No description available.

Vad är det som gör att en nyhet publiceras? Och vad gör att en läsare vill känna till eller läsa om det som artikeln behandlar? Är förstört grundvatten lättare att sälja än ruttna broar, en onödig brandkårsutryckning intressantare än en nybyggd brandstation? Sådana frågor får svar i avhandlingen. Som ett konkret exempel redovisas studier av hur två lokaltidningar väljer och behandlar nyheter om kommunalpolitik och den kommunala förvaltningen i en svensk kommun. Dagspressen har en avgörande betydelse för medborgarnas kunskaper om den lokala förvaltningen – så säger utredningen om den kommunala demokratin. Kritisk granskning av myndigheter och politiker är traditionellt en viktig pressuppgift. Ofta har lokalpressen fått höra att denna bevakningsuppgift blir misskött: lokaltidningar angriper på ledarplats hellre potentater i fjärran länder än de lokala beslutsfattarna i förvaltningar och företag. I likhet med annan press kan lokalpressen också uppfattas vara ytlig och fragmentariserande genom att nyheter inte sätts in i sitt sammanhang. Hur ser då lokalpressens rapportering beträffande kommunalpolitiken ut? För att se vad det är som gör kommunalpolitik värd att publicera jämförs i boken ett stort antal opublicerade politiska frågor – protokollförda ärenden – med nyheter som publicerats om den kommunala förvaltningen. Nyheter jämförs således med en förteckning över vad som hade kunnat publiceras. Grund för denna jämförelse är tanken att på nyhetsföretag för att rutinmässigt och dag för dag kunna tillverka säljbara nyheter behöver nyhetsvärdesfaktorer, egenskaper hos olika händelser (här alltså ärenden) som antas öka pressens benägenhet att publicera dem liksom storleken på den uppmärksamhet de ges. Allt tyder på att läsare tar del av lokaltidningar inte så mycket för att orientera sig om kommunalpolitik som för att få veta vad som hänt (eller inte hänt) i den närmaste och välkända omgivningen: Hur vill då läsare att den kommunalpolitiska rapporteringen ska se ut? Detta studeras genom att en grupp läsare fått bedöma vilka ärenden – publicerade och opublicerade – som är särskilt intressanta och viktiga. Undersökningssättet används dessutom för en annan viktig jämförelse. Läsares motiv för att läsa lokaltidningar ställs mot deras kunskaper om kommunala förhållanden. Där visar det sig att läsningens omfattning betyder mindre för kunskaper om kommunen än det syfte man har med sin läsning. De som läser för att orientera sig blir orienterade, de som läser enbart för att det är stimulerande lär sig knappast något. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur webbplatsen Newsmill påverkat det svenska debattklimatet på internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera är det i debattforum på nätet de offentliga samtalen äger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nära anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill. Intervjuerna är analyserade utifrån Pierre Lévys teorier om kollektiv intelligens, Joshua Cohens ideal för deliberativ demokrati och Denis McQuails definitioner av framing, som är en process av mediernas agenda setting. Resultaten visar att Newsmill uppfyllt syftet med att låta oetablerade skribenter nå ut med sina åsikter. Newsmill fungerar därmed som en kanal för åsikter som inte får plats på de stora mediernas debattsidor. Redaktionen har kunnat etablera en plats i den svenska mediesfären tack vare publicerade artiklar som fått spin-off effekt i större medier. Den snabba publiceringstakten är till viss del inte till Newsmills fördel då sidan av intervjupersonerna kan upplevas som överbelamrad med åsikter.