Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Målet med mitt examensarbete har varit att modernisera dagens bikupor både vad det gäller den estetiska formen men också utifrån ett hållbart perspektiv.  Genom att öka medvetenheten om honungsbiets essentiella pollineringsarbete kan vi möjligen gynna de ekonomiska, ekologiska och kulturella aspekterna i vårt samhälle. Syftet var att skapa en bikupa som tilltalar en bredare målgrupp som inkluderar både äldre och yngre, män och kvinnor. Bikupan ska även vara lättillgänglig, funktionell och kunna ta plats i vår nutida stadsmiljö. Genom olika designmetoder, intervjuer, observationer och tidigare forskning inom biodling och dess effekt på vårt mänskliga samhälle har jag försökt att med hjälp av design utveckla nya frågeställningar och perspektiv på biodling. Jag har arbeta mig fram till en bikupa som ska främja honungsbiets popularitet och framför allt att öka antalet biodlare. Designprocessen har öppnat ett helt nytt perspektiv och förhållningssätt att se biodling på. Ett stort skissunderlag och ett flertal modeller på varianter av förslag på en ny bikupa har visats för både Sveriges Biodlares Riksförbund och andra hobbybiodlare. Genom detta arbete har jag med hjälp av design lyckats att få fram en form som både förbättrar och förenklar arbetet vid bikupan men också ökar flexibiliteten av nya alternativa platser för bikupans placering. Resultatet kan förhoppningsvis öka nyttjandet av bikupor och på det viset öka pollineringen av vår natur men framförallt skapa en diskussion och uppmärksamhet av problemet kring de stora förlusterna av bin. Designarbetet kan användas på många sätt och är väldigt personlig, men har en stor kraft att förändra och skapa nya förutsättningar i vår miljö.

<p>Målet med mitt examensarbete har varit att modernisera dagens bikupor både vad det gäller den estetiska formen men också utifrån ett hållbart perspektiv.  Genom att öka medvetenheten om honungsbiets essentiella pollineringsarbete kan vi möjligen gynna de ekonomiska, ekologiska och kulturella aspekterna i vårt samhälle. Syftet var att skapa en bikupa som tilltalar en bredare målgrupp som inkluderar både äldre och yngre, män och kvinnor. Bikupan ska även vara lättillgänglig, funktionell och kunna ta plats i vår nutida stadsmiljö.</p><p>Genom olika designmetoder, intervjuer, observationer och tidigare forskning inom biodling och dess effekt på vårt mänskliga samhälle har jag försökt att med hjälp av design utveckla nya frågeställningar och perspektiv på biodling. Jag har arbeta mig fram till en bikupa som ska främja honungsbiets popularitet och framför allt att öka antalet biodlare.</p><p>Designprocessen har öppnat ett helt nytt perspektiv och förhållningssätt att se biodling på. Ett stort skissunderlag och ett flertal modeller på varianter av förslag på en ny bikupa har visats för både Sveriges Biodlares Riksförbund och andra hobbybiodlare. Genom detta arbete har jag med hjälp av design lyckats att få fram en form som både förbättrar och förenklar arbetet vid bikupan men också ökar flexibiliteten av nya alternativa platser för bikupans placering.</p><p>Resultatet kan förhoppningsvis öka nyttjandet av bikupor och på det viset öka pollineringen av vår natur men framförallt skapa en diskussion och uppmärksamhet av problemet kring de stora förlusterna av bin. Designarbetet kan användas på många sätt och är väldigt personlig, men har en stor kraft att förändra och skapa nya förutsättningar i vår miljö.</p>

Previous research confirms that there is a major decline of pollinators worldwide. Investigations have mainly focused on pollination services in the agricultural landscapes and therefore, there is a lack of knowledge on the effects pollinators may have in urban environment. This paper examines the presence of honey bees in central parts of Stockholm, Sweden. The study presents what conditions, possibilities and motives there are behind the phenomenon of urban bee keeping. I found ten locations with beehives and a total of 18 hives within the delimited area. Nothing seems to indicate that conditions may limit the presence of honey bees. Given the opportunity to place beehives on the ground and on rooftops, the possibilities also seems to exist. According to the owners of the beehives motives are better harvests in connection to allotments, positive effects on flora and educational and marketing purposes.

Trees of Bergvik apple (Bergviksäpple) planted between 2001 and 2007 have shown varying harvest. This study investigates why some trees gets low or no harvest while others get significantly higher harvest. The aim is to identify some reasons why fruiting differs between the trees and if possible suggest and/or enlighten the tree owners what can be done to improve fruiting. The study includes 25 trees, mostly located in Hälsingland, Sweden. The tree owners have answered two questionnaires, first in the spring with questions regarding flowering and the second in the autumn, regarding harvest. The answers to these questionnaires form the foundation for this work. The result of the study reveals differences in harvest. Older trees and/or trees with good vegetative growth have larger harvest while trees with poor growth in some cases didn’t even get flowers. Younger trees with good growth gave good harvest. This concludes that the single most important factor to get good harvest is good vegetative growth.

De senaste åren har mycket uppmärksamhet riktats mot att allt fler honungsbin dör varje år. Denna utbredda bidöd kan få stora konsekvenser då framställandet av en tredjedel av de livsmedel vi konsumerar är beroende av insektspollinatörer som bin. Detta är en studie om de människor som hjälper till att upprätthålla bibeståndet, nämligen hobbybiodlarna. Biodlingen har studerats genom deltagande observation, personintervjuer och fokusgruppsintervjuer med både etablerade biodlare och deltagare i en nybörjarkurs i biodling. Det insamlade materialet tolkas och analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält och habitus. Biodlarnas natursyn diskuteras även. Genom att hobbybiolingen behandlas som ett socialt fält visas hur individers habitus formas av fältets natursyn. Samtidigt formar individerna fältet. Biodlares närhet till naturen är det centrala i denna studie och för många av de i studien som just ska börja med biodling, handlar det lika mycket om att göra en miljögärning som att skaffa sig en hobby. / In recent years, much attention has been directed towards the increasing number of yearly deaths among honeybees. This widespread death of bees can be expected to have major consequences, seeing as the production of one-third of the foods we consume is dependent on insect pollinators like bees. This study focuses on the people who help maintain the honey bee population, hobby beekeepers in particular. The study investigates apiculture through participant observation, interviews and focus group interviews with both established beekeepers and participants in a beginner's course in beekeeping. The collected material is interpreted and analyzed using Bourdieu's theories of social fields and habitus. The beekeepers’ perception of nature is also discussed. By treating the apiculture as a social field it is clear that an individuals' habitus is shaped by the nature perception of the field. Simultaneously, the field is shaped by the individuals. The beekeepers’ closeness to nature is the focus of this study and for many of those in the study who is about to start beekeeping, it's as much about making an environmental act as it is getting a hobby.

Pollinering är avgörande för ett antal kommersiella grödor samt för olika växtarter i inhemsk vegetation. Honungsbi (Apis mellifera) är en av de viktigaste pollinerarna. I regionen Taranaki i Nya Zeeland finns två aspekter av kommersiell pollinering, dels betalar många biodlare för tillgång till manuka för de antibakteriella egenskaperna honungen får av den, dels betalar frukt- och grönsaksodlare för pollinering av sina grödor. Markägare kan ha ett intresse av att spara manuka på sina marker och få en utkomst från biodlarna genom att dessa betalar för åtkomsten. Studien syftar till att klarlägga de effekter som kommersiell pollinering har i Taranaki-regionen idag och för framtida användning och har utgått från intervjuer med biodlare, frukt- och grönsaksodlare och personer som representerar myndigheterna. Resultaten visar att de ekonomiska effekterna av kommersiell pollinering i dag i Taranaki-regionen är relativt små. Även den kommersiella pollineringens roll för skydd och förvaltning av inhemsk natur undersöks. Kommersiell pollinering kan vara en viktig del inom naturskydd men är samtidigt beroende på om interaktionen med andra bin kan vara skadlig. Pollineringstjänster kan utvecklas dels genom information till markägare och jordbrukare, dels genom marknadsföring från biodlare. / Pollination is crucial for a number of commercial crops as well as for native vegetation. The honey bee (Apis mellifera) is one of the most important pollinators. In the Taranaki region in New Zealand there are two aspects of commercial pollination; beekeepers pay for access to manuka due to the antibacterial quality it gives the honey and orchardists pay for pollination of their crops. Landowners could have an interest in managing the manuka and having beekeepers paying for the access. This study seeks to elucidate the effects that commercial pollination has in Taranaki region, today as well as for future use, through interviews with beekeepers, orchardists and authority personnel. The results show that the effects of commercial pollination in Taranaki are of minor extent. Also the role commercial pollination plays for environmental management is highlighted. Commercial pollination may be a part of nature protection and play a particular role in effort to increase biodiversity, but it is much depending on the interaction with native bees. Pollination services may be developed in different ways including informing landowners and farmers and marketing of beekeepers.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.