Master of Arts / Department of Modern Languages / Emma Betz / This conversation analytic study aims to describe how advice is re-issued in German in an institutional setting. Schank (1979) has shown that conversation during German advice programs consists of five different phases, one of which is the advice-giving phase. For the current study, four conversations from a radio advice program were analyzed. The data show that the advice-giving phase identified by Schank is further characterized by three sub-phases: 1) issuing of initial advice, 2) negotiation of rejected advice through reformulations of the initial advice, and 3) offer to move to the closing phase, done via generalization of the previously-given advice. I focus on the delivery of the second phase, in which the advice, previously rejected by the recipient, is re-issued using a number of discourse strategies on the part of the advice giver. These strategies include a change in recipient, a shift in source of the advice, the selection or change in reference (i.e. du ‘you’ vs. ich ‘I’), a change in advised action, and a change in strength. In selecting one of these identified discourse strategies, the advice giver addresses the reason for the rejection of the advice on which the reformulation is based. Finally, in looking at the third phase, I explain the function of generalizations and their role in situating the interlocutors interactionally within the larger advice-giving phase, thus sequencing the complex action (Schank, 1981).

I den här uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag från ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien är att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. Likaså att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kännetecknas av, då samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen består av drygt åtta minuter, som transkriberas och analyseras med hjälp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehåller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar. Programledarna vill ha svar på sina mestadels enkla och grundläggande frågor, men forskaren svarar inte alltid enkelt och grundläggande. Forskaren är där för att beskriva omständigheterna kring hundraårsjubileet av upptäckten av kosmisk strålning, i egenskap av elementarpartikelfysiker. Programledarna är beroende av att deras lyssnare tycker att innehållet är intressant och värt att lyssna på. Därför hamnar det på deras lott att så gott de kan göra programinnehållet intressant för lyssnarna. För att uppfylla det tillkommer lokala projekt, såsom att förmå den intervjuade att vara mer personlig och göra ansatser för att ge samtalet en mer vardaglig och avslappnad prägel. Till exempel genom det sätt som de ställer frågor till forskaren. Men även den journalistsiska uppgiften att popularisera vetenskapen som forskaren intervjuas om tillkommer, då det rör sig om ett radioprogram inom sektorn för Public service.