合作策略為企業營運中的一個重要策略，其合作標的屬短期性三至五年．具特定事業目的．可獨立計算盈虧者，稱為專案合作。合作之對象稱為合作夥伴。企業針對某一專案，尋找可能之合作夥伴的行為稱為專案合作夥伴之選擇策略。 本論文以公共工程合作投標為例，採用個案研究法進行探索性研究，探討合作的發生程序，以及相關構面之間的關係。由七家公司所屬的十二個專案案例之中，歸納得到一般化之合作夥伴選擇模式：公司之業務目標和本身所具有之特定條件之不同，對市場門檻產生不同之解釋；由解釋轉化為策略構想的過程中，又受到公司特定之習性與其內部限制的影響。一般之策略構想包括合作形式和合作夥伴之蒐尋程序。在夥伴蒐尋程序之中，包括兩個選擇動作：策略性選擇和戰術性選擇；但，並不是每個公司都能明顯的區分兩個動作。在研究中發現，廠商因其知名度．年資與營業額之不同可分為傳統型和新進者兩種；因對技術功能之整合程度不同，在經營策略上可分為經營導向和技術導向兩種。結合這兩個區隔構面可有四個區隔用以區隔個案廠商。其重要發現為：1. 在技術引進期或成長期，傳統廠商之策略上越是經營導向，由於風險迴避之決策基準，越會選擇超大型廠商為夥伴，若能找到這種合作夥伴，將趨向建立共攤風險之緊密合作關係；若不能找到超大型合作夥伴，則趨向以技術形象為選擇標準，建立各自負責之鬆散合作關係。2. 在技術引進期或成長期，傳統廠商在策略上越是技術導向，由於追求利益之決策基準，越會選擇技術先進廠商，建立關鍵性技術指導之鬆散合作關係；若無法找到此類廠商，則以取得資格為標準，建立最鬆散之交易式合作關係，或各自負責之分工合作關係。3. 越是新進廠商，由於形象與知名度均不足，可撰擇之潛在合作夥伴越少；趨向建立交易型態之最鬆散合作關係以取得資格的可能性越大。

Offentlig projektägande är ett sätt att öka takten på miljöinnovationer och bidrar förutom till ett hållbarare samhälle även med tillväxt. Projektsamarbeten mellan näringsliv, offentlig aktör och högskola faller inom modellen Triple Helix och anses vara en effektiv form av samverkan där satsade resurser kan ge större avkastning. Deltagande i dessa projektsamarbeten kan stärka sin konkurrenskraft tack vare exempelvis genom tillgången till aktuell information och genom ett aktivt miljöarbete. Projektägarna upplever dock svårigheter att få deltagare till sina projektsamarbeten inom miljöutveckling. En ökad förståelse för företagens förväntningar kan bidra till en tydligare kommunikation kring de fördelar som kan uppstå. Kunskapen om vilka förväntningar som finns kan möjliggöra för projektägarna att tillföra ytterligare fördelar vilket gynnar företagen så väl som projektägarens möjlighet att värva framtida deltagare, och inte minst gynnar det miljöutvecklingen. Det finns en tydlig värderingsproblematik kring fördelar som kontaktskapande, "Grön Marknadsföring" och lärande vilket försvårar beslutsfattandet kring beslut som till stor del består av mer abstrakta fördelar än de som kan värderas i monetära termer. Det aktuella forskningsläget kartlägger upplevda fördelar efter att de uppstått och det finns därför en tydlig kunskapslucka kring hur företag resonerar när de ställs inför beslutet om deltagande i projektsamarbeten inom miljöutveckling. Studien har använt ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv och ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudie som forskningsdesign. Fallstudien har genomförts i ett projektsamarbete där projektmålet är att ta fram ett verktyg för ledningsarbete med kontinuerliga energibesparingar. Sex företag deltar och semistrukturerade intervjuer har genomförts med alla sex verksamhetsledarna som representerar företagen i projektet. Studien visar att alla deltagande företag har mål som liknar projektsamarbetets och att företagsidentiteten påverkar beslutet att delta. Det fanns ekonomiska motiv för deltagandet men hälften av verksamhetsledarna angav dessa sekundära. Fördelar som att projektsamarbetet anses imageförstärkande, utbyte av erfarenheter och skapande av kontakter som förväntas kunna nyttjas även efter projektets slut värderades i dessa fall högre. Vi ser att projektägaren kan tillföra fler upplevda fördelar genom att synliggöra företagens aktiva miljöarbete på ett tydligare sätt och underlätta de sociala relationerna att formas. För att attrahera deltagare är det viktigt för företagen att andra företag vill delta och att de känner tillit till projektägaren. / Public project ownership is a way to speed up the environmental innovation and contributing with a more sustainable society and development. Project collaboration between business, public and college belongs to the Triple Helix model, which is considered to be an effective form of collaboration where invested resources can give greater returns. Companies participating in this kind of collaborative can improve their competitiveness, for example through the availability of new information and through active environmental work. Despite these benefits, project owners find it difficult to recruit participants to such projects in environmental development. Increased understanding of business expectations can give opportunities to a better communication from the project owner about the benefits that may arise. The knowledge about what expectations there is can enable for the project owners to add further benefits, which benefit the companies as well as the project owner's ability to recruit future participants, and not to forget increase the environmental development. However, there is a clear valuation issue about benefits such as contact creation, "Green Marketing" and learning. The valuation problem makes decision making difficult for decisions about abstract benefits, rather than those that can be clearly valued in monetary terms. The study has used a hermeneutic interpretation perspective and a qualitative approach with a case study that used research design. The case study has been carried out in a project collaboration, where the project objective is to develop a tool for management work with continuous energy savings. Six companies participated in the project and interviews have been conducted with all six business leaders. The study shows that all participating companies have goals similar to project collaboration and that corporate identity influences the decision to participate. There were economic motivations to participate but they prioritized differently. Advantages expected from project collaboration include image, sharing experience and new contacts to use in the future. We see that the project owner can provide more perceived benefits by making clearer business active environmental work more visible and facilitating social relations. To attract participants, it is important for companies that other companies want to participate as well and that they trust the project owner.

This diploma thesis deals with trends in German language teaching, focusing on project-based learning. The theoretical part deals with the description of German language in the Framework Educational Programme for Basic Education and with theoretical background of project-based learning. The thesis then focuses on four main parts of a project: planning, realisation, presentation and evaluation. The main aim of the practical part is to prepare a draft of a project for a German language class, which is to be put into practice at elementary school. Based on two surveys filled in by the participants of the project, the practical part compares the opinions of pupils on the project-based learning compared to the traditional way of teaching. It also focuses on the motivational aspect which should be brought about by projects. Keywords Project, Project-based Learning, Teaching Method, German Language Teaching, Cooperation of the Pupils, Elementary School