The key challenge for organisations today is to ensure that they continue to strive in a rapid changing, competitive and global environment. Privatisation in the public sector has lead to effectiveness and efficiency becoming essential to satisfy the client department's needs and requirements. This means that it is essential for NPWD to understand their client's needs and requirements, and be able to position itself to deliver the desired end product. The question is, why does NPWD need to become more effective and efficient, whilst strategic planning in considered to be the overriding objective to achieve its goals? The simple premise of this paper is to improve the project management strategic planning by incorporating system thinking tools and techniques in the process. Systems thinking is a way of helping a person to view the world, including its organisations, from a broad perspective that includes structures, patterns and events, rather than just the events themselves. This broad view helps one to identify the real causes of issues and know where to work to address them. The research problem addressed in this study is to identify project management strategies, activities and principles that will enhance the ability of National Public Works Department (NPWD) of the Eastern Cape to ensure continuous successful project delivery. In order to identify these project management strategies, activities and principles, a multi-methodology consisting of a system thinking approach as well as a questionnaire were used. The findings of this exercise clearly highlight the specific areas where attention is required for improvements. / Thesis (M.Com.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2008.

<p>Projektledarskap är en företeelse som är relativt ny bland olika verksamheter i samhället, vilket medfört att mycket lite forskning finns inom detta område. Projektarbetsformen blir vanligare och vanligare bland olika verksamheter, speciellt bland IT-företagen. Detta beror främst på att projektarbetsformen medför kortare ledtider från analys till resultat. Att agera som projektledare för ett projekt är en uppgift som inte alltid är helt lätt. Det är oftast projektledaren som får ta konsekvenserna av att projektet inte gav ett tillfredsställande resultat. Få av dagens systemutvecklingsprojekt uppfyller de kriterier som avgör om ett projekt är lyckat eller ej. Dessa kriterier är att projektet skall vara färdigt i rätt tid, hållit sig inom kostnadsramarna och gett den funktionalitet som önskades.</p><p>I rapporten tas olika kriterier fram för hur projektledaren skall agera för att ett projektledarskap skall kunna anses som lyckat. Utefter dessa kriterier skapas en mall som visar vilka egenskaper och förhållningssätt litteraturen anser en projektledare skall inneha. Denna mall används sedan för att jämföra verkligheten med teorin.</p><p>I min studie kommer jag att undersöka hur olika projektledare agerar gentemot projektgruppen och projektets intressenter för att åstadkomma ett lyckat projektledarskap. Studien innefattar även projektledarens agerande gentemot sig själv, dvs granskning av sitt eget arbete för att förbättra projektledarskapet. Min undersökning har skett på sex olika företag: IT-strategiska Förvaltningen i Västra Götalandslän, GTS (vilka driver sina egna systemutvecklingsprojekt), Cap Gemini, Mandator, WM-data och Enator (vilka är datatjänsteföretag).</p><p>Utifrån min undersökning har jag kommit fram till att projektledarna agerar på olika sätt i sitt projektledarskap. De sociala delarna, dvs mänskliga relationer är projektledarna mycket framgångsrika på. De mer strukturella delarna, dvs uppföljning och återkoppling av projekten är oftast mer bristfälliga. Ofta är dock projektledarna styrda av företagets metoder vilket inte sällan medför att projektledarna inte kan genomföra vissa delar som de anser viktiga.</p>

Projektledarskap är en företeelse som är relativt ny bland olika verksamheter i samhället, vilket medfört att mycket lite forskning finns inom detta område. Projektarbetsformen blir vanligare och vanligare bland olika verksamheter, speciellt bland IT-företagen. Detta beror främst på att projektarbetsformen medför kortare ledtider från analys till resultat. Att agera som projektledare för ett projekt är en uppgift som inte alltid är helt lätt. Det är oftast projektledaren som får ta konsekvenserna av att projektet inte gav ett tillfredsställande resultat. Få av dagens systemutvecklingsprojekt uppfyller de kriterier som avgör om ett projekt är lyckat eller ej. Dessa kriterier är att projektet skall vara färdigt i rätt tid, hållit sig inom kostnadsramarna och gett den funktionalitet som önskades. I rapporten tas olika kriterier fram för hur projektledaren skall agera för att ett projektledarskap skall kunna anses som lyckat. Utefter dessa kriterier skapas en mall som visar vilka egenskaper och förhållningssätt litteraturen anser en projektledare skall inneha. Denna mall används sedan för att jämföra verkligheten med teorin. I min studie kommer jag att undersöka hur olika projektledare agerar gentemot projektgruppen och projektets intressenter för att åstadkomma ett lyckat projektledarskap. Studien innefattar även projektledarens agerande gentemot sig själv, dvs granskning av sitt eget arbete för att förbättra projektledarskapet. Min undersökning har skett på sex olika företag: IT-strategiska Förvaltningen i Västra Götalandslän, GTS (vilka driver sina egna systemutvecklingsprojekt), Cap Gemini, Mandator, WM-data och Enator (vilka är datatjänsteföretag). Utifrån min undersökning har jag kommit fram till att projektledarna agerar på olika sätt i sitt projektledarskap. De sociala delarna, dvs mänskliga relationer är projektledarna mycket framgångsrika på. De mer strukturella delarna, dvs uppföljning och återkoppling av projekten är oftast mer bristfälliga. Ofta är dock projektledarna styrda av företagets metoder vilket inte sällan medför att projektledarna inte kan genomföra vissa delar som de anser viktiga.

Today’s pressure of change, innovation and shorter life-cycles have created a projectification in nearly every industry. Especially international projects are more frequently used to meet the global competition. However, it is common that project managers despite impressive track record, fail when posted internationally due to inability to adapt to foreign cultures. Only half of all international projects reach expected results and many of them are not completed at all, which indicates that the complexity of international projects is underestimated. This study aims to explore how cultural differences increase the project complexity and challenge the leadership of the project manager. Furthermore, the project manager’s leadership ability is studied in terms of qualities required to lead international projects and achieving project objectives. Leadership is a well explored area of research but existing theories are foremost based on functional leadership and few on project leadership, fewer still in an international context. General management leadership theories are not applicable on leadership within project management because of the different circumstances since a project is defined as a unique task based on a flexible organization and limited time frame. Additionally, the knowledge of how national culture influences project management is limited and therefore underestimated. Today, global corporations invest billions of dollars in international projects and by gaining understanding of the qualities required to succeed leading international projects, corporations could better utilize resources, decrease costs and improve project outcome. Therefore this study explores both the cultural challenges that arise in international project, what qualities the project manager should possess and whether the human resource department recruits project managers with necessary qualities. This has been done through qualitative dialogues together with a theoretical framework. With this study, I hope to enlighten the reader of the meaning of international projects and how culture must be acknowledged as an influencing factor on project leadership. Furthermore, I hope to trigger reflection of the selection processes of project managers and who is suitable for the role.

Anställdas motstånd mot interna förändringsprojekt är ett stort hinder som kan påverka framgången hos en förändringssatsning i en organisation (Zwick 2002). Med detta i åtanke kan organisationsansvariga vara intresserade av att lära mer om motstånd mot förändring i interna förändringsprojekt. Utifrån syftet har en preciserad frågeställning utformats: På vilket sätt hanterar projektledare motstånd i interna förändringsprojekt? Därtill har vi inkluderat en delfråga som lyder: Vilka specifika verktyg använder projektledare för att bearbeta eventuellt motstånd? Syftet med att besvara forskningsfrågan ligger i att öka medvetenheten om motstånd i interna förändringsprojekt, samt belysa vilka särskilda verktyg projektledarna använder för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Vi har valt att utgå från Kotters åttastegsmodell, vilken är en förändringsmodell som beskriver hur man lyckas med förändringsprocesser. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är utförda i ett landsting och en statlig organisation med totalt sex respondenter. Respondenterna består av projektledare som varit, eller är, verksamma i ett internt förändringsprojekt. Analysen visar att det finns olika sätt att hantera motstånd. Vi har identifierat ett specifikt verktyg, systemiskt möte, som är särskilt anpassat för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Utöver detta har respondenterna använt traditionella projektledningsverktyg såsom t.ex. intressentanalys och riskanalys samt givit många värdefulla exempel på hur det går att hantera motstånd i interna förändringsprojekt utan specifika verktyg. Studien avgränsar sig till att gälla projektledarens perspektiv och interna förändringsprojekt. Andra typer av projekt som t.ex. produktutvecklings-, marknadsförings-, kundorder-, evenemangsprojekt omfattas inte av denna studie. Vi har valt att även begränsa studien till verksamheter inom offentlig sektor.

Project leadership requires a diverse blend of technical and behavioral skills. Researchers have focused on the technical aspects of project management, leaving a void in understanding the behavioral skills of project leadership. The purpose of this correlational study was to gain insights into the behavioral aspects of projects by understanding the social capital and knowledge integration abilities of project leaders. Nahapiet and Ghoshal's social capital definition and its structural, relational, and cognitive attributes form the basis for the social capital theory constructs used in this study. The focus of the research questions was on the relationship of social capital to knowledge integration and project success. A self-designed survey (α = .925) was used to measure the latent variables of a project leader's social capital and knowledge integration abilities on the observed variable of project success. Survey research, conducted using a sample of project management professionals (N = 108), elicited project members' perceptions on the behavioral aspects of project leaders. Structural equation modeling validated that knowledge integration assists in achieving project success and that 2 types of social capital, structural and relational, have a significant influence on knowledge integration. Structural social capital has a positive effect, and relational social capital has a negative effect. The findings indicated that project management professionals need not only technical skills, but also behavioral skills. Having project leaders with the right blend of competencies will improve project success rates, affecting social change by enabling organizations to achieve greater economic benefits from better understanding the behavioral aspects of project teams.

Information technology organizations lose significant competitive value when business leaders fail to use project management maturity (PMM) processes that enhance market delivery, reduce costs, and increase profitability. Using a multiple-case study, the researcher explored strategies that project leaders have used to improve PMM processes and expanded upon Kerzner's PMM model, which comprises 5 PMM levels essential for achieving repeatable project success. The researcher selected 20 project leader participants in the Southeastern region of the United States using a purposeful snowball sampling technique. In depth interviews were combined with archival and document exploration using a multiple-case study design where different types of project offices were cross compared as the unit of analysis including governmental, corporate, nonprofit, and not-for-profit organizations. Thematic analysis and cross-case analysis revealed 6 major strategies to improve PMM processes: project leader development, customer focus, standard methodology development, interactive communication, establishing a project office organizational structure, and practicing continuous process improvement. The implications for positive social change include the potential to provide small businesses and marginally-resourced organizations, such as churches and charitable organizations, with a beneficial value that contributes to positive economic activity in the local communities they support. The results are important because they extend constrained resources and organizational buying power for deliverables required by the recipient of the altruistic act.

Global projects have a high failure rate, with many project failures attributed to lack of effective leadership. A knowledge gap about leadership requirements and complexities in a global project management environment has increased the risks in global projects. The problem is evident in the increasing project failure rate and the struggling national strategies in the oil and gas industry in the Arabian Gulf Cooperation Council (GCC). The purpose of this study was to explore the role of leadership in project success and adaptation complexities in GCC. The conceptual framework consisted of complex adaptive systems and contingency theories. A qualitative approach was used to capture common understandings of project leaders' role and the opportunities and challenges in a multicultural global project environment. Personal interviews were conducted with 25 participants from the oil and gas industry in GCC who were selected using a purposive sampling method. Six themes emerged from an exploratory and comparative analysis, including: adaptable project structure with team and environment dynamics; leadership role and the impermanent multicultural environment; project success definition and the success criteria; aligned performance and governance systems; changing organizational strategy; and team building and the project complexity management. Based on study findings, a framework was created for leading 4 organizational processes in global projects, which includes the environment, team building, leadership selection, and setting of project success criteria. Higher efficiency in leading these processes may contribute to positive social change and support practitioners to promote a project environment for active knowledge integration.