För att minska den globala uppvärmningen bär utbyggnaden av förnybar energiproduktion en stor vikt i dagens samhälle. Av den anledningen är det av stor betydelse som nya tekniker för energiproduktion testas. För att undersöka huruvida dessa tekniker är effektiva och lönsamma är det viktigt att deras produktionsdata publiceras och görs tillgänglig för allmänheten. Det är anledningen till att det här projektet beställts från Ihus via STUNS energi. Projektidén var att samla in högfrekvent uppmätt produktionsdata från en soltracker, ett vindkraftverk och ett batterilager. Dessutom skulle väderdata samlas från en väderstation och solinstrålningsmätare för att sedan offentliggöra datan via STUNS Energiportal. För genomförandet av projektet användes en enklare dator för att ta emot information från olika sensorer. För att kommunicera med enheterna användes olika standardiserade kommunikationsprotokoll. Enheterna konfigurerades och kopplades in i datorn. Den insamlade datan bearbetades med en programmerad kod. Programmet sände iväg datan till en molnlagringsplattform för att sedan publicera den. Uppkoppling mot soltrackerns växelriktare samt pyranometern lyckades. Den insamlade informationen från de två enheterna publicerades sedan på Energiportalen. Väderstationen producerade data men kommunikation med det ursprungligt tänkta protokollet lyckades inte att upprättas. Genom ett annat protokoll erhölls värden, men inte genom den implementerade koden. Dessutom uppstod problem med batterilagret och vindkraftverket. Ingen information lyckades hämtas från någon av dem. I projektets gång har det samlats in mätpunkter var femte sekund för respektive enhet. Utifrån det erhållna resultatet kan de konstateras att vid högfrekvent insamling av väder- och produktionsdata, blir viktig information tydligare för vardera energiproduktionsenhet. Denna information kan gå förlorad vid lågfrekvent datainsamling. Det beror på vädrets hastiga fluktuation. En lågfrekventare datainsamling ger således en sämre uppfattning av hur värdena egentligen ändras med tiden.

This master thesis aims to examine how the transfer of product related information is carried out in the manufacturing industry. The study was supposed to give suggestions for improving the CAD courses provided at Linköping University. This thesis is the concluding step for the authors’ master’s degree in mechanical engineering.In the beginning of the project a study of relevant literature was made. The literature was aimed to gain more knowledge of the subject at hand and finding relevant methods for collecting and analyzing data. To examine how the industry deals with product related data a multiple case study was conducted, investigating seven different companies that are working with both product development and production. As data collection method, semi-structured interviews of employees on the different companies were conducted.An adaptation of the “affinity diagram technique” was used when analyzing the collected data. The method divided the answers to questions provided by the different companies into different categories, in the form of statements. These where compared between the companies by the use of tables, showing the results in a clear manner. To give better insight in each company´s methods, a descriptive summary was written for each of the studied companies.To be able to give propositions of improvement for the courses at the University, some of the courses given where analyzed by reviewing the course description and goals, and through informal interviews of the course administrator. This led to better insight in what is included in the courses and what they are supposed to teach the students. The knowledge of what is included in the courses at this time and the results of the study of the companies, were the foundation when determining what could be changed in the courses.The case study showed that it varies greatly how much the companies are adapting new approaches for generating and spreading product related data. This made it difficult to find tangible evidence supporting changes to the courses, however, a few conclusions could be drawn from the results. It was found that 2D-drawings are still used to a great extent for carrying product related information. Only one of the studied companies have transitioned to using the 3D-model as an information carrier. Although it was mentioned on some of the other companies that such an approach seemed interesting.The study also showed that less handling of physical papers seems to be something most companies are interested in, and are also trying to achieve. It was also noted that all the companies studied had implemented some form of digital platform for handling product related documents.A few things that were deemed worth implementing in the mandatory courses were the introduction to PDM/PLM, introduction of 3D-annotations for dimensions and tolerances and increased use of the 3D-model for manufacturing operations. / Detta examensarbete ämnar undersöka hur informationsöverföringen av produktrelaterad data sker i industrin för att kunna ge förbättringsförslag för Linköpings Universitets CAD- och ritteknikskurser. Detta för att kurserna bättre ska spegla industrins nuvarande och även framtida behov. Examensarbetet utfördes på avdelningen maskinkonstruktion vid Linköpings Universitet och är det avslutande momentet på författarnas civilingenjörsutbildning i maskinteknik.Till att börja med utfördes en litteraturstudie. Detta för att ge kunskap inom det aktuella området och vilka metoder som kan användas för datainsamling och analys. För att undersöka hur industrins arbetssätt ser ut utfördes en flerfallstudie på sju olika företag som bedriver produktutveckling tillsammans med egen produktion. Som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer med anställda på de olika företagen.Analysen utfördes med hjälp av en adaption av ”affinity diagram technique” vilket delade upp företagens svar i kategorier i form av påståenden. Dessa jämfördes mellan företagen med hjälp av tabeller eftersom det var tydligt sätt att representera resultatet. För att ge en inblick i hur varje enskilt företag arbetar utarbetades även en deskriptiv sammanfattning av varje företag.För att kunna ge förbättringsförslag till universitetets CAD- och ritteknikskurser granskades några av de nuvarande kursernas kursplaner. Detta tillsammans med en informell intervju av de kursansvariga ledde till bättre insikt om hur kurserna är uppbyggda och vad målen med dem är. Insikten om vad kurserna innehåller i dagsläget tillsammans med analysen av de studerade företagens arbetssätt bidrog till att ett antal förbättringsförslag kunde föreslås.Det visade sig att graden av användande av modernare arbetssätt varierar kraftigt bland företagen. Detta gjorde det svårt att komma fram till ett enhetligt resultat som gällde för alla de studerade företagen. Däremot kunde ett antal slutsatser dras. Bland annat används fortfarande 2D-ritningar flitigt som ett informationsbärande dokument. En övergång till att enbart använda 3D-modellen som informationsbärare noterades endast på ett utav företagen men nämndes på ett par andra.Papperslöst arbete verkar vara på frammarsch trots att vissa specifika moment fortfarande utförs på papper. Det noterades även att digitala system används för lagring och hantering av produktrelaterad information hos alla de studerade företagen.Det som ansetts värt att implementera i universitets obligatoriska kurser efter genomförd studie är främst ökad användning av PDM/PLM-system, introduktion av 3D-måttsättning samt utnyttjande av 3D-modellen vid tillverkning.