Idag lever vi i ett samhälle där vissa yrken och branscher av tradition betraktas som maskulina respektive feminina. En bransch som idag är tydligt maskulint kodad och manligt dominerad är den svenska skogsbranschen. För att förändra den maskulint kodade yrkeskulturen har föreningen NYKS, Nätverket för yrkesverksamma kvinnor och icke-binära i skogsbranschen bildats.  Syftet med följande uppsats är att undersöka hur NYKS-nätverket arbetar med att förändra den maskulint kodade yrkeskulturen inom skogsbranschen. Utifrån syftet har två frågeställningar skapats. De handlar om vilka upplevda föreställningar om yrkeskulturens genusordning inom skogsbranschen som NYKS-medlemmarna försöker förändra och om vilka yrkesidentiteter NYKS-nätverkets medlemmar konstruerar. NYKS reformarbete av yrkeskulturen betraktas teoretiskt som en pedagogisk process vilket syftar till att skapa medvetenhet om orättvisor och hinder samt forma nya identiteter och därigenom förändra yrkeskulturer. Genom semistrukturerade intervjuer med nätverkets medlemmar dras, efter kodning och tematisering av intervjuerna, slutsatserna att de har tydliga kulturella föreställningar om både kvinnor och män i branschen, vilka sätter den rådande genusordningen. De upplever att det får konsekvenser att sticka ut från normen och att mannen är norm. Efter att NYKS bildades har det dock börjat ske en förändring enligt medlemmarna. Förändringsarbetet som NYKS arbetar med sker genom att på olika sätt sprida deras tolkning av genusordningen där män och kvinnor har olika förutsättningar. Förändringen sker från gräsrotsnivå där bland annat språket är en viktig del för att både beskriva och ifrågasätta den nuvarande genusordningen. Ytterligare en slutsats är att NYKSnätverkets medlemmar förändrar sina yrkesidentiteter efter att ha blivit medvetna om strukturer och fått nya kunskaper genom fysiska och digitala träffar vilka har medfört ett transformativt lärande. Nätverkets medlemmar har nu format sin identitet utifrån ett systerskap och därigenom har även medlemmarnas yrkesidentitet blivit en könsidentitet. Tidigare forskning om genus och yrkeskultur har visat hur genusordningar reproduceras i olika branscher, där mannen blir norm. Däremot finns jämförelsevis lite kunskap om hur detta förändras och ifrågasätts.  Denna uppsats bidrar till kunskapen om hur genusordningar ifrågasätts och förändras genom att studera hur intresseföreningen NYKS bedriver reformarbete inom skogsbranschen. / Today we live in a world where some professions and industries are seen as masculine respective feminine. One industry which today is clearly masculine coded and male dominated is the Swedish forestry sector. To change the masculine coded occupational culture the association NYKS was founded. The NYKS acronym translates to “The network for professional women and non-binary in the forestry sector”. The purpose of this paper is to examine how NYKS is working to change the masculine coded occupational culture in the forestry sector. To achieve this purpose, I have tried answering two questions about which perceived notions about the occupational culture’s gender structure within the forestry sector that NYKS-members are trying to change and which occupational identities are the NYKSnetwork’s members trying to form. Their work to reform the occupational culture can theoretically be seen as a pedagogic process which aims to raise awareness about injustices and obstacles, and to form new occupational identities and thereby change the occupational culture. Through semi-structured interviews with the network’s members it is concluded, after coding and theming of the interviews, that they have distinct cultural notions about both women and men in the industry, which creates the current gender structure. They experience that there are consequences for breaking the norm and that the masculine is the norm. Since NYKS founding things have started change according to the members. The reform work that NYKS performs is by spreading their view of the gender structure where men and women have different preconditions. The change happens at the grass-root level where, among other things, language plays an important role both to describe but also to question the current gender structure. Another conclusion is that the members of the NYKS-network changed their occupational identities by becoming aware of these structures through physical and digital assemblies, which means the assemblies have led to a transformative learning. The members now form their identity based on a sisterhood and due to that the members occupational identity has also become a gender identity. Previous research on gender and occupational culture have shown how gender structures reproduce in different industries, where the masculine becomes the norm. There is however comparatively little knowledge of how these things change and are questioned. This paper aims to contribute to the knowledge of how gender structure is questioned and changed by studying how the interest organization NYKS performs reform work within the forestry sector.

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta måste bakomliggande faktorer så som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsättningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer även med hjälp av utkast från bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fått. Tystnadskoden är ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men också rättsligt. Det är sällsynt att åtal väcks mot poliser liksom lika sällsynt att poliser får några disciplinära påföljder när överträdelser begåtts. Svensk polisforskning är eftersatt internationell motsvarighet varför den svenska litteraturen är relativt knapphändig inom området med ett fåtal undantag. Få forskare som belyst tystnadskoden har belyst vilka indirekta följder den kan få utanför det kollegiala kollektivet liksom utanför polisorganisationen vilket måste tas hänsyn till när man studerar fenomenet tystnadskod.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka förekomsten av en hegemonisk maskulinitet i manliga polisaspiranters beskrivningar av en inledande interaktion med polisens yrkeskultur, yrkesroll och rollförväntningar. Detta för att belysa hur polisrollen är baserad på traditionella föreställningar av maskulinitet samt för att eventuellt kunna identifiera möjliga förbättringsområden för den svenska polisen i dess arbete för inklusion och mångfald. Detta genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga polisaspiranter under deras femte termin på polishögskolan. Tidigare forskning har i dessa avseenden beskrivit förekomsten av maskulinitet inom polisen som problematiskt, där poliser som inte går i linje med maskulina ideal särbehandlas, eller utesluts. Resultaten påvisade att yrkeskulturen reproducerades genom att polisaspiranterna var angelägna om att låta deras yrkesroll formas enligt äldre yrkesnormativa definitioner av polisen. Vidare identifierades en polisiär jargong som syftade till att bilda en homosocialitet inom kåren på basis av informella strategier av insocialisering. Ytterligare resultat pekade på att det förekommer hierarkiseringen av maskulina attribut inom yrkesrollen, där en hegemonisk polisroll definierades enligt egenskaper av självsäkerhet, medvetenhet och fysisk förmåga. Enligt våra resultat ter sig således maskulinitet som en förutsättning för att lyckas som polis, där det bland annat redovisades för hur maskuliniteten underbygger den auktoritet som polisen besitter

The purpose of this examination was to find how supervisors interpreted the terms vocational identity and vocational culture, found in the diploma goals in workplace-based learning at the Child- and Recreation Programme. To reach the purpose, I formulated questions that I answered through a qualitative study. I made six interviews with pre-school teachers who had been supervisors for students at the Child- and Recreation Programme. The informants answered the same questions and the answers were recorded. The result of the study showed that the supervisors made a fairly consistent interpretation of the terms. The conclusions in the study were that supervisors interpreted vocational identity as who you are at work, including issues of responsibility and security. The supervisors strengthened the vocational identities of their students by treating them in a positive way and they were able to see practical signs that the students had developed their vocational identity as they began to take responsibility in their work and dared to question the activities. The supervisors interpreted the concept of vocational culture as teamwork and the ability to have a holistic approach for children. The supervisors mediated the vocational culture by showing pride in their work and talking with the students. They were able to see concrete signs that the students had developed an understanding of vocational culture when the students weaved learning into everyday routines by talking with the children. / Syftet med mitt examensarbete var att ta del av hur handledare tolkar begreppen yrkesidentitet och yrkeskultur, som finns angivna i examensmålen för det arbetsplatsförlagda lärandet på barn- och fritidsprogrammet. För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade sex handledare för elever på barn- och fritidsprogrammet. Alla informanter svarade på samma frågor och svaren spelades in. Undersökningens resultat visade att handledarna gjorde en relativt samstämmig tolkning av begreppen. Några av de slutsatser som jag drog av min undersökning var att handledarna tolkade yrkesidentitet som vem man är på jobbet och i detta ligger även de båda begreppen ansvar och trygghet. Handledarna stärkte yrkesidentiteten hos sina elever genom att bemöta dem på ett positivt sätt och kunde se konkreta tecken på att elever utvecklat sin yrkesidentitet när de började våga ta ansvar och vågade ifrågasätta. De intervjuade handledarna tolkade begreppet yrkeskultur som arbetslagsarbete och helhetstänkandet kring barn. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att de visade upp en yrkesstolthet och samtalade med eleverna och kunde se konkreta kännetecken på att eleven utvecklat förståelsen för yrkeskulturen när eleven vävde in lärandet i de vardagliga rutinerna genom att samtala med barnen.

Syftet med undersökningen har varit att tydliggöra kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet som har betydelse vid bedömning av karaktärsämnen för både lärare och elever. Undersökningsmetoderna har bestått av intervjuer med lärare och elever, elevenkäter och gymnasieskolans styrdokument. Det övergripande perspektivet har varit kulturhistoriskt med vars hjälp kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet relateras till begrepp som yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap. Resultatet kategoriseras till åtta nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper. Nyckelkvalifikationerna som lärarna anger vara viktiga vid bedömning är: självständighet, samarbete, kommunikation, problemlösnings-förmåga,analysförmåga, planeringsförmåga, kundkontakt och utveckling. Huvudresultatet visar att det är dessa nyckelkvalifikationer som ger mervärde för eleven i form av ett högre betyg. Det är framförallt den rådande yrkeskulturen, där självständighet och samarbetsförmåga ingår, som lyfts fram som betydelsefull vid bedömningen. Vidare spelar yrkeskunskapen, där elevens problemlösningsförmåga ingår, en avgörande roll i lärarens bedömning. Elevernas beskrivning av vad de själva tror har betydelse vid bedömning i karaktärsämnen visar att de inte har uppfattat att t.ex. analys- och problemlösningsförmåga är av vikt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna och lärarna behöver föra en dialog om grunderna i bedömningen av karaktärsämnen. Bedömning av prestationer i skolan förutsätter en dialog mellan lärare och elever om bedömningsgrunderna. Yrkesspecifika kunskaper, de grundläggande kunskaperna som behövs för ett godkänt betyg, tydliggörs väl av lärarna i studien och beskrivs med hjälp av dess egenskaper i studien.