Samhället har höga förväntningar på både en god patientsäkerhet och vårdkvalitet. För att uppnå en god personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård måste samverkan ske på ett interpersonellt plan. Icke-verbal kommunikation är viktig för att upprätthålla en säker vård eftersom den utgör mellan 55 och 97 procent av vår kommunikation, och anses vara mer inflytelserik än verbal kommunikation.Syftet med examensarbetet var att beskriva dels hur icke-verbal kommunikation ser ut dels undersöka effekten i en vårdkontext. En litteraturöversikt har genomförts där tretton artiklar med kvantitativ ansats har använts och analyserats enligt Polit och Becks niostegsmodell för att skapa en överblick av kunskapsläget.Resultatet visade flertalet effekter som bland annat ökad patientnöjdhet, empati, dämpad oro, subjektiv smärtupplevelse, omtänksamhet och förståelse. Bemötande kan tolkas på olika sätt och det är därför viktigt att som sjuksköterska förstå att även små icke-verbala uttryck, medvetna som omedvetna, kan leda till missförstånd. Det är viktigt att man som sjuksköterska informera sig om varje patient för att lättare förstå hur icke-verbal kommunikation kan förmedlas och tydas. / Society has high expectations for both good patient safety and quality of care. In order to achieve a good person-centered and patient-safe health care, collaboration must take place on an interpersonal level. Non-verbal communication is important for maintaining a safe care as it represents between 55 and 97 percent of our communication, which is considered more influential than verbal communication.The purpose of the thesis was to describe how non-verbal communication is performed and examine the effect in a care context. A literature review has been carried out where thirteen articles with a quantitative approach have been used and analyzed according to Polit and Beck's nine-step model to create an overview of the state of knowledge.The result showed several effects such as increased patient satisfaction, empathy, subdued anxiety, subjective pain experience, thoughtfulness and understanding. Treatment can be interpreted in different ways and it is therefore important that as a nurse understand that even small non-verbal expressions, conscious as unconscious, can lead to misunderstandings. It is important that nurses inform themselves about each patient in order to more easily understand how non-verbal communication can be conveyed and interpreted.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus på patienten har skiftat från subjekt till objekt, för att åter gå mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vårdmiljön har de senaste åren ökat. Problem: Patienterna inneliggande på sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor på sjukhus har lite kunskap om hur vårdmiljön påverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Att beskriva vårdmiljön på sjukhus så som den upplevs av patienter som vårdats inneliggande. Metod: En litteraturstudie med sammanställning av kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman. Första temat upplevelse av vårdmiljöns betydelse för integritet och värdighet, med subtema en miljö som delas med andra och att vara i en miljö som gör patienten utsatt och i beroende till vårdpersonal. Andra temat upplevelser av vårdmiljöns betydelse för trygghet och gemenskap med subtema att kunna dela erfarenheter med andra, fysiska aspekter som kan skapa en lugn och trygg atmosfär och att vara i trygga händer. Slutsats: Både den fysiska och psykosociala vårdmiljön har betydelse för patienternas upplevelse. För att uppnå en optimal vårdmiljö och en personcentrerad omvårdnad är det viktigt att se till patienternas individuella behov. / Background: The health facility environment has traditionally been design by architects. The approach to the patient has switched from a subject to an object, to once again look upon the patient as a subject. Designing and creating new types of health facility environments is an interest that has increased. Problem: Understanding how patients are effected by the health facility environment is necessary for nurses to be able to care for patients in a person-centered way and create conditions for a good health facility environment. Aim: To describe the health facility environment as it is experienced by patients admitted to a hospital ward. Method: A literature review with a compilation of qualitative studies. Results: Findings where categorized in two themes and five subthemes.  The first theme “Experiences of health facility environment and its importance for integrity and dignity”, describes sharing the environment with others and how the environment affect the patient to feeling exposed and addicted to the nursing staff.  The second theme “Experiences of health facility environment and its importance for security and fellowship”, describes how the patient is able to share experiences with others, physical aspects which can create calm and safe atmosphere and to feel safe in the hands of other people. Conclusion: Both the physical and psychosocial health facility environment has importance for the experiences of the patients. Respecting the patients individual needs were important to achieve person- centered nursing care and an optimal health facility environment.

Bakgrund: Andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar. År 2019 diagnostiserades cirka 150 av 100 000 kvinnor med bröstcancer i Sverige. Därmed möter sjuksköterskor allt fler anhöriga som behöver stöd i att hantera en bröstcancerdiagnos. För att kunna möta de anhörigas stödbehov behöver sjuksköterskor kunskap kring vilket typ av stöd som upplevs vara hjälpsamt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur med fokus på anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskor när en familjemedlem drabbats av bröstcancer. Metod: Studiedesignen för examensarbetet var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av befintlig litteratur genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Ett urval av artiklar från sökningarna gjordes, därefter genomgick de valda artiklarna en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s granskningsmall. Därpå gjordes en innehållsanalys för att analysera och kategorisera artiklarnas resultat. Resultat: Elva kvalitativa studier utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultatet presenteras i två kategorier, behov under en skör resa och ambivalens av att leva med ovisshet, med vardera två subkategorier. Konklusion: När stödinsatser gavs till anhöriga blev deras upplevelser av sjukvården avsevärt bättre jämfört med anhöriga som upplevde att de inte fick ta del av stödinsatser. De som saknade stödinsatser upplevde en kamp i ensamhet med en önskan om att bli sedda och få stöd. / Background: The number of women that are diagnosed with breast cancer increases. In 2019, 150 out of 100.000 women in Sweden were diagnosed with breast cancer. With that, nurses are more often faced with relatives that are in need of support in handling a breast cancer diagnosis. Nurses therefore need to have a knowledge of person centered care in order to be able to support relatives and the needs they have during a difficult time.  Aims: The purpose of the literature review was to summarize the content of the literature with a focus on relatives' need for support when a family member gets a breast cancer diagnosis. Method: The design of the study for the thesis was a literature review with a qualitative approach. A search for existing literature was conducted in the databases PubMed and CINAHL. Thereafter, a selection of articles that the searches returned underwent quality review with the assistance of SBU: review template for qualitative studies. A content analysis was also carried out in order to analyze the result of the articles.  Results: The result of the literature review was based on eleven qualitative studies. The result is presented divided into two categories; needs during a fragile journey and ambivalence when living with uncertainty, each category had two subcategories.  Conclusion: When support was given to relatives, their experiences of healthcare became significantly better compared to relatives who felt that they did not get to take part of the support. Those who lacked support experienced a lonely struggle with a desire to be seen and supported.

Bakgrund: Kognitiv sjukdom är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomstillstånd i hjärnan som påverkar kognitiva funktioner. En av de främsta orsakerna till vårdbehov hos äldre personer är kognitiv sjukdom. Kognitiv sjukdom kan påverka personen psykiskt och fysiskt. Levnadsberättelsen berör information om personens erfarenheter och händelser i livet. Syfte: Syftet var att belysa levnadsberättelsens betydelse vid omvårdnaden av och i vardagen för personer med kognitiv sjukdom. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med strukturerad sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genomfördes. Efter kvalitetsgranskning genomfördes integrerad innehållsanalys och 16 artiklar som besvarade syftet inkluderades. Resultat: I resultatet formulerades huvudkategorierna betydelsen av levnadsberättelsen i vardagen och betydelsen av levnadsberättelsen i omvårdnad. Resultatet visar levnadsberättelsens betydelse för personer med kognitiv sjukdom. Arbete utifrån levnadsberättelsen har visat sig utgöra en grund för personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Resultatet visar att levnadsberättelsen beskrivs vara ett verktyg för att stärka den enskilda individen, minska och förebygga BPSD samt för personcentrerad omvårdnad. Arbete med levnadsberättelsen beskrivs även som en meningsfull aktivitet som kan stärka relationer. Enligt prognoser kommer förekomsten av äldre personer med kognitiv sjukdom öka de kommande åren, det ställer krav på nya arbetssätt och ökad kompetens hos vårdpersonal. / Background: Cognitive disease is a collective term for various disease in the brain that affect cognitive functions. One of the main causes of increased care needs in older people is cognitive disease. Cognitive disease can affect the person psychologically and physically. The life story concerns information about the person’s experiences and life events. Aim: The aim was to highlight the importance of the life story in nursing and in everyday life for people with cognitive disease. Method: A non-systematic literature review with a structured search strategy in CINAHL, PubMed and PsycInfo was conducted. After quality review, integrated content analysis was conducted and 16 articles that answered the aim of the work were included. Results: In the result, the main categories were the meaning of the life story in everyday life and the meaning of life story in nursing. The result shows the importance of the life story for people with cognitive disease. Work based on the life story has been shown to form a basis for person-centered nursing. Conclusion: The results highlights that the work with the life story is described as a tool to strengthen the individual, to reduce and prevent BPSD and for person-centered care. Work with the life story is also described as a meaningful activity that can strengthen relationships. Future years has a forecast with an increase incidence of elderly people with cognitive disease, which will require an increased level of knowledge among healthcare professionals and new working methods.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en av flera delar som ingår i begreppet hälsa. Den sexuella hälsan är komplex och kan påverkas exempelvis av sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandlingar. Sexuell hälsa ses som en del av individens identitet och genom sitt arbete med personcentrerad vård ansvarar sjuksköterskan för att främja hälsa och därför bör även den sexuella hälsan prioriteras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Till resultatet inkluderades 14 artiklar, artiklarna kvalitets granskades och analyserades enligt Friberg. Resultat: Efter granskning av artiklarna hittades tre kategorier och sex subkategorier. Dessa var “sjuksköterskans upplevda osäkerhet” med subkategorier “tidigare erfarenheter och kunskapsbrist” och “attityder”. Nästa kategori var “patientrelationen påverkade arbetet” med subkategorier “patientens identitet” och “den etablerade relationen”. Sista kategorin “organisationen hade en inverkan” med subkategorier “arbetsmiljön” och “bristande rutiner”. Slutsatser: Sjuksköterskan känner osäkerhet kring arbetet med sexuell hälsa. Utbildning och kunskapsbrist var faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete. Andra faktorer som påverkade var patientens kön och ålder. Sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa var viktigt men att de ansåg det oklart vems ansvarsområde det var. / Background: Sexual health is one of several parts that are included in the concept of health. Sexual health is complex and can be affected, for example, by medical conditions and drug treatments. Sexual health is seen as part of the individual's identity and through her work with person-centered care, the nurse is responsible for promoting health and therefore sexual health should also be prioritized.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of working with the patient's sexual health.Method: Literature overview with qualitative design and inductive approach. The results included 14 articles, the quality articles were reviewed and analyzed according to Friberg.Result: After reviewing the articles, three categories and six subcategories were found. These were "the nurse's perceived insecurities" with subcategories "previous experiences and lack of knowledge" and "attitudes". The next category was “patient relationship affected work” with subcategories “patient identity” and “established relationship”. The last category “the organization had an impact” with the subcategories “work environment” and “lack of routines”.Conclusions: The nurse feels insecure about the work with sexual health. Education and lack of knowledge were factors that influenced the nurse's work. Other factors that affected were the patient's gender and age. The nurses considered that sexual health was important, but that they considered it unclear whose area of ​​responsibility it was.

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förutsättningar för omvårdnad av personer med kognitiv sjukdom i en slutenvårdskontext. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design. 14 stycken artiklar analyserades i en induktiv innehållsanalys enligt Granheim och Lundman för att få fram kategorier som därefter delades upp i subkategorier. I analysen framkom tre kategorier: organisatoriska förutsättningar, kunskapsmässiga förutsättningar samt relationsskapande förutsättningar. Resultatet visar, att de förutsättningar som behövs för att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i en somatisk slutenvårdskontext handlar om en organisation som ger förutsättningar avseende tid, adekvat bemanning, en anpassad vårdmiljö och ett starkt teamarbete. Vårdpersonalen efterfrågar mer teoretisk kunskap och fortbildning för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. Närståendes delaktighet och de enskilda vårdarbetarnas engagemang och vilja att anpassa kommunikationen till dessa patienter, är andra förutsättningar utifrån syftet som framkommer i resultatet.  Slutsatsen i litteraturöversikten är att vården av personer med kognitiv sjukdom behöver utvecklas inom slutenvården. Förutsättningar för att ge omvårdnad till denna patientgrupp bygger på att det finns tillräcklig kunskap, kompetens och engagemang hos de enskilda medarbetarna men även en organisation som inser behovet av anpassning och vårdutveckling / The aim of this study was to describe conditions regarding nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care. The method was a literature review with a non-systematic design in which two databases, Cinahl and Pubmed, were used to find appropriate scientific articles. 14 scientific articles were analyzed through an inductive content analysis according to Granheim and Lundman. Three categories emerged from the analysis: organizational conditions, educational conditions, and conditions according to relationships. The result shows that conditions required in nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care constituted an organization that gives time, appropriate staffing, adjusted care environment and a strong teamwork. Nursing staff requested theoretical knowledge and ongoing education to deliver person centered nursing care. Family involvement, staff commitment and willingness to adjust communication were other conditions required. The conclusion is that the care for persons with dementia needs to develop in somatic inpatient care. Conditions to give nursing care to persons with dementia are based on adequate knowledge, competence, and commitment of the individual coworker, but it is also based on an organization that realizes the need of adjustment and care development.

Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a global problem with about 251 million people affected globally in the year 2016. There are many risk factors that can lead to the development of COPD, with smoking and old age being the most common risk factors. Chronic Obstructive Pulmonary Disease wholly affects the persons live accompanied by symptoms such as difficulty in breathing, anxiety, coughing, increment in the production of phlegm, and tiredness. Aim: the aim of the study was to describe the experiences of people living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Methodology: A literature-based study was conducted with ten qualitative articles obtained from the database CINAHL and PUBMED. The studies were subjected to a quality analysis and Friberg’s step analysis. Article searches were conducted between 2020 and 2021. Results: The results of the articles were interpreted into a new result describing the daily struggles of people living with COPD. A main theme “when everyday life becomes a struggle for survival” and four subthemes were identified. Conclusion: COPD effects the persons live in a lot of ways. People experience many limitations in their lives with the experience of guilt and shame being the strongest. To be able to minimize the suffering of people with COPD in the future, there is a much needed development in the nursing field and in the health sector on what it is like for people to live with COPD.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården har kommunikationen stor betydelse. Migrationen har bidragit till att Sverige har blivit ett mångspråkigt land. Detta bidrar till att kommunikationshinder (eng. communication barriers) i form av språkbarriärer (eng. language barriers) har blivitallt vanligare inom hälso- och sjukvården. Kommunikationen under ett vårdmöte mellan sjuksköterska och patient har betydelse för att vården patienten tillhandahåller blir adekvat. Därför finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att öka kunskapen om hur språkbarriärer påverkar vårdmötet. Syfte Syftet var att belysa hur språkbarriärer kan inverka på vårdmötet och beskriva metoder som används för att förebygga språkbarriärer. Metod Studien bygger på en icke systematisk litteraturöversikt och bestod av 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metodansats inkluderades. Datainsamling utfördes systematiskt i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades i fulltext i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dataanalys utfördes utifrån en integrerad analysmodell för att analysera samt sammanställa resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: Språkbarriärers negativa inverkan på vårdmötet samt Språktolkning som hjälpmedel för att förebygga språkbarriärer. Resultatet visade att språkbarriärer har inverkan på vårdmöten. Studier visar att när sjuksköterska och patient talar samma språk, var det lättare för sjuksköterskan att tillämpa personcentrerad omvårdnad och förebygga medicinska fel. Språktolkning, med hjälp av kvalificerade tolkar, närstående, annan vårdpersonal eller med översättningsverktyg, kan underlätta kommunikationen under ett vårdmöte. Slutsats I denna litteraturöversikt framkommer det att både sjuksköterskor och patienter upplever att språkbarriärer förekommer i dagens sjukvård. Sjuksköterskor och patienter anser att språkbarriärer är ett hinder för sjukvård och omvårdnad. Vidare framkom det att avsaknadav gemensamt språk kan vara ett hinder för personcentrerad omvårdnad. Språkbarriärerkan dock förebyggas med hjälp av olika typer av språktolkning. Språktolkning med hjälpav en kvalificerad tolk vid vårdmöten anses som den mest fördelaktiga åtgärden. / Background In healthcare, communication is of great importance. Immigration has contributed to Sweden becoming a multilingual country. This contributes to the fact that communication barriers in the form of language barriers have become increasingly common in healthcare. Communication during a health care meeting between nurse and patient is important for the health care the patient receives to be correct. Therefore, there is a need to compile current research to increase knowledge of how language barriers affect the health care meeting. Aim The aim was to illuminate how language barriers affect the health care meeting and which methods are available to overcome language barriers. Method The study is based on a non-systematic literature review and consisted of 17 original scientific articles. Articles of both qualitative and quantitative methodological approach were included. Data collection was carried out systematically in the databases PubMed and CINAHL. The included articles were quality checked in full text in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents and data analysis was performed from an integrated analysis model to analyze and compile the results. Results In the results, two main categories were identified: The negative impact of language barriers on the health care meeting and Language interpretation as an aid to prevent language barriers. The results showed that language barriers have an impact on health care meetings. Studies show that when nurse and patient speak the same language, it was easier for the nurse to apply person-centered care and medical errors are prevented. Language interpretation, with the help of qualified interpreters, relatives, other healthcare staff or with translation tools, can facilitate communication during health care meetings. Conclusions In this literature review both nurses and patients feel that language barriers exist in today's health care. Nurses and patients consider language barriers to be an obstacle to healthcare and nursing. Furthermore, it emerged that the lack of a common language can be an obstacle to person-centered care. However, language barriers can be overcome with the help of different types of language interpretation. Language interpretation with the help of a qualified interpreter at health care meetings is considered the most beneficial measure. Even technological translation tools can be helpful for simpler language interpretation.

Bakgrund Övervikt och obesitas ökar runt om i världen och det finns flera faktorer som påverkar förekomsten samt ökar risken för följdsjukdomar. Motiverande samtal är en metod som ursprungligen användes i beroendevården. Metoden används nu även i andra delar av hälso- och sjukvården samt appliceras på beteendeförändring av levnadsvanor. Sjuksköterskans professionella ansvar är att ge en personcentrerad vård och att möta personerna där dem är samt stärka deras självförmåga. Genom att sammanställa forskning inom ämnet kan det skapa mer kunskap och förståelse för metoden motiverande samtal. Syfte Att belysa effekten av motiverande samtal som metod för att främja hälsosammare levnadsvanor hos personer med övervikt och obesitas. Metod En icke-systematiskt litteraturöversikt med tio vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ ansats har genomförts. Datainsamling har genomförts med identifierade sökord i databaserna PubMed , PsycInfo och CINAHL. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet är sammanställt med integrerad dataanalys. Resultat I studiens resultat framkom en huvudkategori– Positiv förändring av levnadsvanor. Motiverande samtal som metod har visat att det är en bra metod för att främja hälsosammare levnadsvanor. En ökning av mängden fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor är levnadsvanor som förbättrades genom motiverande samtal. Resultatet visade att personernas tro på sig själva ökade och sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utföra motiverande samtal. Slutsats Det framkommer i denna litteraturöversikt att motiverande samtal har en positiv effekt för att främja hälsosammare levnadsvanor hos personer med övervikt och obesitas. Sjuksköterskans profession är en viktig del i utförandet för att öka personens självförmåga och beteendeförändring. Motiverande samtal visade i denna litteraturöversikt påverka personens vilja till beteendeförändring och detta ledde till ökad mängd fysisk aktivitet, bättre kostvanor och viktnedgång. / Background Overweight and obesity are increasing around the world and there are several factors that influence its prevalence and increase the risk of sequelae. Motivational interviewing is a method that was originally used in addiction care. The method is now also used in other parts of health care and is also applied to behavioral change in lifestyle habits. The nurse's professional responsibility is to provide person-centered care and to meet the person where they are and strengthen their self-efficacy. By compiling research on this topic, it can create more knowledge and understanding of the motivational interviewing method. Aim To highlight the effect of motivational interviewing as a method to promote healthier lifestyles in people with overweight and obesity. Method A non-systematic literature review with ten original scientific articles with a quantitative approach has been carried out. Data collection has been carried out using identified keywords in the databases PubMed, PsycInfo and CINAHL. All articles are quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. The results were compiled with an integrated data analysis. Results In the results of the study, one main category emerged – Positive change in living habits. Motivational interviewing as a method has proven to be a good method for promoting healthier lifestyles. An increase in the amount of physical activity and improved dietary habits are lifestyle habits that improved through motivational interviewing. The results showed that the person’s belief in themselves increased and that the nurse has an important role when it comes to carrying out motivational talks. Conclusions It appears in this literature review that motivational interviewing has a positive effect in promoting healthier lifestyles in people with obesity and overweight. The nurse's profession is an important part of the execution in order for the person to increase self-efficacy and behavioral change. Motivational interviewing was shown in this literature review to influence the person’s willingness to change behavior, and this led to an increased amount of physical activity, better eating habits and weight loss.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom är en stadigt ökande patientgrupp inom somatisk vård. Forskning som finns belyser främst vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom. Tidigare forskning visar att personer med substansbrukssyndrom har en rädsla för att utsättas för stigmatisering vid hälso- och sjukvårdsbesök. Att vården i hög grad är specialiserad och tydligt avgränsad medför att de riskerar att få sämre vård vid somatisk samsjuklighet. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård möter personer med substansbruk i sitt arbete och ansvarar för att främja hälsa utifrån den enskildes behov genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa aktuell kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever och erfar att vårdas inom somatisk vård.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes och resultatet baserades på 16 vetenskapliga artiklar som inhämtats genom systematisk sökning i databaser. Data analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2017) på en manifest nivå med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sju tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna är: Upplevelse av stigmatisering, Upplevelse av brister i vårdpersonalens yrkesfärdigheter och Upplevelse av vårdande relation. Slutsats: Personer med substansbrukssyndrom upplever stigmatisering utifrån hur vårdpersonal bemöter och behandlar dem när de söker vård. De upplever att de inte tas på allvar, att de blir diskriminerade och upplever att de får sämre vård än andra patienter på grund av bristande kunskap hos vårdpersonal. Tidigare negativa erfarenheter bidrar till att de undviker kontakt med sjukvården. Genom ökad kunskap hos vårdpersonal, medvetenhet om egna fördomar, fortsatt implementering av personcentrerad omvårdnad och samverkan mellan somatisk respektive psykiatrisk vård är förhoppningen att detta kan förebyggas. Ytterligare forskning behövs för att klarlägga vilka omvårdnadsåtgärder specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan tillämpa för att förbättra vårdupplevelsen för personer med substansbrukssyndrom.