<p>Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.</p>

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att undersöka psykoterapeuters personliga upplevelse av egenterapins påverkan på professionell utveckling under psykodynamiskt inriktad psykoterapeututbildning. Frågeställningar: Vilken roll spelar egenterapin för kunskapsinhämtandet under psykoterapeututbildningen? På vilket sätt påverkar egenterapin under utbildningen utvecklandet av psykoterapeutisk kompetens?  Metod: En kvalitativ, explorativ ansats med vetenskapsteoretisk grund i hermeneutiken användes. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv, tematisk analys. Resultat: Egenterapi visade sig ha en positiv effekt på lärande och professionell utveckling genom att främja framväxten av en teori- och kunskapsbaserad professionell subjektivitet, en personligt grundad, professionell hållning. Det handlade om ett sätt att förhålla sig till och integrera teori i det kliniska arbetet och att på ett djupare plan kunna relatera till sina patienter. Viktiga delar i denna utveckling var delad erfarenhet, personlig påverkan och kunskapsintegration. Diskussion: Framväxt av professionell subjektivitet var en avgörande faktor när det gällde yrkesmässig utveckling för blivande psykoterapeuter. Att hitta och förhålla sig till sin egen subjektivitet var avgörande i processen att utveckla en personligt grundad, professionell hållning i det kliniska arbetet. / The aim of this study was to investigate psychodynamic psychotherapists' experiences of the influence of personal therapy on professional development during training with a focus on acquisition of knowledge and development of psychotherapeutic skills. Semi structured interviews were conducted with eight former students at two training institutes for psychodynamic psychotherapy. Thematic analysis was conducted on the material. Personal therapy was found to have a positive effect on learning and professional development by promoting the emergence of a theory and knowledge based professional subjectivity, a personally founded, professional attitude. Important elements of this development were shared experience, personal influence and knowledge integration. The emergence of professional subjectivity proved to be a vital factor in terms of professional advancement for future psychotherapists. Finding and relating to their own subjectivity was crucial in the process of developing a personally founded, professional attitude in clinical work.