En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan – Promenadstaden – är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal. För att kunna studera människors vardagliga handlingar baseras det empiriska materialet på ett flertal kvalitativa intervjuer med boenden i ett nyproducerat område i Stockholm stad (Telefonplan). Förståelsen för människors handlingar i Telefonplan har sedan växt fram utifrån ett flertal tongivande teoretiker inom samhällsplanering och sociologi. Bland annat har Bourdieus kultursociologiska teorier varit av stor betydelse för uppsatsens analytiska resonemang. Resultatet visar på att det finns både starka och svaga argument för Promenadstaden. Att argumentera att idealet Promenadstaden inte kommer ge förutsättningar för att uppnå sina egna mål (idén om det funktionsblandade och lokala närområdet), vore att helt bortse från den fysiska strukturens betydelse för människors vardagsliv. Men att argumentera att människors vardagsliv per automatik kommer att gå i paritet med promenadstadsplanerna, vore lika med att förbise de sociala grunder och villkor som varje dag påverkar hur människor använder sin miljö.

Contemporary urban development seems to, globally and simultaneously, aim for the same results; densification, connections and an active urban life. In Stockholm this is emphasized through the comprehensive plan, The Walkable City. This thesis aims to research the com- plexities of open space, in-between areas and cultural practices on borders of territories. I have visited two neighborhoods, one in Stureby, Stockholm and one in Madison, Wisconsin as part of an art-based research where places for cultural practices have been observed and performed by me as a way to investigate in-between areas and what role they take in everyday lives. I have met with inhabitants for observations and interviews as well as performing an everyday life of my own when staying in Madison for two weeks. I have used a few different pictures of neighborliness to see what exists between the frame of the pictures and the situation, and related this to Miwon Kwon’s notion about places situated next to each other. I have also looked into the concept of territory, the ambiguous space between them and the communication that occurs on interfaces. In Stockholm's comprehensive plan and the research of Alexander Ståhle, I see an aiming for densification through connections, e.g. in walkability. I emphasize on a difference between connections and communication. With this thesis I suggest to change the topic of a planning discussion going on in Stockholm as well as globally, from how to create walkability to how to make use of interfaces of ambiguous open space when densifying cities.