<p>Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.</p><p>Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.</p><p>Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida. Genom en kritisk diskursanalys avtäcks vilka idésystem som på en manifest och latent nivå framställer och därigenom konstruerar Facebooks användare. Det teoretiska ramverkets utgångspunkter dras på Jürgen Habermas normativa och formalistiska beskrivning av offentlighet och demokratisk kommunikation, Howard Rheingolds teorier om den datormedierade kommunikationens potentialer, Saskia Sassens redogörelse för den datormedierade kommunikationen i relation till globalisering och kommersialisering, Lawrence Lessigs teorier om Internet och arkitektonisk makt samt James Bohmans teorier kring Internet och en ny form av offentlighet.</p><p>Facebook framställer deras användare som konsumerande publiker genom att formulera sig diskursivt i policyn och regelverket. Manifesta samt underliggande intressen och värderingar konstruerar användarna och reglerar deras handlingsutrymme. Jag har funnit en god förekomst av marknadsorienterade diskurser som tillsammans skapar en diskursordning inom vilken Facebooks användare framställs och därigenom konstrueras som konsumenter och producenter av information som en handelsvara, framför interagerande medborgare.</p>

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet. Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare. Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida. Genom en kritisk diskursanalys avtäcks vilka idésystem som på en manifest och latent nivå framställer och därigenom konstruerar Facebooks användare. Det teoretiska ramverkets utgångspunkter dras på Jürgen Habermas normativa och formalistiska beskrivning av offentlighet och demokratisk kommunikation, Howard Rheingolds teorier om den datormedierade kommunikationens potentialer, Saskia Sassens redogörelse för den datormedierade kommunikationen i relation till globalisering och kommersialisering, Lawrence Lessigs teorier om Internet och arkitektonisk makt samt James Bohmans teorier kring Internet och en ny form av offentlighet. Facebook framställer deras användare som konsumerande publiker genom att formulera sig diskursivt i policyn och regelverket. Manifesta samt underliggande intressen och värderingar konstruerar användarna och reglerar deras handlingsutrymme. Jag har funnit en god förekomst av marknadsorienterade diskurser som tillsammans skapar en diskursordning inom vilken Facebooks användare framställs och därigenom konstrueras som konsumenter och producenter av information som en handelsvara, framför interagerande medborgare.

Studien har undersökt hur socialsekreteraren upplever sitt handlingsutrymme i det vräkningsförebyggande arbetet med barnfamiljer. Studien belyser faktorer som både begränsar och möjliggör handlingsutrymmet för socialsekreteraren i arbetet med barnfamiljerna samt hur detta i sig påverkar barnfamiljerna. Syftet med studien är att öka kunskapen om socialsekreterares upplevelser av sitt handlingsutrymme kopplat till det vräkningsförebyggande arbetet när det kommer till barnfamiljer. För att göra detta har vi utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där vi mött socialsekreterare som arbetar vräkningsförebyggande med barnfamiljer inom Socialtjänsten på enheten för ekonomiskt bistånd. Vårt empiriska material består av sju stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom olika stadsdelsförvaltningar i Stockholm stad. Vi har utgått från Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater i analyserandet av den empiriska data, en teori som berör det handlingsutrymme som gräsrotsbyråkrater besitter i sin position mellan organisation och klient. Studiens resultat visar att socialsekreteraren upplever ett splittrat handlingsutrymme i deras vräkningsförebyggande arbete med barnfamiljer som innebär en balansgång mellan känslan av ett stort handlingsutrymme och påverkan, samtidigt som det är starkt bundet till organisation och chef samt yttre och inre faktorer i organisationen. Här lyfts att arbetserfarenhet är starkt kopplat till upplevelsen av ett större handlingsutrymme och därmed möjlighet till påverkan för barnfamiljerna. Studien belyser även frågor från socialsekreteraren om handlingsutrymmets eventuella personbundenhet samt svårigheter i att navigera huruvida handlingsutrymmet ska användas gentemot barnfamiljen eller gentemot Socialtjänsten. / The aim of this study is to examine how social workers understand and experience their discretion in the daily work with eviction prevention when it comes to children’s families. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with social secretaries. Our empirical data is based on seven interviews with social secretaries from different district administrations in Stockholm stad. Drawing on Michael Lipsky’s theory on street level bureaucracy, we have analysed their reflections and examined how social workers view their position and level of discretion. Lipsky’s theory is based on the role that street level bureaucrats possesses and how the position of being in between the organization and the clients affect their daily work. The outcome of the study shows experiences of a partly fragmented discretion in daily work with eviction prevention for families with children. The experienced discretion is dual: there is both a feeling of a rather big discretion with the possibility to affect, but also a strong experience of discretion being bound to organization and their closest boss, including inner and outer factors. Among other things, work experience was highlighted as a direct connection to the experience of a bigger discretion and a possibility to effect. The study also highlights a question raised by the social secretaries concerning what direction their discretion should be used in, pointing to the different loyalties concerning if discretion is used with either the families or the organization itself in mind.