Property formation is in principle an individual matter for the property owners. The starting point in the Real Property Formation Act (FBL) is therefore that most property formation measures shall be based on voluntariness. However, some property formation measures can be done without consent from the concerned property owners and rights holders. This does not occur at least at property reallotment. It is obviously a very big impact on the ownership to be forced to abstain or grant land. In order to protect the interested parties against unjustified interference with the ownership, there are a number of provisions in Chapter 5, 4-8 §§ FBL that must be satisfied in all compulsory property reallotment measures. These provisions require, among other things, profitability and efficiency in the execution at each property reallotment measure where not every interested party agree on the implementation of the measure. These provision mainly protects individual interests and is applied in addition to the provisions for the protection of public interests in Chapter 3. FBL This bachelor thesis aims to clarify how the provisions in Chapter 5, 4-8 §§ FBL should be interpreted. In order to do so, an analysis of 150 court cases has been made. Of these, 74 court cases that were deemed particularly relevant have been selected and presented in the essay. In addition, bills and legal writing have been studied. Afterwards, the court cases have been analyzed in order to find patterns in the court´s decision. The sections have been analyzed from several aspects and several conclusions have been drawn. Among these may be mentioned in particular that the consideration of Chapter 5, section 4, paragraph 1 FBL and Chapter 5, section 5, paragraph 1 FBL should be done regardless of who is currently the property owner. However, when considering Chapter 5, section 6, paragraph 2 FBL and Chapter 5, section 8 FBL, account can be taken to individual circumstances of the current property owner. / Fastighetsbildning är i princip en enskild angelägenhet för fastighetsägarna. Utgångspunkten i FBL är därmed att de flesta fastighetsbildningsförrättningar ska bygga på frivillighet. Trots det kan vissa fastighetsbildningsåtgärder genomföras tvångsvis, dvs. utan medgivande från enskilda fastighetsägare och rättighetsinnehavare. Detta förekommer inte minst vid fastighetsreglering. Det är naturligtvis ett mycket stor ingrepp i äganderätten att tvingas avstå eller upplåta mark. För att skydda sakägarna mot omotiverade ingrepp i äganderätten finns därför ett antal villkor i 5 kap. 4-8 §§ FBL som måste vara uppfyllda vid all tvångsvis fastighetsreglering. Dessa bestämmelser ställer krav på bland annat lönsamhet och utformning vid all fastighetsreglering där inte varje sakägare är överens om regleringens genomförande. Villkoren skyddar huvudsakligen enskilda intressen och tillämpas vid sidan av bestämmelserna till skydd för allmänna intressen i 3 kap. FBL Detta kandidatexamensarbete syftar till att klargöra hur villkoren i 5 kap 4-8 §§ FBL ska tolkas. För att uppnå detta syfte har en analys av 150 rättsfall gjorts. Av dessa har 74 rättsfall som ansetts vara särskilt relevanta valts ut och presenterats i uppsatsen. Dessutom har förarbeten och juridisk doktrin studerats. Rättsfallen har sedan analyserats utifrån förarbetena och den juridiska doktrinen i syfte att finna mönster i domskälen. Paragraferna har analyserats utifrån olika aspekter och ett flertal slutsatser presenteras i rapporten. Bland dessa kan särskilt nämnas att författaren bedömer att prövningen av båtnadsvillkoret (5 kap. 4 § 1 st. FBL) och förbättringskravet (5 kap. 5 § 1 st. FBL) ska göras oberoende av vem som för tillfället är fastighetsägare. Vid prövningen av 5 kap. 6 § 2 st. FBL och 5 kap. 8 § FBL, däremot, finns ett visst utrymme för att ta hänsyn till individuella omständigheter kring den aktuella fastighetsägaren.

Fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen syftar till att uppnå en förbättring av fastighetsbeståndet. För att en fastighetsreglering ska tillåtas genomföras krävs det att ett antal villkor till skydd för enskilda intressen är uppfyllda, nämligen 5 kap. 4–8 §§ FBL. Ett av dessa villkor är fastighetsskyddet, som reglerar hur stora ingrepp som får göras mot en fastighetsägares vilja. Villkoret fungerar som ett hinder mot att olägenheter uppstår till följd av en reglering. Vidare innebär fastighetsskyddet att en fastighet inte får bli mindre lämpad för sitt ändamål till följd av regleringen och att en fastighets graderingsvärde inte får ökas eller minskas väsentligt så att olägenheter uppkommer. Det här kandidatexamensarbetet syftar till att undersöka fastighetsskyddets relevans och tillämplighet, samt bakgrunden till införandet av lagen. Genom litteraturstudier och rättsfallsanalyser har arbetets frågeställningar besvarats, och resultatet visar att lagen tillämpas annorlunda än vad som var tänkt vid dess införande. I stället för att tillämpas vid större omarrondering, som var ursprungsidén, används lagen vid tvångsförfaranden och mindre markregleringsåtgärder. Rättsfallsanalysen visar att en fastighet blir mindre lämpad för sitt ändamål i fall då en fastighet belastas av betungande servitut eller sådana regleringsåtgärder som medför fara. Vad gäller storleksförändringar anses inte en minskning i graderingsvärdet vara väsentlig vid minskningar om 12 respektive 25 %. Vidare har fastighetsskyddet möjliggjort ersättning i pengar, vilken idag är den vanligaste förekommande ersättningsformen vid fastighetsreglering. Resultatet visar att villkoret fortfarande är högst relevant i dagens samhälle, då fastighetsägare fortfarande behöver skyddas mot stora ändringar i graderingsvärdet och fastighetens ändamål. Slutligen har det kunnat konstaterats att lagen är viktig för samhällsutvecklingen och för att uppnå bästa möjliga fastighetsindelning. Att studera flera rättsfall från lantmäteriet, men även covid-19-pandemins påverkan på Sveriges försörjning av råvaror och hur försörjningen i framtiden kan försäkras genom effektiv lagstiftning, skulle vara intressant att studera vidare. / The tool of reallotment, according to the Real Property Formation Act, is to achieve an improvement of the property stock. In 5:4-8 FBL there are several conditions, protecting individual interests, that must be performed before the reallotment can be carried through against a property owner's will. One of these terms is the value depreciation condition, which regulates the permitted resizing, hindering regulations that would carry out a far too greatinconvenience. Furthermore, the condition stipulates that a property cannot undergo a regulation that makes it less suited for its purpose, and that its grading value may not increase or decrease substantially. This bachelor’s thesis aims to analyze the value depreciation condition’s relevance and applicability today, as well as the origin of the law. The thesis has been answered through literature and case studies, and the results show that the practice of the law differs from the initial idea. Instead of using the tool of reallotment when reparcelling, which was the original idea, it is used in cases of forced reallotment and smaller reallotment measures. The case studyshowed that the purpose, which the property is suited for, is affected by burdensome easements or such regulating measures that carries danger, and therefore makes it less suited for that purpose. Concerning size changes, a 12 respective 25 percent change isn’t considered to be a significant depreciation of the grading value. Furthermore, the value depreciation condition has made it possible for compensation in money, which today is the most common form of compensation when regulating a property. The result shows that the law is still highly relevant, since property owners still must be protected against significant changes in the grading value, and such changes that makes it less suited for its purpose. Finally, it has been established that the Real Property Formation Act is important for societal development and in achieving the best possible property subdivision. It would be interesting to further study cases from the cadastral authority, and the COVID-19 pandemic’s impact on the Swedish supply of raw products and how it could be secured in the future through efficient legislation.

Property reallotment is a measure that is done in accordance with the FBL. Property reallotment may involve a change in the division of property. Esements can beformed, changed and canceled through property realloments and joint property units can be formed and changed. For example, a change in the division of property unitsmay apply to partition, subdivision and amalgamation of properties and entails a forming of the property in question. The measure can be implemented by agreement between the property owners and also with coercion. Such a measure entails a large encroachment of individualproperty rights and is therefore protected by a number of terms. Reallotment may only be enforced if it meets the terms that protect public and private interests. Theseare regulated in Chapters 3 and 5. FBL. This thesis focuses on the protection of the individual interests, which are mainly regulated in Chapter 5, 4–8, §§ FBL. In thecase of voluntary agreements, these terms may be agreed upon. The purpose of this thesis is to present and clarify how the improvement and advantage terms for property reallotment are applied in the courts. The thesis alsoexplains what legitimates coercive rules. A case review of about 20 cases has been made to find a pattern in how the courts interpret the requirements in theparagraphs. In order to find relevant cases that deal with the terms, all cases in the LMRR between 2009 and 2020 were reviewed. In addition to the cases, legislativehistory and doctrine have also been studied. The conclusion describes examples of occasions when the terms are usually considered to be fulfilled and the factors that are used in the assessments. What isclearly evident is that what is usually regarded as an improvement or advantage of a property regulation is of an economic nature.