This masters theses deal with computer control of the vertically rotative arm. The actuator of this arm is a direct current motor for its numeric control is used a programmable logic controller. The produce is several alternatives of a resolution varying in available quality at first. In this graduation theses is solved a user interface in the form of touch screen.

Tesis para optar al grado de Magíster en Finanzas / Brito Urbina, Jorge,[Parte I método de múltiplos], Figueroa Gallardo, Nelson, [Parte II método de flujo de caja descontado (FDC)] / Este trabajo tiene como objetivo principal la valoración de Antofagasta Plc. Antofagasta PLC, es una compañía con base en Inglaterra de capitales Chilenos, son controladores del grupo Antofagasta Minerals, que operadora de cuatro compañías mineras en Chile (Los Pelambres, Antucoya, Zaldivar y Centinela), la cual reporta el 96% de los ingresos y 95% del EBITDA de Antofagasta PLC. Además, controlan Ferrocarriles Antofagasta (transporte). Sus acciones se transan en LONDON STOCK EXCHANGE en el rubro de minería. Para llevar a cabo la valoración se utilizó el método más común, Flujos de Caja Descontados y por Múltiplos. El primero considera a la empresa como un ente generador de flujos, tanto presentes como futuros, busca determinar el valor intrínseco de la firma calculando el valor presente de los flujos futuros descontados a una tasa que refleje el riesgo apropiado de estos flujos. El segundo, busca determinar el valor de la empresa estableciendo una relación entre diferentes ratios de otras empresas de la misma industria. Luego de una breve explicación de las metodologías más frecuentes para valorizar compañías, se describe tanto la empresa como la industria. A continuación, se procede con una serie de cálculos asociados al método de Flujos de Caja Descontados para determinar el valor objetivo del precio de la acción. Posteriormente, se determinan los múltiplos de las empresas benchmark y se obtiene le valor de la acción. Finalmente exponer las conclusiones de este trabajo. Los resultados obtenidos a través del método de Flujo de Caja Descontado indican que el precio de mercado de la acción al 30 de junio de 2017, a saber, US$10,6 está en línea con el resultado obtenido. / Este trabajo tiene como objetivo principal la valoración de Antofagasta Plc. Antofagasta PLC, es una compañía con base en Inglaterra de capitales Chilenos, son controladores del grupo Antofagasta Minerals, que operadora de cuatro compañías mineras en Chile (Los Pelambres, Antucoya, Zaldivar y Centinela), la cual reporta el 96% de los ingresos y 95% del EBITDA de Antofagasta PLC. Además, controlan Ferrocarriles Antofagasta (transporte). Sus acciones se transan en LONDON STOCK EXCHANGE en el rubro de minería. Para llevar a cabo la valoración se utilizó el método más común, Flujos de Caja Descontados y por Múltiplos. El primero considera a la empresa como un ente generador de flujos, tanto presentes como futuros, busca determinar el valor intrínseco de la firma calculando el valor presente de los flujos futuros descontados a una tasa que refleje el riesgo apropiado de estos flujos. El segundo, busca determinar el valor de la empresa estableciendo una relación entre diferentes ratios de otras empresas de la misma industria. Luego de una breve explicación de las metodologías más frecuentes para valorizar compañías, se describe tanto la empresa como la industria. A continuación, se procede con una serie de cálculos asociados al método de Flujos de Caja Descontados para determinar el valor objetivo del precio de la acción. Posteriormente, se determinan los múltiplos de las empresas benchmark y se obtiene le valor de la acción. Finalmente exponer las conclusiones de este trabajo. El valor de la acción que se obtiene por el método de Múltiplos es de US$8,11, es decir, el mercado está sobrevalorando el precio de la acción.

The thesis especially deals with creating a program for PLC to control a casting line. There is described configuration and the parameters setting of the PLC Simatic S7-300 from Siemens. The control application is created in the software tool STEP 7. Production, properties and parameters of plynosilicate are described in this work. Control of the casting line, the PLC program, the used sensors, the optimization of production per hour and mixing of cold and hot water is also described here.

This thesis deals with the powerline communication focusing on the simulations of channel transfer functions. The introduction summarizes basic information about PLC followed by the analysis of the available PLC Software simulator (implemented in NS-3) and the analysis of implemented noises and interferences and its extensions. One chapter is devoted to possibilities of link capacity calculation. Within the thesis, various methods of calculation of primary parameters of transmission line were implemented and the simulator was compared with other freely available simulators. Subsequently, simulations were carried out focused on channel transfer functions in different topologies, on the impedance changes of branch, on the lengths of branch, and changes in the direct path between communicating nodes.

The diploma thesis deals with the issue of data transmission over power lines, focusing on simulation transmission functions. The theoretical part summarizes basic information on PLC technology and distribution networks, followed by analysis PLC simulator implemented in NS-third In the practical part of the thesis is described implementation of individual types of underground and overhead lines to the PLC simulator. Also been carried simulation scenarios for a simple topology and were designed own simulation scenarios for extended topology and simulations have been carried out various kinds of interference on communication.

<p>Detta examensarbete tar upp frågan om kommunikationsproblem mellan de komponenter som ingår i ADDAX systemet, till största del de problem som uppstår mellan router och mätare. ADDAX systemet är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med ADDAX server högst upp och mätaren längs ned. Systemet kommunicerar via PLC ”power line comunication”. Uppgiften har varit att kartlägga hur mätsystemet fungerar, vilka geografiska problemområden som finns med avseende på kommunikations problem, lokalisering av störkällor, åtgärdning av dessa störkällor och framtagande av ett flödesschema som skall kunna användas av montörerna vid felsökning i systemet. Arbetet inleddes med att ta fram underlag för vilka områden som påverkas av störningar i elnätskommunikationen. Detta gjordes med hjälp av programmet ”TC Meter Surv SA Edition 0.61” som arbetar mot ADDAX systemets databas för att se vilka mätare som är installerade och vilka som kommunicerar med systemet. Efter vissa problem togs två områden fram, ett på landsbygden och ett i centrala Grästorp. Vid mätning i dessa områden användes till en början två instrument, PL-monitor och HF+. HF+ visade sig vara överflödigt då samma information ges av PL-monnitor båda versioner visar på vilka störningsnivåer som finns i elnätet. HF+ är mer svårtolkat då användaren själv måste ta ställning till informationen som visas medan PL-monnitor enbart visar på den störning som stör ut kommunikationen. Då mätningarna genomförts och analyserats har det visat sig att programmet ej fungerat tillfredställande och att fel information om antal felaktiga mätare i de område som är beläget i centrala Grästorp, detta har resulterat i att en ny slutsats dragits där istället för en störning i LV nu problemet verkar ligga i MV. Kommunikations problemet på landsbygden kan troligtvis lösas med att installera filter hos de kunder vars mätare ej kommunicerar. Andra åtgärder som kan vara aktuella vid framtida kommunikationsproblem kan vara byta av kommunikations fas på mätaren, flytt av mätaren till matningsskåp, installation av repeterare eller att i samråd med kund få denna att stänga av störande utrustning vissa tider på dygnet. En slutsats som dragits av de erfarenheter som ackumulerats under projektets gång är att all mjukvara bör uppdateras och att master-routrar ersätts med en nyare version.</p> / <p>This report handles the issue of communication problems that appears between the components in the ADDAX system, mainly between the router and meter. The system is built around a hierarchy with the ADDAX server at the top and the meter at the bottom. The system uses the power grid as communication medium, this is called PLC “power line communication. The task has bin to se how the system works, witch geographical areas that have problems with communication, localization of source for the disturbing of the communication, attend to the disturbing and to make a flow chart that the electricians can use when they are conducting a measurement. A program called “TC Meter Surv SA Edition 0.61” was used for finding which areas that have problems with the communication. Two areas were chosen, one in the countryside and one in central Grästorp. The program firs showed that some meters where missing but when the measurements where don the program showed that all meters where missing. The reason for this problem is unknown. The problem in the central Grästorp area is not in the LV butt in the MV. The conclusion will be that al of the software must be updated and that the master routers could be replaced with a never versions before any new measurements are to be done. The power quality measurement instruments that has bin used are PL-monitor and HF+. On other conclusion that can bi don is that HF+ is superfluous because it chows the same information that PL-monitor dose but it’s harder to interpret. In the area on the countryside the solution to the communication problem can bi to install a filter. Other solutions to PLC problems can bi to switch the phase the meter uses for communication, move the meter farther from the customer, installing a repeater or in consultation with the customer get him or here to turn of the devise that disturb the communication under some ours in a 24-hour period.</p>

Detta examensarbete tar upp frågan om kommunikationsproblem mellan de komponenter som ingår i ADDAX systemet, till största del de problem som uppstår mellan router och mätare. ADDAX systemet är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med ADDAX server högst upp och mätaren längs ned. Systemet kommunicerar via PLC ”power line comunication”. Uppgiften har varit att kartlägga hur mätsystemet fungerar, vilka geografiska problemområden som finns med avseende på kommunikations problem, lokalisering av störkällor, åtgärdning av dessa störkällor och framtagande av ett flödesschema som skall kunna användas av montörerna vid felsökning i systemet. Arbetet inleddes med att ta fram underlag för vilka områden som påverkas av störningar i elnätskommunikationen. Detta gjordes med hjälp av programmet ”TC Meter Surv SA Edition 0.61” som arbetar mot ADDAX systemets databas för att se vilka mätare som är installerade och vilka som kommunicerar med systemet. Efter vissa problem togs två områden fram, ett på landsbygden och ett i centrala Grästorp. Vid mätning i dessa områden användes till en början två instrument, PL-monitor och HF+. HF+ visade sig vara överflödigt då samma information ges av PL-monnitor båda versioner visar på vilka störningsnivåer som finns i elnätet. HF+ är mer svårtolkat då användaren själv måste ta ställning till informationen som visas medan PL-monnitor enbart visar på den störning som stör ut kommunikationen. Då mätningarna genomförts och analyserats har det visat sig att programmet ej fungerat tillfredställande och att fel information om antal felaktiga mätare i de område som är beläget i centrala Grästorp, detta har resulterat i att en ny slutsats dragits där istället för en störning i LV nu problemet verkar ligga i MV. Kommunikations problemet på landsbygden kan troligtvis lösas med att installera filter hos de kunder vars mätare ej kommunicerar. Andra åtgärder som kan vara aktuella vid framtida kommunikationsproblem kan vara byta av kommunikations fas på mätaren, flytt av mätaren till matningsskåp, installation av repeterare eller att i samråd med kund få denna att stänga av störande utrustning vissa tider på dygnet. En slutsats som dragits av de erfarenheter som ackumulerats under projektets gång är att all mjukvara bör uppdateras och att master-routrar ersätts med en nyare version. / This report handles the issue of communication problems that appears between the components in the ADDAX system, mainly between the router and meter. The system is built around a hierarchy with the ADDAX server at the top and the meter at the bottom. The system uses the power grid as communication medium, this is called PLC “power line communication. The task has bin to se how the system works, witch geographical areas that have problems with communication, localization of source for the disturbing of the communication, attend to the disturbing and to make a flow chart that the electricians can use when they are conducting a measurement. A program called “TC Meter Surv SA Edition 0.61” was used for finding which areas that have problems with the communication. Two areas were chosen, one in the countryside and one in central Grästorp. The program firs showed that some meters where missing but when the measurements where don the program showed that all meters where missing. The reason for this problem is unknown. The problem in the central Grästorp area is not in the LV butt in the MV. The conclusion will be that al of the software must be updated and that the master routers could be replaced with a never versions before any new measurements are to be done. The power quality measurement instruments that has bin used are PL-monitor and HF+. On other conclusion that can bi don is that HF+ is superfluous because it chows the same information that PL-monitor dose but it’s harder to interpret. In the area on the countryside the solution to the communication problem can bi to install a filter. Other solutions to PLC problems can bi to switch the phase the meter uses for communication, move the meter farther from the customer, installing a repeater or in consultation with the customer get him or here to turn of the devise that disturb the communication under some ours in a 24-hour period.

The master‘s thesis is focused on data transfer over power lines. The influence of connected devices on data signal is studied. In this thesis, you can find the descriptions of PLC technology characteristics, sources of signal interruption and, mainly, the method of modelling the PLC channels as a multipath signal propagation environment is thoroughly discussed. There are models of PLC channels using this method projected in Simulink. The analysis of the influence of connected devices to bit error rate of a signal is processed. The devices are modelled by connected impedance.

Our thesis is about development of equipment, which combine two technology. First technology is wattmeter which is used to energy measurement and second is Power line communication. Wattmeter needs two variables for measurement, voltage and current. Voltage measurement is less difficult than measurement of current. Voltage can be reduce and measured by A/D converter. Current has to be transform to voltage and than can be measured same way. To do that we use current transformer. Than we design program for the microcontroller, involvement and PCB. Wattmeter is connect to PLC modem which has been chosen. Fusing this two technology we create wattmeter network. Next step was program which is used to network control and data collecting. This data are used to create charts in web application.

Kollegialt lärande är ett begrepp som är aktuellt och ligger i tiden. Det talas överlag mycket om barns lärande i förskolan men inte mycket om arbetslagets lärande, vilket det kollegiala lärandet handlar om. Förskolan kännetecknas av att personalen arbetar i arbetslag och har ansvar för en gemensam barngrupp. Arbetslaget har utifrån styrdokument ett gemensamt uppdrag att arbeta efter i förskolan. Personalen i arbetslaget ses som förskolans viktigaste resurs och dess kompetens är avgörande för verksamhetens kvalité. Arbetet i förskolan präglas av kommunikation och samarbete mellan personalen i arbetslaget, en kollegialitet. Kollegialt lärande, eller lärande i arbetslag, kan ses som informellt lärande då det kollegiala lärandet handlar om att lära i vardagssituationer tillsammans med andra: lära av och med varandra. Begreppet kollegialt lärande kan beskrivas på olika sätt, bland annat kan det även benämnas som kollektivt lärande samt Professional Learning Communities (PLC). Tidigare forskning visar på olika faktorer som gör det möjligt för kollegialt lärande, bland annat att det krävs stöd från chefer samt vikten av att det förs diskussioner i arbetslag. Hinder som kan ses finnas för det kollegiala lärandet utifrån tidigare forskning är bland annat tidbrist, stora barngrupper samt gruppsammanhållningen i arbetslaget. Studien bygger på den sociokulturella teorin kring lärande av Vygotskij, samt den pragmatiska psykologin av Dewey.Syftet med undersökningen var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med kollegialt lärande i arbetslag i förskolan. Frågeställningarna var vad begreppet kollegialt lärande betyder för förskollärare samt vilka möjligheter respektive hinder de upplever kring kollegialt lärande i arbetslag.Undersökningen är en kvalitativ undersökning och genomfördes med intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare som arbetade i olika arbetslag på olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar hur kollegialt lärande är ett begrepp som kan beskrivas på olika vis. En majoritet av förskollärarna beskriver begreppet som att lära av och med varandra. Att delge varandra kunskaper samt att ge feedback och positiv beröm var andra definitioner som kom fram i undersökningen. Några förskollärare hade svårt att definiera begreppet. Flera nämner även hur de ser aktionsforskning som kollegialt lärande. I undersökningen framkom olika faktorer som möjliggör eller hindrar det kollegiala lärandet. Många förskollärare beskriver hur diskussioner och möjligheten att ta in andras perspektiv påverkar det kollegiala lärandet. Att känna stöd av varandra samt att känna en trygghet och tillit i arbetslaget framkom som faktorer som möjliggör det kollegiala lärandet. Tid var en faktor som alla förskollärare talade om såväl som ett hinder som en möjlighet för det kollegiala lärandet.