Background. SIP and RTP are two protocols that are widely used, and they play an important role in VoIP services. VoIP is an integral part of many communication services, e.g., Microsoft Teams, Skype, Discord, and communications over cellular networks (VoLTE and VoWiFi). Since these technologies are so widely used, a high level of security is paramount. Objectives. The aim of this study is threefold: (1) To investigate if it is possible to create a penetration testing methodology for SIP and RTP, where the target group is penetration testers with no previous knowledge of these protocols. (2) To identify previously discovered vulnerabilities and attacks. (3) Due to the lack of domain experts, a methodology of this kind will hopefully help penetration testers without prior knowledge, easing them into a new work area. Further, the aim is to increase awareness of potential vulnerabilities in such systems. Methods. Through a literature review, threat modeling, and exploratory penetration testing on three different testbeds, several vulnerabilities and attacks were identified and validated. From the results, a methodology was compiled. For evaluation purposes, it was evaluated by a third party, who tested it on a testbed and gave feedback. Results. The results from our research show that SIP and RTP are susceptible to a wide array of different attacks even to this day. From our literature study, it was determined that most of these attacks have been known for a long time. Using exploratory penetration testing, we managed to verify most of these attacks on three different systems. Additionally, we discovered a few novel attacks that we did not find in previous research. Conclusions. Our literature study suggests that SIP and RTP based systems are relatively susceptible to multiple attacks. Something we also validated during the exploratory testing phase. We successfully executed multiple existing attacks and some new attacks on three different testbeds. The methodology received mostly positive feedback. The results show that many of the participants appreciated the simplicity and concrete model of the methodology. Due to the low number of participants in the evaluation, an improvement to the study and results would be to increase the population and also have multiple novice penetration testers test several different systems. An increase in the number of testbeds would also further support the results and help generalize the methodology. / Bakgrund. SIP och RTP  är två protokoll som är vitt använda och spelar en väldigt viktig roll i VoIP-tjänster. VoIP utgör en viktig del i många kommunikationstjänster, t.ex. Microsoft Teams, Skype och Discord, men även i kommunikation över mobilnätet (VoLTE och VoWiFi). Eftersom dessa teknologier används i så stor utsträckning, är säkerhet av största vikt. Syfte. Syftet med denna studie är trefaldig: (1) Undersöka om det är möjligt att utforma en penetration testningsmetod för SIP och RTP, för en målgrupp av penetrationstestare utan förkunskaper kring dessa protokoll. (2) Att identifiera sårbarheter och attacker från tidigare studier. (3) På grund av brist på kompentens inom området penetrationstestning och telekommunikation kan en sådan här metod förhoppningsvis hjälpa till att introducera penetrationstestare utan tidigare erfarenhet till det här specifika området. Ytterligare är också målet att att öka medvetheten när det kommer till sårbarheter i sådana system. Metod. Genom en literaturstudie, hotmodellering och utforskande penetrationstestning på tre olika testmiljöer har ett flertal sårbarheter och attacker identifieras och utförts. Från resultatet utformades en metod för penetrationstesning, som sedan evaluerades genom att en tredje part testade metoden och gav återkoppling som rör metodens format och struktur. Resultat. Resultaten från vår studie visar att SIP och RTP är sårbara för en rad olika attacker än idag. Resultaten från vår litteraturstudie visar att många av dessa attacker har varit kända under en lång tid. Vi lyckades verifiera de flesta av dessa attacker genom utforskande penetationstestning på tre olika system. Dessutom lyckades vi identifiera ett antal nya attacker som inte tidigare nämnts i forskning inom området. Slutsatser. Resultaten från vår litteraturstudie visar att system som använder sig av SIP och RTP är relativt sårbara för en mängd olika attacker. Detta bekräftades i den utforskande testningen, där ett flertal kända samt nya attacker utfördes framgångsrikt. Den interna evalueringen i studien visar på att metoden kan appliceras framgångsrikt på ett flertal olika system, med begränsningen att endast tre system testats. Resultaten från den externa evalueringen, där penetrationstestare blev tillfrågade att utvärdera och testa metoden visar att de hade en relativt positiv inställning till metoden. För att ytterligare underbygga detta påstående krävs en större population, både för testningen och utvärderingen. Det krävs också att en större mängd testmiljöer används för att kunna generalisera metoden.

As traditional TV-broadcasters utilize the Internet to transport video streams, they often employ third party distribution networks to ensure that the Quality of Service of the packet stream remain high. In the last step of such a distribution network, a playout scheduler will schedule the packets so that their intervals are as close as possible to the intervals with which they were initially sent by the source. This is done with the aim to minimize the amount of packet delay variation experienced by the final destination. Due to the source and distribution network not always being synchronized to the same reference clock, reconstructing the packet intervals back into the initial values is subject to the issue of clock skew; the clocks run at different frequencies. In the presence of clock skew, each packet interval will be reconstructed with a slight error, which will accumulate throughout the packet stream. This thesis evaluates how clock frequency ratio estimators can be implemented as part of the playout scheduler, allowing it to better reconstruct the packet intervals in the face of clock skew. Two clock frequency ratio estimators presented in the literature are implemented as a part of playout schedulers, and their use in the context of a video distribution network is evaluated and compared to other playout schedulers. All in all, four of the considered playout schedulers employ clock frequency ratio estimation, and four do not. The playout schedulers are tested on a test bed consisting of two unsynchronized computers, physically separated into a source and a destination connected via Ethernet, to ensure the presence of clock skew. The source generates a video stream, which is sent to the destination. The destination is responsible for packet interval reconstruction and data collection, that allows for comparison of the eight playout schedulers. Each playout scheduler is evaluated under three different network scenarios, each network scenario with increasing amounts of packet delay variation added to the packet stream. The results show that the Cumulative Ratio Scaling with Warm-up scheduler, which employs a clock frequency ratio estimator based on accumulating inter-packet times, performs well under all three network scenarios. The behaviour of the playout scheduler is predictable and the frequency ratio estimate seems to converge towards the true clock frequency ratio as more packets arrive at the playout scheduler. While this playout scheduler is not perfect, its behaviour shows promise in being extended. / När traditionella TV-bolag sänder från avlägsna platser skickas ofta videoströmmen till huvudanläggningen via Internet. För att säkerställa att paketströmmen levereras till huvudanläggningen med hög kvalitet används ofta distributionsnätverk som tillhandahålls av en tredje part. Det sista steget i ett sådant distributionsnätverk utgörs av en utspelningsschemaläggare som schemalägger paketen så att de skickas ut med intervall så lika som möjligt de intervall paketen ursprungligen skickades med, en så kallad återkonstruktion av paketintervallen. Detta görs för att minimera mängden fördröjningsvariation som upplevs av den slutgiltiga destinationen. På grund av att källan och distributionsnätverket inte alltid är synkroniserade till samma referensklocka kommer återkonstruktionen av paketintervallen påverkas av klockskevning; klockorna i källan och det sista steget i distributionsnätverket går i olika takt. Klockskevningen innebär att varje paketintervall återskapas med ett litet fel – ett fel som ackumuleras över tid. Denna uppsats utvärderar hur klockfrekvensratiouppskattare kan användas i en utspelningsschemaläggare, och huruvida uppskattaren kan bidra till att bättre återkonstruera paketintervallen. Två uppskattare som presenterats i tidigare forskning implementeras i utspelningsschemaläggare, och dess användbarhet utvärderas och jämförs inom kontexten för videodistributionsnätverk. Fyra av de utvärderade utspelningsschemaläggarna använder sig av uppskattare och fyra gör det inte. Utspelningsschemaläggarna testas på en testbädd bestående av två osynkroniserade datorer, sammankopplade via Ethernet, för att säkerställa förekomsten av klockskevning. Källan skickar en videoström till destinationen, som i sig ansvarar för återkonstruktion av paketintervallen samt insamling av den data som möjliggör jämförelser mellan de åtta utspelningsschemaläggarna. Varje utspelningsschemaläggare testas under tre olika nätverksscenarion, där varje nätverksscenario utsätter paketströmmen för olika grader av fördröjningsvariation. Resultaten visar att en av utspelningsschemaläggarna, som använder en uppskattare där paketintervall ackumuleras över tid, presterar bra under alla tre nätverksscenarion. Schemaläggaren beter sig förutsägbart, och uppskattningen av klockfrekvensration verkar konvergera till den sanna klockfrekvensration i takt med att allt fler paket inkluderas i beräkningen. Utspelningsschemaläggaren är inte perfekt, men uppvisar lovande beteende för framtida förbättringar.

No description available.

The master’s thesis focuses on the virtual local computer network for laboratory usage. It aims to propose and realize proper network connection in order to monitor expected data flow. Thanks to the network analysers (software ClearSight and hardware NetTool Series II) it plans to pursue in detail the used transmission protocols of TCP/IP layers. The most decisive feature happens to be the right choice of appropriate network components and their precise configuration. Consequently, the thesis formulates a proposal of a laboratory task for the needs of students, which is also closely related to the actual problems. The assignment of the task will serve the teachers as a test pattern for measurement. The results elaborated in the form of the model protocol should enable later comparison of the recorded data. Another part of the diploma thesis is the working-out of well arranged manuals for the network analysers involved.