Studien studerar vithet och vithetsprivilegium och problemet är att vi lever i en värld där det fortfarande råder vithetshegemoni. Denna hegemoni bidrar till att en del människor utesluts från vissa möjligheter, baserade på ens etniska tillhörighet, sexuella läggning, trosuppfattning etc. Syftet med denna studie är att studera hur ”det vita rummet” upplevs av och påverkar rasifierade kvinnor med afrikansk bakgrund i högre utbildning. Rasifiering beskriver sociala konstruktioner som gör att människor placeras i olika fack. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgrupper med totalt 6 kvinnliga informanter med afrikansk bakgrund. De resultat som framträder i undersökningen är att informanterna upplevde diskriminering under sin universitetstid dock, främst från lärare och studenter. De menar att det inte är själva utbildningen som har en ensidig bild och upprätthåller diskriminering utan det är människorna de mött på under sin universitetstid som utsatt de för diskriminering. Denna utsatthet som kvinnorna upplevt har påverkat de då dem reflekterat över sina möjligheter respektive hinder i att vara en svart kvinna. Kvinnornas olika upplevelser visar på hur diskriminering är ett strukturellt problem när de inte endast mött på diskriminering av klasskamrater utan även av professorer och av utbildningsmaterial som diskuteras senare i studien. Ett sådant fenomen bör tas på samhällsnivå och inte på individnivå som kan kopplas till olika perspektiv och tidigare forskning som kan förklara deras erfarenheter.

Bakgrund: Rasism är ett system för social ojämlikhet som skapar negativa stereotyper samt hierarkiska strukturer baserat på etnicitet, nationalitet eller fysiska egenskaper. Rasism återfinns även i institutioner och samhälleliga strukturer. En påfrestande arbetsmiljö, sjuksköterskebrist och demografiska förändringar är några av sjuksköterskeprofessionens utmaningar. Rasism mot sjuksköterskor behöver identifieras för att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rasism i sin profession. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre teman identifierades; En rasistisk arbetsmiljö, Rasismens direkta och indirekta konsekvenser för sjuksköterskan och Ett ojämlikt arbetsliv. Sjuksköterskor utsattes för rasism av patienter, närstående och kollegor. Rasismen påverkade sjuksköterskornas mående negativt och resulterade i ett ojämlikt arbetsliv som begränsade deras möjligheter att göra karriär.  Slutsats: Rasism inom sjuksköterskeprofessionen är ett arbetsmiljöproblem som påverkar sjuksköterskors mående och karriärmöjligheter negativt samt riskerar att förvärra sjuksköterskors redan ansträngda arbetssituation. Det krävs tydliga policys för att motverka rasism inom organisationer och institutioner. De principer som kännetecknar global omvårdnad bör tillämpas i arbetet mot rasism för att möjliggöra en hållbar framtid för sjuksköterskeprofessionen och bidra till en god hälsa för nuvarande och kommande generationer.

Ämnet vi valt för denna uppsats är mångfald och representation. Vi kommer att undersöka hur mångfalden på Instagram-flödet hos modehus påverkar deras icke-vita följare på Instagram. Vi kommer även att studera hur representation påverkar människors attityder och vilka konsekvenser för de rasifierade följarna som kan uppstå vid brist på representation – med fokus på hur synen och känslor för varumärket påverkas. I denna uppsats kommer vi att främst utgå ifrån intervjuer med rasifierade följare som har ett visst intresse av mode och som följer minst ett varumärke på Instagram. Vi har valt att utgå ifrån varumärken som intervjuobjekten själva får välja. Detta för att få ett så genuint svar som möjligt då vi anser att man har bäst koll på varumärken som man själv följer. Fokus kommer att vara att förstå hur mångfald och representation påverkar följarnas känslor för varumärket. Det vill säga; vi kommer att studera hur människors känslor och attityder för varumärket påverkas utifrån mångfalden på varumärkets Instagram-flöde. I intervjuerna har vi valt att avgränsa oss till icke-vita följare mellan 18-27 år. / The subject we chose for this thesis is diversity and representation. We will study how the diversity of the Instagram feed of brands affects their non-white followers on Instagram. We will also study how representation affects non-white people and the consequences that can arise in the absence of representation - focusing on how the perspective and feelings of the brand is affected. In this essay, we will primarily assume interviews with people who have a certain interest in fashion and follows at least one brand on Instagram.  We have chosen to study brands chosen by our interviewees because we think that will give us the most honest answers. We believe that the interviewees will be more up to date on the brand that way. The focus will be to understand how diversity and representation affect the feelings of the followers for the brand. We will study how people's feelings for the brand are influenced based on the brand's Instagram feed. We will look at the fashion brand’s Instagram posts to find out the amount of diversity they show in their posts, so we have actual numbers to report. We will also conduct interviews and analyze these interviews to bring out thoughts and feelings towards the different brands. We have chosen to delimit non-white followers between the age of 18-27.