Elevers upplevelser av att befinna sig i stödåtgärder är antagligen av stort intresse för de lärare som undervisar elever med allmänna eller specifika matematiksvårigheter. Hur beskriver då några elever själva sina upplevelser av stödåtgärder? Syftet med denna studie är att få större kunskap om och ökad förståelse för hur stödåtgärder i matematik upplevs av de elever som fått särskilt stöd under en längre period. För att kunna ta del av några elevers upplevelser av stödåtgärder valde jag att utgå från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Denna ansats lämpar sig väl för att studera just upplevelsen i elevernas livsvärldar. Jag har fått möjlighet att ta del av elevers upplevelser och erfarenheter så som de själva beskriver dem och sedan hermeneutiskt tolkat dessa utifrån min egen förförståelse och erfarenhet. Det resultat som jag presenterar bygger på intervjuer jag genomfört med tre elever i årskurs 9. Resultatet berättar om dessa tre elevers upplevelser av stödåtgärder i matematik och jag finner här både likheter och skillnader. För de elever som jag intervjuat innebar stödåtgärder framförallt det som sker utanför den ordinarie undervisningen, det vill säga extra matematik lektioner, men efter reflektion och samtal nämner eleverna även annat material, extra böcker, lättare böcker och miniräknare som exempel på stödåtgärder. Elevernas berättelser om positiva upplevelser handlar om att få mer tid med läraren. Stödåtgärderna blir mer positivt mottagna då eleverna själva känner sig delaktiga i valet av stödåtgärder. Resultatet kan tolkas som att då eleven beskriver sig själv som bärare av problematiken blir eleven mer positiv till den hjälp han får. Resultatet tolkar jag som att läraren och relationen till läraren är av stor betydelse för elevens upplevelse av de stödåtgärder som sätts in. / The experiences of students receiving support measures are probably of great interest to teachers who teach students with general or specific difficulties in mathematics. How do students themselves describe their experiences of support measures? The purpose of this study is to gain greater knowledge and understanding of how support measures in mathematics is perceived by the students who have received special support for an extended period of time. In order to study and observe the experiences of students who receive support measures, I have chosen a phenomenological life-world approach. This approach is well suited for studying the experiences in students' life worlds. I have had the opportunity to share students’ experiences as they describe them themselves, and then hermeneutically interpreted them from my own understanding and experience. The results presented in this thesis are based on interviews which I conducted with three students in the grade 9. The findings tell us about the three students' own experiences of support measures in mathematics. I found both similarities and differences. For the students I have interviewed, support measures above all mean what occurs outside the regular curriculum, that is extra lessons in Mathematics, but after reflection and discussion the students also mention other material, extra books, easier books and calculators as examples of support measures.   Students' accounts of positive experiences are about spending more time with their teacher. The help was more positively received when the students themselves were made to feel a part of the selection of measures. The result can be interpreted as when the student describes himself as the bearer of the problem, the student becomes more positive to the help he gets. I interpret the result as that the teacher and the relationship to the teacher are of great importance to students' experiences of support measures.