Syftet med denna uppsats var att bidra med ökad empirisk kunskap om psykologiska mekanismers betydelse för att förklara variansen i människors politiskt deltagande och politiska orientering. Detta genom att undersöka sambandet mellan 9566 deltagares upplevda kontroll och deras politiska orientering samt grad av politiska deltagande. Det psykologiska konceptet upplevd kontroll myntades av Rotter (1966) och undersöker i vilken grad människor uppfattar sig ha kontroll över händelser i livet. En persons kontroll över händelser kan vara intern, stor kontroll över situationer omkring sig, eller extern, liten makt över händelser i livet. Resultaten visade på att det fanns ett signifikant samband mellan deltagarnas upplevda kontroll och politiska deltagande samt politiska orientering. Personer med upplevd intern kontroll deltog mer politiskt, placerade sig mer högerut på en vänster-höger skala samt var mer högerorienterade i sin uppfattning om ekonomisk politik. Personer med upplevd intern kontroll var också mer positivt inställda till en öppnare invandringspolitik och en mer aktiv miljöpolitik.

Människans exploatering av naturen genom sitt handlande är en av de främsta orsakerna till de klimatförändringar som idag drabbar jorden. Vad är det som får människan att rättfärdiga denna exploatering? I denna studie kommer två kärnkomponenter av politisk ideologi: acceptans kontra motsättning till ojämlikhet och motstånd kontra öppenhet till samhällsförändring, undersökas för att se vilken av dessa som bäst kan predicera en individs klimatrelaterade attityder. Studien ämnar även att undersöka om klimatvänliga attityder och beteenden främst beror på individens syn på samhällsförändring eller individens syn på förändring i det egna livet, samt undersöka sambandet mellan klimatvänliga attityder och självrapporterade klimatvänliga beteenden.  Dessa frågor besvarades med hjälp av enkätsvar från 251 individer, och analyserna bestod av korrelations- och regressionsanalyser. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att synen på jämlikhet spelar större roll för individens klimatvänliga attityder än vad synen på samhällsförändring gör, att synen på samhällelig förändring är en starkare prediktor för både klimatvänliga attityder och beteenden än vad synen på förändring i det egna livet är, och att kopplingen mellan klimatvänliga attityder och klimatvänliga beteenden är stark i den population som undersöktes i denna studie. Exploratoriska analyser visade dock att syn på jämlikhet predicerar även klimatvänliga beteenden bättre än synen på samhällsförändring. Därmed belägger studien att denna dimension har större betydelse för individens klimatvänlighet överlag.

Det svenska partisystemet är relativt unikt till följd av att det har en tydlig endimensionell struktur. Internationell forskning har visat på samband mellan personlighetsfaktorer och politisk hemvist. Mest framträdande är kopplingen mellan öppenhet och vänstersympatier, samt samvetsgrannhet och högersympatier. Det förefaller även som att politiker skiljer sig från den genomsnittlige väljaren när det gäller framför allt extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet. I en svensk kontext är forskningen mer begränsad och således finns ett behov av att nyansera bilden. För att undersöka dessa samband hos ungdomspolitiker i Sveriges största politiska ungdomsförbund, SSU och MUF, genomfördes en enkätundersökning baserad på BFI-44 med N = 161. Ett nationellt representativt stickprov om N = 1524 som genomfört BFI-10 i samband med en undersökning av SOM-institutet fick representera den genomsnittlige väljaren. För att testa hypoteserna genomfördes ett flertal independent samples t-test. Resultaten indikerade att ungdomspolitiker i SSU inte var mer öppna än ungdomspolitiker i MUF (d = 0.062) och att ungdomspolitiker i MUF var signifikant mer samvetsgranna än deras motparter i SSU (d = -0.28). Ungdomspolitiker i SSU visade signifikant högre resultat på neuroticism (d = 0.52) och ungdomspolitikerna som grupp var mer extroverta (d = 0.22) och öppna (d = 0.27) än den genomsnittlige väljaren. Resultaten låg i stora drag i linje med tidigare forskning. Några av avvikelserna gick inte att underbygga teoretiskt, men spekulerades kunna kopplas till den unika svenska politiska kontexten. Vidare spekulerar vi kring sambanden mellan personlighetsdrag och politisk preferens mot bakgrund av studiens resultat. / The Swedish political party system is relatively unique because of its clear one-dimensional structure. International research has shown a connection between personality characteristics and political affiliation. The connection that stands out is that between openness and left sympathies and conscientiousness and right sympathies. It also appears that politicians diverge from the average voter when it comes to extraversion, conscientiousness and openness. In a Swedish context the research is more limited and therefore there is a need to add nuance. To explore these relationships a survey based on BFI-44 was conducted with N = 161. A nationally representative sample of N = 1524 that had conducted BFI-10 as part of a survey by the SOM-insitute got to represent the average voter. To test the hypotheses a multitude of independent samples t-tests was conducted. The results indicated that the youth politicians of SSU were not more open than the youth politicians of MUF (d = 0.062), and that youth politicians of MUF were significantly more conscientious than their counterparts in SSU (d = -0.28). Youth politicians of SSU registered a significantly higher score for neuroticism (d = 0.52) and the youth politicians as a group were more extroverted (d = 0.22) and open (d = 0.27) than the average voter. The results were largely in line with earlier research. Some of the deviations couldn’t be supported from a theoretical perspective but was speculated to have a connection to the unique Swedish political context. Furthermore, we speculate about the connection between personality characteristics and political preference considering the results of this study.