För att arbetsgivare ska kunna avsluta anställningar krävs att det finns en saklig grund för uppsägning. Arbetsgivare kan avskeda arbetstagare om denne grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Det är svåruppnådda rekvisit vilket skapar trygghet för arbetstagare. Hos arbetsgivare är rekvisiten sannolikt inte lika uppskattade, eftersom det försvårar möjligheten att avsluta anställningsförhållandet med en misskötsam eller underpresterande anställd. Skulle uppsägning däremot ske av arbetstagare finns inga formkrav. Det finns därmed incitament för arbetsgivare att få uppsägningen att framstå som utförd av arbetstagare. I dessa fall kan uppsägningen, som formellt gjorts utav arbetstagare, ändå anses genomförd av arbetsgivare. Detta förfaringsätt kallas för provocerad uppsägning. I förarbetet till LAS anges att en provocerad uppsägning föreligger då uppsägningen är föranledd av arbetsgivaren genom otillbörligt handlande eller stridande mot god sed. Om så är fallet är uppsägningen helt att likställa med en uppsägning utan saklig grund från arbetsgivare. I uppsatsen redogörs problematiken med oförutsägbarheten gällande provocerad uppsägning. Vidare utreds huruvida det finns möjlighet att minska oförutsägbarheten med ny reglering. Ett flertal faktorer visar på oförutsägbarheten i den nuvarande regleringen, däribland AD:s ordförandes yttrande och rättshierarkins omtvistade ordning. Därtill att rättstillämparna resonerar kring otillbörlighet i domskäl, utan att detta får någon verkan när saklig grund föreligger. Mot bakgrund av det tidigare sagda vore det önskvärt att minska oförutsägbarheten, förslagsvis genom nytt lagrum: Uppsägning av arbetstagare som föranletts av arbetsgivare genom otillbörligt handlande eller i annat fall strider mot god sed på arbetsmarknaden, är att likställa med en provocerad uppsägning såvida inte saklig grund föreligger.

A notice of termination by the employer must be based on objective grounds. The employeeon the other hand can resignate with no ground required. However, certain situations occurcalled provoked dismissals where the employee formally has resignated but it has in fact beeninduced by the employer whose behavior then is considered at odds with good labour marketpractice. If a resignation is regarded as a provoked dismissal, it is considered a termination bythe employer which then must show objective grounds for that termination. Provokeddismissals are not regulated in Swedish law and therefore complex to determine, especiallywhat is to be considered behavior at odds with good labour market. A situation where an employer has neglected their obligations towards the employee insubstantial respects, which also give the employee right to resign from their position withimmediate effect, is usually considered a case of provoked dismissal. Another significantfactor is that the behavior is intended to make the employee resign or that the employer isaware that the employee is in a difficult situation and thus the risk that he or she will resign. Additionally, this thesis has found that violence and mild violence is not something theemployee should have to endure, neither critique that is unjustified, excessive or repeated. Asfar as the employer has knowledge about harassment or discrimination occurring in theworkplace without taking the measure necessary, it is likely a ground of a provoked dismissalas well.

It is required that there is a factual basis for termination when an employer terminates an employee. Provoked dismissals occur if an employer acts contrary to good practice in the labor market or improperly. The dismissal is provoked if it is made by the employee but prompted by the employer. In Swedish law, unprovoked dismissal is not regulated, which means that legal practice has a significant part. A provoked dismissal is considered a dismissal from the employer's side, even though the employee submitted his own resignation. The employer's behavior may be such that the employee submits his own resignation or that the person should have realized that the incident could lead to this. It is not permitted for the employer to act passively in situations where the employee has been exposed. Violence and threats are not acceptable on the part of the employer, but the employee can easily prove that the dismissal is justified. In the form of harassment, the proof becomes significantly more difficult and this is not something an employee should be subjected to, it can be grounds for a provoked dismissal. Reassignment can also be a factor in a provoked dismissal. If an employer has reassigned an employee to a lower position or worse working hours, the employee can resign and this can then be seen as a provoked dismissal.