This paper discusses and aims to give the reader a greater understanding of how police cadets experiencing stress in relation to their employment status and a gender perspective on male and female cadets experience different demands and expectations. As scientists, we will also study how aspirants handle stress and how they experience the benefit of the work. This is because the one who is rejected by the aspirant will lose all possibilities of becoming a police officer. The essay will primarily highlight the impact of employment status have on stress according to police cadets and how gender can affect the stress. During the research process, the researcher will have worked through qualitative semi-structured interviews with six respondents who work as police cadets. We have analyzed our material by Karasek and Theorell of requirements, control and support model that is about the extent of demand and control individuals have the work-related aspects. We also give examples of how the requirements and control support model works for police cadets in the field with the help of research addressing the topic. The other theoretical starting point is an occupational stress research of Kelloway, Hurrel & Days (2008). Data collection shows, and supported by our theory that the form of employment is creating concerns over future work, and that perceived stress is equal for both men and women. / Polisyrket är ett skiftande arbete som ställer enormt höga krav på varje polis. I jämförelse med andra yrken har polisen en viktig roll i samhället. Polisens huvuduppgift är att göra skillnad i samhället. Att vara polis innebär att samhället förväntar sig att denne ska ingripa i en situation där ingen annan kan eller får ingripa. Situationer som omfattar allt från brottslighet, våld, sorg och kris. Polisen har oftast tillträde till situationer och områden som ingen civilperson har rätt till. Det finns relativt många studier som handlar om olika anställningsformer i relation till stress och osäkerhet, dock upplever vi som forskare att det råder brist på studier som berör polisaspirantens anställningsform. Vi finner därmed ett starkt intresse att forska kring det ämnet.   Nyutbildade poliser sätts på prov under sex månader genom att vara anställd som polisaspirant, detta innebär att man är provanställd. Hur upplever polisaspiranter sin anställningsform i relation till stress? Detta är en fråga som vi forskare kommer att lägga stor vikt på under forskningsprocessen. Polisaspiranten får ingen fastanställning först denne blivit godkänd efter dessa sex månader. Vi har under studiens gång undersökt hur denna form av anställning påverkat polisaspiranten negativt, genom upplevd stress och osäkerhet. Tack vare vårt empiriska material kan vi konstatera att en osäker anställningsform skapar negativ stress som påverkar aspiranten psykiskt då kraven är höga och prövningen lång.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka förekomsten av en hegemonisk maskulinitet i manliga polisaspiranters beskrivningar av en inledande interaktion med polisens yrkeskultur, yrkesroll och rollförväntningar. Detta för att belysa hur polisrollen är baserad på traditionella föreställningar av maskulinitet samt för att eventuellt kunna identifiera möjliga förbättringsområden för den svenska polisen i dess arbete för inklusion och mångfald. Detta genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga polisaspiranter under deras femte termin på polishögskolan. Tidigare forskning har i dessa avseenden beskrivit förekomsten av maskulinitet inom polisen som problematiskt, där poliser som inte går i linje med maskulina ideal särbehandlas, eller utesluts. Resultaten påvisade att yrkeskulturen reproducerades genom att polisaspiranterna var angelägna om att låta deras yrkesroll formas enligt äldre yrkesnormativa definitioner av polisen. Vidare identifierades en polisiär jargong som syftade till att bilda en homosocialitet inom kåren på basis av informella strategier av insocialisering. Ytterligare resultat pekade på att det förekommer hierarkiseringen av maskulina attribut inom yrkesrollen, där en hegemonisk polisroll definierades enligt egenskaper av självsäkerhet, medvetenhet och fysisk förmåga. Enligt våra resultat ter sig således maskulinitet som en förutsättning för att lyckas som polis, där det bland annat redovisades för hur maskuliniteten underbygger den auktoritet som polisen besitter