<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor. Växtgrupper som avlöser varandra i blomning kan placeras bredvid varandra i rabatten för att få en jämn blomning under säsongen. Resultatet visar också att man bland annat behöver ha kännedom om perenners livslängd och konkurrensförmåga för att en rabatt ska behålla sin växtkomposition på längre sikt. Kunskap från datainsamlingen tillämpades för att skapa fyra temarabatter som är slutprodukten av detta examensarbete.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor. Växtgrupper som avlöser varandra i blomning kan placeras bredvid varandra i rabatten för att få en jämn blomning under säsongen. Resultatet visar också att man bland annat behöver ha kännedom om perenners livslängd och konkurrensförmåga för att en rabatt ska behålla sin växtkomposition på längre sikt. Kunskap från datainsamlingen tillämpades för att skapa fyra temarabatter som är slutprodukten av detta examensarbete.

Bakgrund: Illikviditetsrabatten (DLOM) är en omdiskuterad rabatt som ofta leder till konflikt vid värdering. DLOM uppstår i en brist på säljbarhet och problematiken ligger i att denna rabatt inte är observerbar och kan även anses subjektiv. DLOM beror också på flertalet ofta unika faktorer vilket medför att rabatten kan skilja sig kraftigt från fall till fall. DLOM kan anta allt från negativa värden upp till 90 % vilket medför att bolagets slutgiltiga värde i stor grad beror av denna rabatt. Således blir det relevant att bestämma en korrekt nivå för denna rabatt utifrån vetenskaplig litteratur och praxis. Fallföretaget för denna studie, PwC, har efterfrågat en ny modell för att estimera DLOM. Detta på grund av ett ökat fokus från Skatteverket och Fallföretagets kunder att kontrollera om estimeringar av DLOM har utförts på ett korrekt och argumenterbart sätt. I dagsläget hävdar Fallföretaget att ämnet har givits bristande uppmärksamhet i branschen, varför en uppdatering av deras nuvarande metodik för att estimera DLOM är kritisk för sitt fortsatta arbete. Syfte: Denna studies syfte är att analysera och skapa en modell, grundad i validitet och praktisk genomförbarhet, som estimerar illikviditetsrabatten. Genomförande: På grund av att rabatten inte är observerbar uppstår ett behov av att identifiera substitut för rabatten och förstå sambandet mellan dessa och DLOM. Till hjälp har en omfattande sammanställningsstudie gjorts i ämnet tillsammans med en fallstudie av Fallföretagets nuvarande metodik. Baserat på detta och triangulering har en modell sedan utvecklats. Denna modell har sedan tillämpats på fyra värderingsfall som tillhandahållits av Fallföretaget. Utifrån detta följer sedan en analys på Fallföretagets metodik, den framtagna modellen och en jämförelse av dessa. Resultat: EMQ-modellen är en modell som bygger på tre metoder för att estimera DLOM. De tre metoderna är en empirisk metod, en matematisk metod och en kvalitativ metod. Två intervall för vad DLOM kan anta för värden utifrån bolagsspecifika data skapas utifrån den empiriska och matematiska metoden. Dessa intervall viktas sedan ihop till ett intervall med avseende på inlåsningsperioden för innehavet som ska värderas. Slutligen undersöks kvalitativa faktorer som ger ett bestämt värde inom intervallet för DLOM. De tre metoderna är valda utifrån att ta hänsyn till de faktorer som påverkar DLOM för att sedan överföra dessa till ett faktiskt värde för DLOM. Modellen är även skapad för att vara anpassningsbar till varje specifikt värderingsfall. / Background: The marketability discount (DLOM) is a controversial discount that has often led to conflict in valuation. DLOM is derived from a lack of marketability and the problem lies in the fact that DLOM is not observable and also considered subjective. Furthermore, DLOM depends on multiple often unique factors, which means that the discount can differ greatly from case to case. DLOM can assume values ranging from negative values and up to as much as 90%, which means that the company's final value to a great extent depends on this discount. Thus, it becomes relevant to determine a reasonable level of this discount based on scientific literature and practice. The case company for this study, PwC, has requested a new model to estimate DLOM. The reason behind the request is that the Swedish Tax Agency and customers of the case company have increased its effort on controlling whether estimates of DLOM have been carried out in a correct and arguably manner. Currently, the case company claims that the subject has been given a lack of attention in the industry, which is why an update of their current methodology for estimating DLOM is critical for their continued work. Aim: The aim of this report is to create and analyze a model, based on validity and practical feasibility, which estimates the marketability discount. Completion: Due to the fact that the discount is not observable creates a need for identifying proxies for the discount and an understanding of the connection between these and DLOM. An extensive literature study together with a case study on the case company has been made in order to achieve this. A model is then developed based on this and triangulation. The model is then used on four valuation cases, provided by the case company. After that follows an analysis of the methodology of the case company, the model of this study and a comparison between these two. Findings: The EMQ-model is a model that is based on three methods for estimating DLOM. The three methods are an empirical method, a mathematical method and a qualitative method. Two possible intervals for DLOM is created based on company-specific data by the empirical and mathematical method. These intervals are then weighted together into one interval with respect to the restriction period for the holding to be valued. Finally, qualitative factors that provide a definite value are investigated within the interval of DLOM. The three methods are chosen based on considering the factors affecting DLOM. The model is also created to enable adaptability to each specific valuation case.

This study examines whether discounts affect the behavior of fashion consumers during the different parts of the buying decision process and in what ways. It also examines if and how this is different between men and women. The study is of qualitative form and the data collection has been done through semi-structured interviews. The purpose is to increase the understanding of whether discounts have an impact on the consumer behavior of fashion consumers in the different parts of the buying decision process and how this is different between men and women. The analysis is based on previous research on fashion consumption, discounts and male and female consumption, as well as a theoretical framework containing the buying decision process and emotional decision making. The results of the study show that discounts have an impact on the consumer behavior. The results confirm that the effect of discounts varies depending on when in the buying decision process they are offered. The study also identified differences between men and women’s attitudes and behaviors when they are offered discounts during the buying decision process. We can confirm that there are differences and that the differences depend on which part of the buying decision process the consumer is in. This study contributes to increase the understanding of the effects of discounts on male and female fashion consumers and when they are most effective. In future research, it would be appropriate to examine this in another area of consumption. Further on the study will be written in Swedish. / I denna studie undersöks om rabatter påverkar modekonsumenters beteende underköpbeslutsprocessens olika delar och på vilka sätt. Den undersöker också hur detta skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Studien är av kvalitativ form och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Syftet är att öka förståelsen kring huruvida rabatter harpåverkan på modekonsumenters konsumentbeteende i köpbeslutsprocessens olika delar samt hur detta skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Analysen baseras på tidigare forskning kring modekonsumtion, rabatter och kvinnlig och manlig konsumtion, samt ett teoretiskt ramverk i form av modellen över köpbeslutsprocessen och emotionellt beslutsfattande. Studiens resultat visar att rabatter har påverkan på konsumentbeteende. Genom resultatet bekräftar studien att rabatters påverkan skiljer sig åt beroende på när i köpbeslutsprocessen de erbjuds. Resultatet tar även upp de identifierade skillnader som uppstått mellan män och kvinnors attityder och beteende kopplat till rabatter under köpbeslutsprocessen. Även här kan vi bekräfta att det finns skillnader och att det skiljer sig åt beroende på del avköpbeslutsprocessen. Denna undersökning bidrar till att öka förståelsen kring rabatters påverkan på manliga och kvinnliga modekonsumenter samt hur påverkan skiljer sig i köpbeslutsprocessen. I framtida forskning skulle det vara lämpligt att undersöka detta inom ett annat konsumtionsområde

Denna uppsats bidrar till forskningen om social och språklig kategorisering i interaktion genom att undersöka kategoriseringsmetoder i serviceinteraktioner. Uppsatsen undersöker vilka metoder personal, kunder och personal och kunder tillsammans använder sig av för att identifiera kunderna som pensionärer i samband med rabatt, samt vilka metoder som används för att hantera aspekter av kategoriseringen pensionär som inte har med serviceärendet i sig att göra. Teoretiskt och metodologiskt bygger undersökningen på Conversation Analysis (CA), Membership Categorization Analysis (MCA) och multimodal interaktionsanalys. Studiens data består av 18 videoinspelade, transkriberade samtal vid teaterkassor. I studien identifieras och analyseras tre metoder för kategorisering: alternativa kategorier, överlämnande självkategorisering och retrospektiv nyansering. Analysen av metoderna visar bland annat att olika typer av deltagare behandlar olika aspekter av kategoriseringen som olika känsliga och olika relevanta, att deltagarna orienterar sig mot kategoriseringen som ett gemensamt projekt och att det vid vissa skeden i de i för övrigt målfokuserade servicesamtalen finns utrymme för kunder som kategoriserats som pensionärer att ge uttryck för personliga nyanseringar och positioneringar i förhållande till kategorin pensionär.