I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder. Den valda teorin är diskursanalys och Goffmans teori om stigmatisering. Analysen genomfördes genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys och hans analysmodell. Utifrån resultat- och analysdelen påvisas två olika diskurser: brott och utanförskapets verkan i Rågsved. Likt tidigare forskning påpekar är de egenskaper som tillskrivs Rågsved och dess invånare av negativ art, då artiklarna enbart berör kriminalitet, utanförskap, svaga socioekonomiska medel, invandrare och sociala problem. Således konstrueras ett område som framstår som otryggt och med en stor andel ”avvikande” individer. Det leder till en representation av ”vi” och ”de”, vilket kan verka stigmatiserande enligt Goffmans teori. Detta gäller för de två olika årtalens samtliga artiklar i Dagens Nyheter.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder. Den valda teorin är diskursanalys och Goffmans teori om stigmatisering. Analysen genomfördes genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys och hans analysmodell. Utifrån resultat- och analysdelen påvisas två olika diskurser: brott och utanförskapets verkan i Rågsved. Likt tidigare forskning påpekar är de egenskaper som tillskrivs Rågsved och dess invånare av negativ art, då artiklarna enbart berör kriminalitet, utanförskap, svaga socioekonomiska medel, invandrare och sociala problem. Således konstrueras ett område som framstår som otryggt och med en stor andel ”avvikande” individer. Det leder till en representation av ”vi” och ”de”, vilket kan verka stigmatiserande enligt Goffmans teori. Detta gäller för de två olika årtalens samtliga artiklar i Dagens Nyheter.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder. Den valda teorin är diskursanalys och Goffmans teori om stigmatisering. Analysen genomfördes genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys och hans analysmodell. Utifrån resultat- och analysdelen påvisas två olika diskurser: brott och utanförskapets verkan i Rågsved. Likt tidigare forskning påpekar är de egenskaper som tillskrivs Rågsved och dess invånare av negativ art, då artiklarna enbart berör kriminalitet, utanförskap, svaga socioekonomiska medel, invandrare och sociala problem. Således konstrueras ett område som framstår som otryggt och med en stor andel ”avvikande” individer. Det leder till en representation av ”vi” och ”de”, vilket kan verka stigmatiserande enligt Goffmans teori. Detta gäller för de två olika årtalens samtliga artiklar i Dagens Nyheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den stigmatiserade förorten kan påverka identitetsskapandet hos ungdomar i åldern 15-18, samt hur de uppfattar medias framställning av deras boendeort. Vi vill undersöka om hur en stigmatiserad bild av förorten Rågsved påverkar skapandet av ungdomarnas identitet. Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer av fyra ungdomar som bor i Stockholms förorten Rågsved. För att kunna analysera våra kvalitativa intervjuer har vi använt oss av Erving Goffman teori om stigma. Vi har även valt teorier om kollektiv identitet och medias makt i samhället, detta har gjorts för att kunna undersöka hur mycket inflytande en stigmatiserad bild av en förort har på skapandet av ungdomars identitet och vilka de är som individer. Resultaten av studien visar att våra informanter i Rågsved är medvetna om den stigmatiserade bilden som området har och trots detta, uttrycker intervjupersonerna att deras bostadsområde inte utgör en påtaglig påverkan på deras identitet. Den starka gemenskapen som finns inom området övervinner inflytandet som det negativa ryktet kan ha på ungdomarna. / The purpose of this study is to examine how adolescents in the ages of 15-18 living in the suburb Rågsved feel about their residential area and also how they perceive media’s interpretation of it. We want to examine whether a stigmatic image of Rågsved affects the creation of the young people’s identity. We have in this study made a qualitative study based on interviews of four adolescents living in the Stockholm suburb Rågsved. To be able to analyze our qualitative interviews we use Erving Goffman's theory of social stigma as our main theory. We also choose to shaped theories of identity and the power of the media in society to see how much influence a stigmatized image has on the creation of their identity and who they are as individuals. The results of the study show that the adolescents in Rågsved are conscious about the stigmatized image that Rågsved has, although the informants express that their identities are less affected by their residential area. Feelings of togetherness, connection and being a big part of Rågsved overcome the influence that the bad reputation of the area has on them.

Rågsved är en förort i södra Stockholm som byggdes under 1950-talet. Rågsved har länge karaktäriserats för att vara ett segregerat område med en befolkning av lägre socioekonomisk status. Rågsved har som många andra segregerade områden problem med att bostadsområden och allmänna platser är i behov av upprustning och renovering. Syftet med studien är att undersöka hur det går att höja socioekonomisk status i utsatta områden. Målet med studien innebar att undersöka om områdesförnyelse genom fysiska åtgärder i miljön skulle kunna vara en lämplig strategi för att höja socioekonomisk status i segregerade områden. Studien har fokuserats till förorten Rågsved i Stockholm. Strategin som utarbetades är tillämpbar i andra områden som är karaktäriserande av segregering och utanförskap.Studien har utförts genom tre metoder, varav två av dem har inneburit att involvera medborgarna i processen. Den första metoden innebar att undersöka hur elever på Rågsvedsskolan uppfattade området samt om de ville se några förbättringar i den fysiska miljön. Därefter följde en medborgardialog genom en fokusgrupp med vuxna boende i Rågsved angående hur den fysiska miljön skulle kunna förbättras. Slutligen undersöktes den socioekonomiska statusen i Rågsved genom en statistisk analys. Resultatet av studien påvisar att elever vid Rågsvedsskolan tror att området skulle kunna förbättras om åtgärder i den fysiska miljön ägde rum. Medborgardialogen påvisar att genom upprustning av allmänna platser som centrum skulle åtgärden bidra till att förbättra identiteten för Rågsved och leda till attitydförändring gentemot området. Den statistiska analysen kring den socioekonomiska statusen i Rågsved visar på att området har den lägsta socioekonomiska statusen bland de södra förorterna i Stockholm.Studien påvisar slutligen att det behövs ändrat fokus inom områdesförnyelse genom att satsa på identitetshöjande åtgärder såsom att rusta upp allmänna platser som centrum för att öka attraktiviteten av området. Det är även viktigt att satsa på att ge medborgare i segregerade stadsdelar en möjlighet att flytta till ett annat boende inom området vilket innebär en möjlighet till boendekarriär genom att möta de boendes efterfrågan på bostäder. / Rågsved is a suburb of Stockholm. It is located on the city’s south side and it was built in the 1950s. Rågsved’s population has lower socioeconomic status and it’s neighborhood has long been characterized as a segregated area. Rågsved’s residential areas and public spaces like those in many other segregated communities have problems and are in need of modernization and renovation. The purpose of the study is to examine how it is possible to increase the socioeconomic status of vulnerable areas. The goal of the study is to examine if area renewal through physical measures in the environment could be an appropriate strategy for increasing the socioeconomic status in segregated areas. The study focusses on the suburb Rågsved in Stockholm. The strategy formulated is applicable for other areas that are characterized by segregation and exclusion.The study was carried out using three methods, two of which involved meeting with citizens. The first method explores how students of Rågsved’s school perceive the area as well as the improvements in the physical environment they want to see. A public dialogue using a focus group with adults living in Rågsved also explored how the physical environment could be improved. Finally, the socio-economic status in Rågsved was examined by a statistical analysis. The results of the study indicate that students at the Rågsved School believe that the area could be improved if changes to the physical environment are undertaken. The public dialogue demonstrate that renovations to public spaces would help improve the identity of Rågsved and change attitudes towards the area. The statistical analysis regarding the socio-economic status in Rågsved shows that the area has the lowest socioeconomic status among the southern suburbs of Stockholm.The study finally demonstrated that renewal strategies should change focus and invest in identity-enhancing measures such as renovating public places in Rågsved’s centrum to increase the attractiveness of the area. It is also important to provide a variety of housing in segregated neighborhoods so that changes in demand can be met throughout residents’ life cycles.