Titel: Projekt och ledarskap – En studie av ledarskapet inom ett byggprojekt Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotte Berggren & Ivan Landos Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 Maj Syfte: Byggbranschen jobbar i dagsläget mycket mot att öka sin marknadsanpassning. Detta pågrund av ökad konkurrens men även andra krav från hyresgäster och intressenter. Relationen mellan fastighetsföretag och byggföretag har förändrats, idag är det kunden som står i centrum och det efterfrågas flexibelt byggande och effektivare användning av resurser. Vi har lagt märke till att ledarskapet har utvecklats i olika verksamheter och har börjat röra sig mot ett mer demokratiskt sätt att leda. Vi har dock bara studerat hur detta förhåller sig i mer långsiktigt perspektiv genom att under vår studie tid på högskolan läst ledarskaps- och styrningskurser. Vi är i dagsläget mer intresserade utav hur ledarskapet måste anpassas till mer tillfälliga organisationer så som projekt. Vi har utifrån litteratur i ämnet projektledning sett att projektledaren har ett stort ansvar för att ett projekt ska fortskrida och avslutas på bästa sätt. Vi har valt att studera ledarskapet inom ett byggnadsprojekt på grund av att det kommer att innefatta hyreslägenheter, konferens lokaler, restauranger och butiker. Detta gör projektet något unikt i våra ögon och vi är intresserade utav att se hur ledarskapet har sett ut under projektets gång. Projektet var i sitt slutskede när vi påbörjade vår studie. Metod: Vi använde oss utav en kvalitativ metod vid insamlandet av Empiri. Vår empiri samlades in med hjälp av en strukturerad intervju teknik och den syn vi valde att ha på vårt material är den som förespråkas av Komplementaritetssynen. Denna syn menar att naturvetenskapliga metoder och humanistiska metoder kompletterar varandra. Vi valde att arbeta på ett deduktivt arbetsätt. Till vår hjälp under vår arbetsgång och för att stärka våra resonemang använde vi oss av litteratur och vetenskapliga artiklar. Syftet med vår studie var att beskriva vilken typ av ledarskap som används för att leda ett byggprojekt och varför det valt att ledas på detta sätt.   Resultat & slutsats: För att summera våra fynd anser vi att projekt och ledarskap påverkar varandra fram och tillbaka under projektets livscykel. Styrparametrar sätts från en början upp i form av tid, kostnad och kvalité för projektet, ledaren kan genom sin ledarstil och organisering av medarbetare påverka hur dessa möts. Ledaren kan även genom att planera och kontrollera projektet påverka dess resultat. Projektet utgår ifrån upphandlingsformen partnering och får utifrån detta en identitet, de faktorer som har påverkat projektet genom arbetets gång är osäkerhet och komplexitet. Oförutsedda händelser kan leda till att komplexiteten ökar eller till exempel ökade ekonomiska kostnader som i sin tur påverkar styrparametrarna. Detta påverkar i sin tur ledaren som då måste ta viktiga beslut som kommer att påverka det fortsatta arbetet med projektet. Svaret på frågan hur projektet leds blir därför enligt oss genom ett interaktionsledarskap där ledarens olika plikter och uppgifter underlättas genom att ha partnering som arbetsform. Svaret på varför kan även denna hänvisas till partnering då detta arbetssätt enligt oss är utformat efter ett organiskt synsätt på ledarskap Uppsatsens bidrag: Resultatet av studien kan bidra till att stärka den tidigare forskning som finns om partnering och ledarskap. Partnering fungerar och skapar ett bra arbetsklimat. Partnering kräver dock ett mer organiskt synsätt på ledarskap och att alla arbetar mot samma mål. Nyckelord: Projekt, projektledarskap, byggprojekt, partnering och kommunikation.

Bakgrund Projekt är en arbetsform som idag ofta används i alla typer av organisationer. Projekt är dock komplexa och så är även människor. Att få en grupp att arbeta mot ett och samma mål är inte en lätt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det än mer komplext. Projektledaren står därmed inför utmaningen att vägleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sällan eller aldrig träffats fysiskt. Med bakgrund i detta har vi i denna studie undersökt: “Hur upplever projektledare att deras möjlighet att motivera påverkas av geografisk distans mellan projektledare och medlemmar?”. Syfte Syftet med studien är att främst utöka den befintliga forskningen inom projektledarskap i virtuella gruppsammansättningar. Vi vill även skapa en förståelse för hur distansen mellan projektledare och dess medlemmar påverkar arbetet gällande motivation. Genomförande Genom en kvalitativ studie har vi genomfört sju stycken intervjuer med personer som på något sätt har ledaransvar för projekt som sker på distans. I studien har vi använt oss utav en deduktiv ansats genom att bland annat utgå från teorin vid skapandet av vår intervjuguide. Slutsatser och resultat Vår studie har visat att det finns flertalet faktorer som påverkar motivationen i virtuella projekt. Under arbetets gång har vi identifierat sju olika kategorier som är kopplade till en projektledares möjlighet att motivera. Dessa kategorier är: projektgruppens sammansättning, kommunikation, relationer och samarbete, ledaregenskaper, leda traditionellt/distans, feedback och mål. Utifrån dessa kategorier har sedan vi identifierat flertalet ståndpunkter som influerar motivationen. Resultatet visar att i virtuella projektgrupper är relationerna generellt sett svaga och fokuserar mer på arbetsrelaterade aspekter än socialt samspel. Relationer och sammanhållning påverkar motivationen till hög grad. Med grund i detta är det därför av stor vikt att projektgruppen regelbundet träffas fysiskt och att dessa träffar fokuserar på relationsskapande aktiviteter. Den virtuella miljön gör kommunikationen komplex och att den med lätthet kan hämmas. Vilket än en gång framhäver vikten av fysiska träffar. Vidare har vår studie indikerat att ett delegerande ledarskap är fördelaktigt samt att projektledaren har kompetens inom projektets ämnesområde. För att upprätthålla en hög motivation är det även viktigt att ledaren har en större mängd struktur och ordning än i ett traditionellt ledarskap.   Nyckelord Motivation, Projekt, Projektledarskap, Virtuella projekt, Virtuella projektteam

<p>Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem. </p><p>Genomförande: Uppsatsen är baserad på data från tre genomförda intervjuer med projektledare för stora och komplexa projekt på ABB, Ericsson och Scania. </p><p>Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns fem huvudsakliga orsaker till att ha ett delat ledarskap i dessa stora och komplex projekt. Dessa orsaker leder oss till tre viktiga ledarroller för att ta hand omde uppgifter som finns. För att undvika problem med att koordinera dessa roller måste de framförallt arbeta med en öppen kommunikation och information och där spelar regelbundna möten en viktig roll.</p>

Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft. Resultat: Projektledare är starkt resultatinriktade och har förkärlek till utmaningar. De tror starkt på sin egen förmåga att prestera och har en stark vilja. De ställer höga krav på sig själva men är prestigelösa och stresståliga. Framgångsrika projektledare är både uppgifts- och relationsorienterade. Den starkaste drivkraften i deras arbete är den utmaning projektledarskap innebär. Att få se ett konkret resultat av deras hårda arbete är också en stark drivkraft.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem. Genomförande: Uppsatsen är baserad på data från tre genomförda intervjuer med projektledare för stora och komplexa projekt på ABB, Ericsson och Scania. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns fem huvudsakliga orsaker till att ha ett delat ledarskap i dessa stora och komplex projekt. Dessa orsaker leder oss till tre viktiga ledarroller för att ta hand omde uppgifter som finns. För att undvika problem med att koordinera dessa roller måste de framförallt arbeta med en öppen kommunikation och information och där spelar regelbundna möten en viktig roll.

<p>Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. </p><p>Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft. </p><p>Resultat: Projektledare är starkt resultatinriktade och har förkärlek till utmaningar. De tror starkt på sin egen förmåga att prestera och har en stark vilja. De ställer höga krav på sig själva men är prestigelösa och stresståliga. Framgångsrika projektledare är både uppgifts- och relationsorienterade. Den starkaste drivkraften i deras arbete är den utmaning projektledarskap innebär. Att få se ett konkret resultat av deras hårda arbete är också en stark drivkraft.</p>