This report describes a projectasignment for the client, the construction company Nåiden Bygg. Economic crime in the form of undeclared work is a major problem in the construction industry. Measures carried out in the form of new rules from Skatteverket and development of a system called ID06. The project is about exploring the new law on electronic record keeping in the construction industry and the customized system ID06. The goal is to present the most important information and development opportunities in their chosen field. The report results in costs and the time required for Nåiden Byggs implementation, a manual for the implementation of the system around the staff register to contractors and builders, and to show different developments for the system. An effort to reduce economic crime in the construction industry is going in the right direction. It is important to continue to develop common rules and systems in order to create a healthy and legal construction industry. / Denna rapport redogör ett projektuppdag åt beställaren, byggföretaget Nåiden Bygg. Ekonomisk brottslighet i form av svartarbete är ett stort problem i byggbranschen. Åtgärder utförs i form av nya bestämmelser i skatteförfattandelagen och utveckling av ett system som heter ID06. Projektet handlar om att undersöka den nya lagen om elektronisk journalföring i byggbranschen och det anpassade systemet ID06. Syftet är att redovisa den viktigaste informationen och utvecklingsmöjligheter inom det valda området. Rapporten resulterar i kostnadsuppgifter och tidsåtgång för Nåiden Byggs tillämpning, en handbok för en enklare implementering av systemet kring personalliggaren som riktar sig till entreprenörer och byggherrar, samt redovisning av utvecklingsmöjligheter hos systemet. ID06 är ett mångsidit verktyg för att försvåra illegal arbetskraft och göra de nya bestämmelserna i skatteförfarandelagen möjlig i branschen. Systemet är framtaget av Sveriges Byggindustrier i sammarbete med branschens största organisationer och fackförbund. Utvecklingsmöjligheterna med ID06 är många där kompetensdatabas och bolagsfakta ligger närmast till verklighet. Handboken är en komprimerad guide som stegvis redovisar de viktigaste aspekterna för en enkel implementering av ID06-systemet på arbetsplatsen. Arbetet mot ekonomisk brottslighet i byggbranschen ser ljus ut för framtiden. Det är viktigt att man fortsätter utveckla gemensamma regler och system för att tillsammans skapa en sund och legal byggbransch.

<p>Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.</p><p>För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.</p><p>Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen. Vidare var det intressant att studera övriga åtgärder som skulle kunna motverka svartarbetet inom samma bransch.</p><p>För att utreda frågeställningarna har vi utgått från kriminologen Braithwaites bekämpningsteori, i vilken han poängterar att samhällsnormen har en stor inverkan på hur väl en lagstiftning löper ut.</p><p>Med utgångspunkt från bekämpningspyramiden har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat representanter för Skatteverket, samt städbranschens organisation Almega. Vid valet av respondenter på Skatteverket sökte vi de som praktiskt utfört kontrollerna samt nationellt ansvariga med en övergripande syn på hur svartarbetet kan motverkas. Respondenterna på Almegas var branschansvariga eller arbetade med branschfrågor. Valet att inbegripa även en branschorganisation ges av att de har insyn i branschen och kan därigenom vidga vårt perspektiv.</p><p>Genom studien så kunde vi slå fast att lagen om personalliggare skulle kunna implementeras i städbranschen, det fanns dock omfattande svårigheter. Svårigheterna påverkade lagens legitimitet och vi tror inte att det är rätt väg att gå för att komma tillrätta med svartarbetet inom städbranschen. Det fanns även flertalet andra åtgärder man skulle kunna införliva i lagstiftningen för att minska på svartarbetet. Utökade kontrollmöjligheter skulle försvåra för dem som nyttjar svartarbetare, men för att ändra samhällsnormen krävs, enligt vår åsikt, en förändring i lagstiftningen med skattelättnader för "småtjänster" för att öka lagstiftningens legitimitet.</p>

Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster. För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete. Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen. Vidare var det intressant att studera övriga åtgärder som skulle kunna motverka svartarbetet inom samma bransch. För att utreda frågeställningarna har vi utgått från kriminologen Braithwaites bekämpningsteori, i vilken han poängterar att samhällsnormen har en stor inverkan på hur väl en lagstiftning löper ut. Med utgångspunkt från bekämpningspyramiden har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat representanter för Skatteverket, samt städbranschens organisation Almega. Vid valet av respondenter på Skatteverket sökte vi de som praktiskt utfört kontrollerna samt nationellt ansvariga med en övergripande syn på hur svartarbetet kan motverkas. Respondenterna på Almegas var branschansvariga eller arbetade med branschfrågor. Valet att inbegripa även en branschorganisation ges av att de har insyn i branschen och kan därigenom vidga vårt perspektiv. Genom studien så kunde vi slå fast att lagen om personalliggare skulle kunna implementeras i städbranschen, det fanns dock omfattande svårigheter. Svårigheterna påverkade lagens legitimitet och vi tror inte att det är rätt väg att gå för att komma tillrätta med svartarbetet inom städbranschen. Det fanns även flertalet andra åtgärder man skulle kunna införliva i lagstiftningen för att minska på svartarbetet. Utökade kontrollmöjligheter skulle försvåra för dem som nyttjar svartarbetare, men för att ändra samhällsnormen krävs, enligt vår åsikt, en förändring i lagstiftningen med skattelättnader för "småtjänster" för att öka lagstiftningens legitimitet.

Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.   Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.   I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.   Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.

<p>Sammanfattning</p><p>Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och</p><p>Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i</p><p>årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av</p><p>svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.</p><p>Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga</p><p>arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit</p><p>till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.</p><p>Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika</p><p>näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är</p><p>alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.</p><p>Orsakerna tycks vara många.</p><p>Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan</p><p>myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla</p><p>orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet.</p><p>Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att</p><p>kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka</p><p>kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den</p><p>1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare</p><p>för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att</p><p>göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb.</p><p>Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb</p><p>samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka</p><p>dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts</p><p>genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen</p><p>samt projektet med kontrollinsatserna.</p><p>Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även</p><p>resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen</p><p>har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern</p><p>kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika</p><p>sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis</p><p>månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen</p><p>planerar att införa inom kort.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga</p><p>förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock</p><p>något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om</p><p>vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild</p><p>skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.</p>

<p>Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.</p><p> </p><p>Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.</p><p> </p><p>I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.</p><p> </p><p>Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.</p>

Sammanfattning Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb. Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva. Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga. Orsakerna tycks vara många. Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet. Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den 1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen samt projektet med kontrollinsatserna. Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen planerar att införa inom kort. Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.

<p>Med ett belopp på ca 130 miljarder kronor per år i oredovisade intäkter och en så stor påverkan på samhället gör sig ekobrott och därmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. Då endast vinst är i syfte, gör många allt för att tjäna så mycket de bara kan. Detta medför då att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestämmelserna. På så sätt uppstår det en obalans mellan dessa som i slutändan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det.</p><p>En central fråga som uppstår vid åsidosättande av bestämmelserna är om det finns tillräckliga skäl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger när det inte går att bedöma företagets resultat eller ställning med ledning av bokföringen. Vår empiriska studie visar att avvikelser som kan förekomma i misstänkta räkenskapsmaterial kan vara så avsevärt stora att det ofta inte handlar om gränsfall vid bedömningen om det föreligger bokföringsbrott eller inte.</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en studie kring myndigheternas insatser för att alltmer upptäcka och förebygga bokföringsbrott.</p><p>Bokföringsbrott är ett ämne som omfattar väldigt många grenar. Vi kan tyvärr inte gå in på varje gren och diskutera och analysera dem. Därför har vi valt att beröra de insatser som framförallt Skatteverket gör för att förebygga bokföringsbrott. Vi har dessutom avgränsat oss till Gävleborgs län. Våra respondenter har därutöver försett oss med material som i synnerhet berör länet.</p><p>Trots våra avgränsningar har det inte varit helt möjligt att avskärma oss från sammanbundna grenar såsom skattebrott. Vi har därför valt att nämna dem i viss grad på grund av den starka kopplingen som finns mellan dessa. Studien berör mestadels insatser från Skatteverkets organ där de flesta bokföringsbrotten upptäcks och anmäls till åklagarmyndigheten.</p><p>För att uppnå en viss grad av tillförlitlighet i uppsatsen har vi genomfört intervjuer med personer som jobbar med brottsförebyggande verksamhet inom ämnet bokföringsbrott. Vi har således fört samtal med Bengt-Åke Johansson på rätts- och utvecklingsenheten och Karin Palmberg på utredningsenheten, båda från Skatteverket. Dessutom har vi träffat en specialiståklagare vid namn Ulf Back som har sitt säte i åklagarkammaren i Gävle.</p><p>I teorin redogörs för de insatser som ska se till att förebygga bokföringsbrott. Empirin lyfter däremot fram vad som förväntas av dessa insatser ur myndigheternas synvinkel. Dessutom går vi in på om det idag upptäcks fler brott i jämförelse med tidigare år.</p><p>Resultatet som den här studien ger, är att det numera upptäcks fler bokföringsbrott än för ett antal år sedan. Ökningen behöver sålunda inte betyda en minskning av bokföringsbrott eftersom det inte finns en tillförlitlig källa om hur omfattande bokföringsbrott egentligen är.</p>

No description available.

<p>Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.</p>