Thesis--Michigan. / Bibliography: leaves 164-170.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2003.

Th. Ph. D.--Cambridge (Mass.)--Harvard university, 1977. Titre de soutenance : Working to rule.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2005.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

No description available.

This study is focused on the field of design. It examines how people understand and perceive designers and the design professions. The study draws on a phenomenologically informed interactive perspective to provide a methodological approach to understanding what the perception of design is. The relationships between design and occupational prestige, professional status and consumerism are the principal themes that run throughout the research, but the analysis also draws on the data obtained to profile the demographics of designers, particularly in relation to income, gender and education. The research included an occupational prestige assessment, completed by 304 participants from Swinburne University and the University of the Third Age, using multidimensional scaling analysis to provide a mapping of the occupations. Overall, the results indicated that participants find it difficult to differentiate between individual design occupational specialties, but that they see design as distinct from proximate occupations such as artist and architect. The results also confirmed the premise that occupational prestige is multi-dimensional and that raters will use a variety of constructs (including service to the community, not just education and income), to determine their understanding of the perceived social standing of occupations. The findings were further explored within three focus group discussions involving both design and non�design students from Swinburne University. The results indicated that most participants, including the design students, knew relatively little about design and that what they did know was often skewed by media depictions and stereotypes. The final research stage was the development of a mail-out survey questionnaire that was distributed to design educators, members of the Design Institute of Australia and to a non-design, public group. Seven hundred and fifty three questionnaires were completed. As expected the results showed that there are differences between the level of knowledge and understanding of the three participant groups. The lack of knowledge of design and designers, particularly by the public participants, was quite evident, with the two design groups tending to rate design as more professional and of greater importance to society and the economy than the public group. Analyses of the incomes and occupational situations of the design respondents revealed that the designers generally worked in a unique environment characterised by low to middle incomes and very small organisations (except for those in the education sector). Gender differences between income and the positions held in an organisation were also found and would be a useful area for further investigation. The study was useful in that is served to clarify and quantify issues that have been raised in the literature about the poor understanding of design and designers. It provides a platform of information that could be further used in future studies to make more detailed examinations of specific issues.

Zugleich: Diss. München. / Literaturverz.

Denna uppsats för samman två fenomen – kunskapsöverföring och prestige. Båda fenomenen är väldokumenterade inom respektive teoretiska område men sambandet dem emellan har hittills lämnats relativt outforskat. Denna uppsats utgår från en abduktiv forskningsansats och ämnar undersöka hur prestigesökande påverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska världen och inom industrin. Som teoretiska referensramar använder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et. Al., (2006) lägger fram kring prestigesökande vid forskning och de diskussioner Cheng et al., (2013) för kring varför individer söker prestige. Teoriavsnittet leder till en modell som visar på det samband vi ämnar undersöka i vår empiriska studie. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt på avdelningen för mikrosystemteknik vid Uppsala Universitetet och på telekomföretaget Ericsson. 12 djupintervjuer genomfördes med individer på olika positioner i de två organisationerna. Vår slutsats blir att prestige påverkar kunskapsöverföringen främst positivt inom avdelningen för mikrosystemteknik, och främst negativt inom Ericsson. Vi såg även indikationer på att kamratstämning påverkar kunskapsöverföringen vid akademisk forskning. Vidare fann vi att kulturella skillnader påverkade kunskapsöverföringen i våra fallstudier; en påverkan som var negativ inom avdelningen för mikrosystemteknik och positiv inom Ericsson.

Syfte:               Syftet är att öka förståelsen för hur organisations- och professionsidentifikation bland anställda ter sig när företaget är i kris samt att beskriva hur prestige kan relateras till identifikationen. Metodik:          En fallstudie på SAS har använts som forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Dataproduceringen har skett genom en kvalitativ metod där flera strukturerade intervjuer med personer på fallföretaget har genomförts. Slutsats:        Studien har visat tendenser till att organisationsidentifikation ökar under en kris medan professionsidentifikationen minskar när det kommer till lågprestigeyrken i ett företag som attribueras med ett starkt varumärke. Vidare har studien även bekräftat relationen mellan prestige och identifikation, där en hög prestige i regel leder till en hög identifikation, och där anställda tenderar att identifiera sig med det som har högst prestige. Slutligen har det uppmärksammats att vid en kris kan anställda med en stark organisationsidentifikation försvara sin idealbild av företaget. En av studiens respondenter illustrerade detta genom att säga: ” Rör inte min baby!”.