Denna studies syfte är att undersöka våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänstens bemötande och insatser utifrån Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie används en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtjänsten. De studier som berör våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänsten är väldigt begränsade. Med detta i åtanke bör ytterligare forskning inom detta ämne eftersträvas. Föreliggande studies resultat har varit att de våldsutsatta kvinnornas förväntningar inte överensstämde med upplevelserna som de hade av socialtjänstens bemötande och insatser. Upplevelserna har generellt varit sämre än de förväntningar kvinnorna hade innan kontakten med socialtjänsten. Efter analysen av resultaten såg vi tydligt att de kvinnor som inte hade haft några förväntningar på socialtjänstens bemötande och insatser fick en bättre upplevelse av dem. De kvinnor som däremot hade förväntningar på socialtjänstens bemötande och insatser fick en sämre upplevelse.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem. Det drabbar främst kvinnor där förövaren är en man. Våldet kan yttra sig genom olika uttryck och konsekvenserna är ofta allvarliga. Sjuksköterskan ska utgå från personcentrerad omvårdnad och har en betydande roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO användes. 12 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande sju subteman. De huvudteman som identifierades var Sjuksköterskornas känslor i mötet med de våldsutsatta kvinnorna, Utmaningar i mötet och Sjuksköterskornas upplevelser av professionellt ansvar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna upplevde miljö, egna känslor, kunskap och utbildning som påverkande faktorer vid mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Detta bidrog till att den personcentrerade omvårdnaden åsidosattes vilket påverkade identifieringen av våld i nära relation. En förbättring på organisationsnivå krävs för att säkerställa en god omvårdnad i mötet med de våldsutsatta kvinnorna.  Nyckelord: Ansvar, mötet, känslor, personcentrerad omvårdnad, upplevelser, våldsutsatta kvinnor / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. It mainly affects women where the perpetrator is a man. Violence can manifest itself through various expressions and the consequence of the violence is often serious. The nurse’s should use person-centered care and has a significant role in the meeting with women exposed to violence.  Aim: The purpose was to describe the nurse’s experiences in the meeting with women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. The CINAHL, Medline and PsycINFO databases were used. 12 articles were analyzed using Friberg's five-step model.  Result: The result showed three main themes with seven sub-themes. The main themes identified were The nurses’ feelings in the meeting with the abused women, Challenges in the meeting and The nurses’ experiences of professional responsibility. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experienced the environment, their own feelings, knowledge, and education as influencing factors in the meeting with the abused women. This contributed to the neglect of person- centered care, which affected the identification of violence in close relationship. An improvement at the organizational level is required to good care in the meeting with the women.  Keywords: Abused women, experiences, feelings, meeting, responsibility, person- centered care

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, 35% av samtliga kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Sjuksköterskans ansvar syftar till att identifiera behov och erbjuda god omvårdnad till kvinnan utsatt för våld utifrån rådande situation. En bristande sjukvård leder till sjuksköterskor som tvivlar på sin förmåga och patienter som känner sig otrygga till att avslöja våldet. Identifieras inte kvinnans utsatthet föreligger det en risk att hon kvarblir i en osund relation och i värsta fall dör till följd av våldet. Syfte: Att beskriva hindrande och möjliggörande faktorer för att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Identifierade utmaningar var vårdpersonalens bristande kunskap, känslor och attityder samt organisatoriska brister. Vikten av identifiering och den betydelsefulla vårdrelationen identifierades som möjligheter till upptäckten av kvinnor utsatta för våld. Både utmaningar och möjligheter hade anknytningar till sjuksköterskans kunskap, attityd, identifiering, bemötande och ansvar. Slutsats: Slutsatsen tyder på att bristfällig kunskap, organisatoriska brister såväl som känslor och attityder hos vårdpersonal står till grund för en del svårigheter såsom att inte veta hur de ska förhålla sig, inte veta var de ska vända sig och obehagskänslor. Bättre identifieringsstrategier och en betydelsefull vårdrelation visade påverka sjuksköterskans förhållningssätt till det bättre vilket kunde leda till fler avslöjanden från kvinnor. / Background: Violence against women is a global health problem, of which 35% of all women in the world sometime during their lifetime has experienced. The nurse has a significant part in the encounter with women exposed to violence due to the nurses responsability of identification and providing of a tailor-made nursing. An inadequate healthcare leads to nurses who discredit themselves and patients who feel unsafe to disclose the violence. If the nurse doesn’t identify battered women there is a risk that she stays in the abusing relationship and in worst case, dies. Aim: Was to describe obstructive and enabling factors for identifying women who were exposed to domestic violence. Method: A litterature study was applied based on ten articles that were of both quantitative and qualitative approach. Results: Identified challenges were the lack of knowledge, feelings and attitudes of healthcare professionals and organizational deficiencies. The importance of identification and the important care relationship were identified as opportunities for the discovery of women subjected to violence. Both challenges and opportunities had links to the nurse's knowledge, attitude, identification, treatment and responsibility. Conclusion: The conclusion suggests that insufficient knowledge is the basis for both organizational deficiencies but also feelings and attitudes among healthcare personnel, this was also the area that was most in need of development. Better identification strategies and a meaningful relationship to the patients turned out having positive effects on nurses approach, which could lead to more disclosures from women.