Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att kartlägga internationella och nationella rekommendationer för hjärtscreening samt ta reda på hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjärtscreening. På vilket sätt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjärtscreening? Hur ser specialidrottsförbunden på vem som tar ansvar för genomförandet av hjärtscreening? Hur arbetar specialidrottsförbunden för att få ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjärtscreening till sina elitidrottare?   Metod Denna studie är en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har använts är en explorativ intervju med öppna, strukturerade frågor. Samt den ”riktat öppna” intervjun. De fem specialidrottsförbund vi har intervjuat är fotboll, ishockey, basket, orientering och friidrott.   Resultat Alla intervjuade specialidrottsförbund anser att det är viktigt att följa upp genomförandet av hjärtscreening. Det finns ingen som är ansvarig för genomförandet av hjärtscreening om idrottaren inte har kontrakt med ett förbund eller förening, vilket gör att ansvaret läggs på den idrottande individen. Om elitidrottaren har ett anställningsliknande förhållande med kontrakt är det respektive specialidrottsförbund eller förening som har ansvar för att hjärtscreeningen genomförs. För att nå ut med information om hjärtscreening använder sig förbunden av olika metoder. Bland dem är hemsidor, tränarmöten, tidningsartiklar och information till idrottsläkarföreningar vanliga. Ett förbund går inte ut med några rekommendationer alls.   Slutsats Det finns inget gemensamt svar från specialidrottsförbunden. Svaren varierar från att det är förbundsläkarens ansvar, specialidrottsförbundets ansvar, föreningens ansvar, individens ansvar eller/och önskemål om att det skulle vara Sveriges olympiska kommittés ansvar (finansiellt). Det gemensamma för alla specialidrottsförbund är att de följer Riksidrottsförbundets rekommendationer när det kommer till elitidrottare. Innehar idrottaren kontrakt är det specialidrottsförbundet eller föreningen som står för kontraktet som har ansvaret för genomförande av hjärtscreening. Det är klart vem som har ansvar för att hjärtscreeningen genomförs av elitidrottare dock är det otydligt om det genomförs eller inte.

No description available.

Bakgrund: Ett oväntat dödsfall som plötslig hjärtdöd ger inga möjligheter till förberedelse och anhöriga kan därför möta andra utmaningar än vid väntade dödsfall. För att vårdpersonal bättre ska kunna förstå anhörigas behov är det viktigt att ha kunskap om deras upplevelser av att förlora en närstående i plötslig hjärtdöd. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser vid förlust av en familjemedlem i plötslig hjärtdöd. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. En innehållsanalys av nio originalartiklar från databassökningen utfördes. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Det plötsliga dödsfallet, Skräcken att drabbas igen och Att leva med förlust. Resultatet belyser de första reaktionerna till dödsfallet, rädslan över risken att andra familjemedlemmar skulle kunna dö plötsligt samt hur de anhöriga hanterade sin sorg och fann vägar att gå vidare. Slutsats: Vårdpersonal har en viktig roll i att informera anhöriga om dödsorsaken för att underlätta sorgeprocessen. Ett empatiskt och tillgängligt bemötande från vårdpersonal förbättrar anhörigas upplevelse. Anhöriga har ett behov av psykosocialt stöd som bland annat kan mötas upp med kamratstödinsatser. / Introduction: Unexpected death such as sudden cardiac death, leaves no time forfamilies to prepare and provides different challenges than in the case of expected death. To better understand the needs of families, healthcare workers must have knowledge about the bereavement experience of families following sudden cardiac death. Aim: To describe families experience of losing a family member by sudden cardiac death. Method: A qualitative approach was applied in this literature review. A database search was conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO and nine original articles were selected for content analysis. Result: Three main themes were identified: The sudden death, Fear of another death, and To live with loss. The result highlights the first reactions to the death, the fear of potentially losing another person to sudden death, and how the families dealt with the loss and found ways to move forwards. Conclusion: Healthcare workers have an important role in informing families about the cause of death to facilitate the bereavement process. It is important for health care workers to be empathic and available, to improve the family’s experiences. Peer support may help with families need for psychosocial support.