No description available.

Genom att analysera och skapa ökad förståelse för kulturer kan vi i större utsträckning förståhur de påverkar oss och agera därefter. Turkiet är ett kulturellt intressant land med influenserfrån både Europa och Asien samtidigt som landet har en utpräglad kultur. Kulturen har enrelativt traditionell och stark förhållning till kvinnors roll, inom akademin finns dock en storandel kvinnor verksamma. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur Turkietsnationskultur influerar akademin och kvinnans roll, samtidigt som en akademisk yrkeskultursom skiljer sig från den i samhället också kan ha betydelse. Teorier av Hofstedes,Trompenaars och teorin Cultural Tightness används för att förstå (de två) kulturnivåerna ochgenom en kvalitativ studie undersöks nivåernas influens över kvinnors yrkesroll. Resultatetvisar att nationskulturens influens dominerar avseende maktdistans och tillskrivning.Yrkeskulturen influerar med stark individualism till skillnad från nationens kollektivistiskakaraktär. Detta verkar skapa möjligheter för kvinnors karriär i akademin till skillnad frånövriga samhället där kollektivism minskar kvinnors frihet.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning. Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera. Det kan vara känslor som berör belastningar av olika slag, både fysiskt och psykiskt, rädsla, stress, osäkerhet men framförallt känner de mest positiva saker inför sitt arbete. Det kan vara glädje, entusiasm, spänning, förtroende, stöd, trygghet och givande saker. Vidare framkommer det även att polisyrket är ett sådant yrke som som kopplar starka band mellan individen och yrkesrollen, det vill säga polistiteln. Vilket innebär att oavsett hur en person mår eller påverkas av sitt arbete, måste denne i yrket som polis genom träning och erfarenhet lära sig att hantera det. Ibland även stänga ute saker om det krävs. Träning är en stor del av det som utgör poliser, både innan man börjar arbeta och under arbetet. De tränas ständigt till hur de som poliser ska förhålla sig, det kan vara saker om hur man ska bemöta människor och klara av olika mötessituationer. Den kollektiva gemenskapen och samhörigheten med kollegorna och arbetsgruppen är mycket viktigt för trivsel, stöd och för det emotionella arbetet.

När man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning så finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera väl i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fått med sig från den utbildning man gått. Vad det gäller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om så är kunskaper i grunder ett exempel på något som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv. Genom att genomföra en undersökning med hjälp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt även med väl yrkeserfarna köksmästare, så har jag försökt få en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos både dessa kockar och köksmästare att kunskaperna efter utbildningen räcker till för att klara yrket på godtagbart sätt? I undersökningen tar jag även upp tidigare forskning, som kan sättas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad läroplanen säger om kunskaper och liknande. Undersökningen behandlar även en del begrepp, vilka framkommit i undersökningen, och som kan sättas i ett samband med de kunskaper som efterfrågas. Undersökningen visade, utan att generalisera, att det finns en uppfattning om att det brister i "nya" kockars kunskaper när de kommer ut i arbetslivet efter utbildningen. Dock visade det sig även att det finns skillnader kring uppfattningen om vilka kunskaper som saknas, när man tittar på vad kockarna och köksmästarna svarade i undersökningen. Det undersökningen även kan ge en antydan till är, var, och på vad, man bör börja titta för att utveckla och förbättra kockutbildningen. Detta för att ge "nya" kockar så goda förutsättningar som möjligt för att på bästa sätt träda in i det nya yrket.

Arbetets art: Examinationsuppgift 15 hp. Titel: Nyutbildade kockar, har de tillräckliga yrkeskunskaper? En fallstudie om fyra kockars och två arbetsledare/chefers erfarenheter och reflektioner. Engelsk titel: New trained cooks, do they have sufficient trade knowledge? A case study about four cooks' and two overseer/managers' experiences and reflections. Författare: Jesper Isaksson Handledare: Haukur Viggosson Examinator: Anna Henningsson-YousifNyckelord: Yrkeskunskaper, yrkesfärdigheter, yrkeskultur, motivationSyftet med min studie är att belysa om nyutbildade kockar och kökschefer upplever att unga kockar har de kunskaper som krävs för att kunna arbeta som kock efter avslutad utbildning. Syftet är även att få mer kunskap om vad nyutbildade kockar kan få för hjälp och stöd av kolleger för att klara sig bra på sitt första kockjobb. Frågeställningarna i studien är: • Upplever kockar och arbetsledare att nyutbildade kockar har tillräckligt med kunskaper och färdigheter med sig från utbildningen? • Hur beskriver kockarna respektive kökscheferna möjligheterna att stödja nyutbildade kockar ute på arbetsplatserna?Min teoretiska plattform i detta arbete utgår från det sociokulturella perspektivet med företrädare som Vygotskij. Arbetet bygger också på tankar från stora pedagoger som Dewey och Freinet. Vilka kopplingar finns mellan resultatet i min studie och de teorier jag utgått ifrån? Studien har en hermeneutisk inriktning och bygger på kvalitativa intervjuer.Min studie visade på att • Dagens utbildning brister i att lära ut grundläggande matlagningsfärdigheter och att yrkesämnena får för lite utrymme. • Det finns ett behov av att utbildningen och yrkesbranschen ska samverka bättre. • Om intresse, vilja och engagemang finns hos kockar finns goda möjligheter till ett fortsatt lärande på arbetsplatserna.

No description available.

The purpose of this paper is to illustrate how librarians andteachers work together and with the help of other researchtry to understand what influences this cooperation. The studyis based on the following questions:1. These two professional groups have differentprofessional identities and work in two differentprofessional cultures. How does this affect theircooperation?2. Which of the two professional groups decide whatreading promotion work is to be done?3. What do these two occupations think of their own andeach other’s skills and how does it affect the cooperationconcerning reading promotion?The chosen method is interviews with two librarians and twoteachers who are all involved in reading promotion. Twotheories were used as a theoretical framework: LenaFolkesson's three professional dimensions and LouiseLimberg and Lena Folkesson's three categories ofperceptions regarding cooperation.The results are largely in line with previous research and animportant conclusion is that the cooperation is improved iflibrarians and teachers work towards a common goalregarding reading promotion in schools. Such a goal shouldclarify the roles and responsibilities for each participant.This clarification is an important step towards a schoollibrary which is well integrated into the school, and it willgive librarians real legitimacy in order to take on an activerole in the cooperation. These factors reduce the tensions thatcan arise when two different professional cultures meet, andalso prevent a situation where the two professional groupsare trapped in traditional roles. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Master’s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups. Since it is two different professional groups which meet in a situation of cooperation, I have also chosen to investigate “the faculty culture” where the point of departure has been the research of Larry Hardesty. One result of my study is that all the teachers have a similar conception of information literacy. All the respondents mention the ability to retrieve, evaluate and use effectively the information needed and they also mention the criticism of the sources as important elements in the concept of information literacy. My research also shows that all the teachers have a positive opinion of cooperation between librarians and university teachers. As favourable factors in a collaborative situation the teachers mention personal contacts and common goals. As negative factors the respondents point out lack of time, insufficient marketing, economic cutbacks, digitalization, conservatism and individualism. Some teachers also point out that it is two different professional cultures that meet and a cultural clash could then occur. The results of the study also show that teachers have confidence in the professional abilities of librarians, but, which all my respondents emphasize, their personal qualities are equally important. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin. Resultatet analyserades utifrån fenomenologin. I det empiriska resultatet har vi redovisat respondenternas upplevelser kring samverkan, yrkeskultur och organisation. Vi fann både likheter och skillnader i respondenternas upplevelser. Samtliga respondenter tycker dock att samverkan är något viktigt och nödvändigt. Av respondenternas svar framgick vidare att organisatoriska positioner och skilda målsättningar ibland kan stå som hinder för en tillfredställande samverkan.</p>

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin. Resultatet analyserades utifrån fenomenologin. I det empiriska resultatet har vi redovisat respondenternas upplevelser kring samverkan, yrkeskultur och organisation. Vi fann både likheter och skillnader i respondenternas upplevelser. Samtliga respondenter tycker dock att samverkan är något viktigt och nödvändigt. Av respondenternas svar framgick vidare att organisatoriska positioner och skilda målsättningar ibland kan stå som hinder för en tillfredställande samverkan.