Bakgrund  Att vårdas på sjukhus kan vara svårt ur många aspekter och som patient tvingas man förhålla sig till en vårdmiljö som inte är optimalt utformad för sömn. En sådan utsatt och sårbar situation leder inte sällan till sömnsvårigheter. Sömnbrist motverkar kroppens naturliga förmåga till läkning och återhämtning och leder således till fördröjt tillfrisknande. Forskning visar att sömnbrist hos inneliggande patienter är vida förekommande och att faktorerna bakom detta problem är flera som inte sällan samspelar. Sjuksköterskan har en viktig roll att ombesörja omvårdnad som främjar inneliggande patienters sömn. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja sömn hos inneliggande patienter. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Resultatet utgörs av 16 peer- reviewed originalartiklar. Dessa har kvalitetsgranskats, varefter resultatet utarbetats genom integrerad analys.   Resultat Tillämpbara metoder för att främja sömn hos inneliggande patienter har visat sig till stor del handla om personcentrerad omvårdnad och anpassning av avdelningsrutiner, i syfte att få till stånd en mer sömnfrämjande vårdmiljö. Tyngdpunkten ligger på det aktiva lyssnandet och hur sjuksköterskan genom att visa omsorg och empati kan inge trygghet och lugn hos patienten. Slutsats Slutsatsen är att sjuksköterskan med sin patientnära position har betydande möjligheter att med väl utarbetade rutiner och individuellt anpassade metoder, ombesörja god sömnhygien och således främja hälsa och tillfrisknande hos inneliggande patienter.

Bakgrund: Andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar. År 2019 diagnostiserades cirka 150 av 100 000 kvinnor med bröstcancer i Sverige. Därmed möter sjuksköterskor allt fler anhöriga som behöver stöd i att hantera en bröstcancerdiagnos. För att kunna möta de anhörigas stödbehov behöver sjuksköterskor kunskap kring vilket typ av stöd som upplevs vara hjälpsamt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur med fokus på anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskor när en familjemedlem drabbats av bröstcancer. Metod: Studiedesignen för examensarbetet var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av befintlig litteratur genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Ett urval av artiklar från sökningarna gjordes, därefter genomgick de valda artiklarna en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s granskningsmall. Därpå gjordes en innehållsanalys för att analysera och kategorisera artiklarnas resultat. Resultat: Elva kvalitativa studier utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultatet presenteras i två kategorier, behov under en skör resa och ambivalens av att leva med ovisshet, med vardera två subkategorier. Konklusion: När stödinsatser gavs till anhöriga blev deras upplevelser av sjukvården avsevärt bättre jämfört med anhöriga som upplevde att de inte fick ta del av stödinsatser. De som saknade stödinsatser upplevde en kamp i ensamhet med en önskan om att bli sedda och få stöd. / Background: The number of women that are diagnosed with breast cancer increases. In 2019, 150 out of 100.000 women in Sweden were diagnosed with breast cancer. With that, nurses are more often faced with relatives that are in need of support in handling a breast cancer diagnosis. Nurses therefore need to have a knowledge of person centered care in order to be able to support relatives and the needs they have during a difficult time.  Aims: The purpose of the literature review was to summarize the content of the literature with a focus on relatives' need for support when a family member gets a breast cancer diagnosis. Method: The design of the study for the thesis was a literature review with a qualitative approach. A search for existing literature was conducted in the databases PubMed and CINAHL. Thereafter, a selection of articles that the searches returned underwent quality review with the assistance of SBU: review template for qualitative studies. A content analysis was also carried out in order to analyze the result of the articles.  Results: The result of the literature review was based on eleven qualitative studies. The result is presented divided into two categories; needs during a fragile journey and ambivalence when living with uncertainty, each category had two subcategories.  Conclusion: When support was given to relatives, their experiences of healthcare became significantly better compared to relatives who felt that they did not get to take part of the support. Those who lacked support experienced a lonely struggle with a desire to be seen and supported.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem. Det drabbar främst kvinnor där förövaren är en man. Våldet kan yttra sig genom olika uttryck och konsekvenserna är ofta allvarliga. Sjuksköterskan ska utgå från personcentrerad omvårdnad och har en betydande roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO användes. 12 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande sju subteman. De huvudteman som identifierades var Sjuksköterskornas känslor i mötet med de våldsutsatta kvinnorna, Utmaningar i mötet och Sjuksköterskornas upplevelser av professionellt ansvar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna upplevde miljö, egna känslor, kunskap och utbildning som påverkande faktorer vid mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Detta bidrog till att den personcentrerade omvårdnaden åsidosattes vilket påverkade identifieringen av våld i nära relation. En förbättring på organisationsnivå krävs för att säkerställa en god omvårdnad i mötet med de våldsutsatta kvinnorna.  Nyckelord: Ansvar, mötet, känslor, personcentrerad omvårdnad, upplevelser, våldsutsatta kvinnor / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. It mainly affects women where the perpetrator is a man. Violence can manifest itself through various expressions and the consequence of the violence is often serious. The nurse’s should use person-centered care and has a significant role in the meeting with women exposed to violence.  Aim: The purpose was to describe the nurse’s experiences in the meeting with women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. The CINAHL, Medline and PsycINFO databases were used. 12 articles were analyzed using Friberg's five-step model.  Result: The result showed three main themes with seven sub-themes. The main themes identified were The nurses’ feelings in the meeting with the abused women, Challenges in the meeting and The nurses’ experiences of professional responsibility. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experienced the environment, their own feelings, knowledge, and education as influencing factors in the meeting with the abused women. This contributed to the neglect of person- centered care, which affected the identification of violence in close relationship. An improvement at the organizational level is required to good care in the meeting with the women.  Keywords: Abused women, experiences, feelings, meeting, responsibility, person- centered care