This paper examines the Church of Sweden’s changing approach to same-sex marriage from a queer theoretical and queer theological perspective. A discourse analytical method examines the previous discourse and how it has come to change over time. The analysis takes place among the statements that priests, bishops, and other theologians have expressed in the public debate, the Church’s theological committee and the church meetings that take place every year. The study also addresses the changes and explanations of the new Church Handbook based on a theological statement. The queer theoretical basis is based on Michel Foucault and Judith Butler's foundations for the theory and culminates in two explanatory models. The study's stated aim of investigating the Discourse of the Church of Sweden also lands in how the Swedish Church responds to National Socialist and value conservative forces in society such as the Sweden Democrats.The Church of Sweden’s policy to flag with the rainbow flag and meet homophobic expressions in both the society as in its own ranks.

I denna studie ifrågasätter jag tolkningar av Matteus 19:12, som påstår att versen och dess användning av ordet “eunuck” (εὐνοῦχος) förespråkar celibatet - antingen som en ideal eller alternativ till äktenskapet. Detta gör jag genom en studie av både historiska och bibliska bakgrundsfaktorer - främst identiteter, socio-politiska roller och andra aspekter av eunucker i antiken. Jag börjar med grekisk-romerska synsätt, som bevisar att eunucker oftast betraktades som hyper-sexualiserade och fördömdes för sina avvikande sexuella och könsidentiteter åtminstone av den Grekiska och Romerska eliten. Likadana synsätt har jag funnit i skrifter av den judiska filosofen Filon av Alexandria. Rabbinska källor uppvisar däremot radikalt annorlunda synsätt, som betraktar inte eunucker som celibata, men inte eller som köns-överskridande, allmänt eller sexuellt omoraliska. Diskussion om den Syriska kontexten och problematiken med dess källor visar att det kan vara värt att begrunda även postkoloniala perspektiv i frågan om eunuckernas identiteter, hur de avspeglas i olika källor och vilka avsikter skulle man kunna ha haft i användningen av sådanakaraktärer. Efter denna analys drar jag slutsatsen att tolkningen av Matteus 19:12 som förespråkande celibat är svår att försvara utifrån ett historisk-kritiskt perspektiv. Jag argumenterar också att de andra tolkningarna likväl tenderar att missa eller ignorera potentiellt viktiga aspekter i hur eunucker har betraktats, avbildats och behandlats i dom antika samhällena och Bibeln. Jag föreslår därför att söka nya intersektionella tolkningssätt.