Allt fler människor kommer att leva längre och således även bli äldre vilket gör att ämnet kring äldre är aktuellt och viktigt. Att vara självständig kan för många vuxna ses som en naturlig del av livet. Det gör det intressant att undersöka hur självbestämmandet ser ut när äldre människor har kommit till det stadium att de är i behov av både stöd- och hjälp för att rå med sina vardagsuppgifter. Därför har den här undersökningen som utförts syftat till sammanställning och analys av redan tidigare utförd forskning gällande vilka svårigheter och strategier som finns för äldres självbestämmanderätt vid insatser som avser den personliga hygienen och hur personal förhåller sig till det. För att sammanställa den tidigare utförda forskningen så har en litteraturöversikt av främst kartläggande karaktär använts för att samla in 12 artiklar som sedan analyserats utifrån tematisk analys. Det resultat som framkom beskrev svårigheter som handlar om de känslor som kan uppstå i arbetet med personlig hygien, att det inte finns tillräckligt med resurser samt att det är en maktskillnad mellan personal och den äldre. I resultatet framkom även strategier som underlättar svårigheterna i form av metoder som lindrar utsatthet och bevarar värdighet för den äldre i dessa situationer, att stärka den äldre i dennes självbestämmande samt kompromisser. Däremot kan strategierna som framkommit vara svåra att applicera i praktiken med tanke på de svårigheter som identifierats. Förutom detta visar det sig att vård kring den personliga hygienen kring äldre involverar flera känslor i det praktiska arbetet som bidrar till en komplexitet. Dessutom bidrar den tid och tidsplanering som finns inom dagens arbete med äldre till svårigheter för personal gällande deras möjlighet att fullt ut beakta äldres självbestämmanderätt.

Vårdrelaterade infektioner kan innebära stora ekonomiska förluster för samhället men medför även lidande för dem som drabbas. Främsta orsak till uppkomst och spridning är att vårdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hälso- och sjukvård innehåller riktlinjer som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Generellt var följsamheten gentemot riktlinjer för personlig hygien god då samtliga sjuksköterskor uppfyllde handbokens riktlinjer i de flesta avseenden. Sämre var resultatet för de basala hygienrutinerna, där ett flertal brister observerades. Handdesinfektion utfördes endast vid 43 % av de indikerade tillfällena. Vid omvårdnad av en patient under ett längre tidsintervall, berördes ofta omväxlande smutsigt och rent, både med och utan handskar. Sjuksköterskorna använde skyddsrock i 77 % av de situationer då så indikerades. Dock är ett alarmerande resultat att sjuksköterskor kontinuerligt rörde sig utanför salarna med kontaminerade skyddsrockar på, samt att dessa dessutom användes till flera patienter i följd. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till spridning av vårdrelaterade infektioner som trots allt bidrar till att 600 personer avlider årligen i Sverige. Genom att kartlägga och beskriva hur riktlinjerna efterföljs kan kvaliteten på vården förbättras och utvecklas. / Nosocomial diseases can mean great economical loss for the society but also bring suffering for those inflicted. The main reason for appearance and dispersion is due to lacks in health care workers basal hygiene routines and personal hygiene. Manual for health and medical service contains practical guidelines based on scientific evidence and tested experiences. The aim of this study is to map and describe how nurses on nursing wards comply with the manuals’ guidelines with reference to basal hygiene routines and personal hygiene. To investigate this an empirical observational study was carried out with both qualitative and quantitative approach. Over all the compliance towards the guidelines for personal hygiene was good since all nurses complied with the guidelines in most aspects. The result for the basal hygiene routines was worse since several imperfections were observed. Disinfection of hands was only carried out in 43 % of the indicated occasions. When a patient was cared for during a longer period of time, clean and dirty materials was often touched alternately, both with and without gloves. The nurses used protective clothing in 77 % of the indicated situations. Despite this, an alarming result is that the nurses continuously circulated outside the patients’ rooms wearing contaminated protective clothing, which in addition also were used to several patients consecutively. The lack in hygiene routines that was identified in this study can be a source to nosocomial diseases which despite all contribute to the death of 600 peoply yearly in Sweden. By mapping and describing the compliance towards the practical guidelines, can the quality of care improve and develop.

Trots att studier visar att personer med autismspektrumdiagnos (ASD) ofta behöver hjälp med att sköta sin personliga hygien, samt att mödrar till barn med ASD ofta behöver assistera dem i deras aktiviteter i dagliga livet (ADL) saknas det forskning om vad detta stöd faktiskt består av. Syftet med den aktuella studien är att öka kunskapen om mödrars erfarenheter av att hjälpa ungdomar med ASD med deras personliga hygien samt med påklädning. 3 flickmödrar och 3 pojkmödrar intervjuades om hur de hjälpte sina barn med Dusch/Tvätt, Hårvård, Naglar, Påklädning, Tandborstning, Toalettbesök, Torka sig efter toalettbesök samt Torka sig med handduk. Flickmödrar fick också frågor om Menstruation. Analysen baserades på Anthony Giddens' teorier om Modernitet och Självidentitet. Intervjuerna skrevs om till 6 narrativ, vilka analyserades tillsammans med relevanta delar från intervjuerna. Resultatet presenteras som 3 huvudteman. Resultatet visar bland annat att ungdomarna hade ett omfattande hjälpbehov och att mödrarna hjälpte sina barn både fysiskt och verbalt. Mödrarnas förståelse för och lojalitet gentemot barnen och deras svårigheter var förhållandevis hög medan deras tillit till sakkunniga var relativt låg. / Although studies indicate that people with Autism Spectrum Disorder (ASD) often need help with their personal hygiene, in addition to the fact that mothers of children with ASD often need to assist them in their activities of daily living (ADL), little research has been made as to what this support actually consists of. The purpose of the present study is to investigate how mothers of children aged 10-15 with ASD help their children to manage their personal hygiene, and what effect this has on their mothers. 3 mothers of girls and 3 mothers of boys were interviewed about how they supported their children in the following activities: Dressing, Hair care, Nail cutting, Toilet use, Tooth brushing, Toweling, Washing and Wiping. Mothers of girls were also asked about Menstruation. The analyses were based on Anthony Giddens' theories on Modernity and Self Identity. Afterwards, the interviews were converted into six narratives. These narratives along with pertinent elements from the interviews were analyzed and the result presented as 3 main themes. Results show among other things that the mothers supported their children both physically and verbally. The mothers' appreciation and loyality with their children were proportionately high, whereas their confidence in experts was rather low.

Currently, many developing countries are experiencing rising prevalences of caries associated with changes in lifestyle and living conditions. Objectives: To describe the hygiene, eating habits, and oral health status of Nepalese children. Materials and Methods: A stratifiedsample of 231 children 5–7, 11–13, and 15–16 years of age (53% boys, 47% girls) who attended public high schools in the rural area of the Lalitpur District, Nepal was selected. The study was a field study combining a clinical examination (plaque, gingivitis, calculus, and caries) and a questionnaire. The questions concerned sanitary conditions, health support, personal hygiene, tooth cleaning, and eating habits. Results: During the school day, half of the children ate nothing at all. General personal hygiene was associated with tooth-cleaning frequency.Four out of five children in the entire sample cleaned their teeth once/day or more, using their own toothbrush. The use of fluoride toothpaste was rare.More frequent tooth cleaning and lower plaque indices were seen among girls and older children. More plaque was found on the occlusal surfaces of erupting permanent molars than on fully occluded permanent molars. Most children had a low prevalence of manifest caries in the primary and the permanent dentitions. However, every fifth 5–7-yr-old had manifest caries in three or more primary teeth. The occlusal surfaces of molars accounted for almost all registered caries in both dentitions. Conclusion: Although the prevalence of manifest caries was low, the low level of preventive activities may cause an increase in the prevalence of caries, as in other developing countries. The presumed risk scenario needs to be met by comprehensive and systematic health promotion and preventive measures. / Sammanfattning: I många utvecklingsländer sker förändringar av livsstil och levnadsförhållanden med samtidig ökad förekomst av karies. Mål: Att beskriva hygien, matvanor och munhälsa hos nepalesiska barn. Material och Metod: Ett stratifierat urval av 231 barn, som i åldrarna 5-7, 11-13 och 15-16 år (53% pojkar, 47% flickor), elever i statliga grundskolor på landsbygden, Lalitpur distriktet Nepal, användes. Studien utformades som en fältstudie med klinisk undersökning (plack, gingivit, tandsten och karies) kombinerad med en enkätstudie. Frågorna rörde sanitära förhållanden, hälsostöd från hemmet, personlig hygien, tandrengörings- och matvanor. Resultat: Under skoldagen åt hälften av barnen ingenting alls. Allmän personlig hygien var associerad med tandrengörings frekvens. Av alla barn, som användande sin egen tandborste, borstade fyra av fem, en gång om dagen eller mer. Äldre barn och flickor rengjorde tänderna oftare och hade ett lägre plackindex. Mer plack fanns på erupterande molarers occlusalytor jämfört med molarer i full ocklusion. De flesta barnen hade en låg frekvens manifest karies i primära och permanenta bettet. Dock hade en femtedel av 5-7 åringarna tre eller fler manifesta kariesangrepp i primära bettet. Ocklusal karies på molarerna utgjorde nästan all registrerad karies i båda dentitionerna. Slutsats: Låg frekvens av manifest karies, men en låg grad av förebyggande aktiviteter, kan medföra en ökad kariesfrekvens liknande den i andra utvecklingsländer. Den förmodande risken måste bemötas med behovsinriktade och systematiska hälsobefrämjande och preventiva åtgärder. / <p>ISBN 91-7997-151-2</p>