The contribution to the global sea level change from the large ice sheet of Greenland and Antarctica if both ice sheet where to melt completely, is estimated to be approximately 70 meters. How much the actual contribution would be, is due to complex ice dynamics still unclear. It is crucial to gain knowledge about the spatial distribution of wet and frozen beds, in order to increase the understanding of ice-sheet flow. There are yet no complete models available that can fully explain and describe ice sheet motion and the feedback mechanisms that are involved, making this topic important for future predictions and modelling of the impact of a warming climate. Radar sounding can be used for distinguish the different reflectivity between wet and frozen beds, this is however limited by uncertainties caused by scattering and attenuation. To be able to map the spatial distribution of subglacial water, attenuation needs to be taken into account. Here, mapping of water under a smaller part of the Greenland ice sheet was performed, and three different methods for acquiring attenuation values was used to obtain a suitable value of the attenuation. A CMP analysis, an attenuation model based on temperature data and an attenuation estimation derived from common-offset radar data, the mean attenuation value from these methods was used for the determination of the reflectivity. Hydraulic potential calculations was also performed, analyzed and compared with the result from the mapping of the reflectivity. Higher reflectivity was observed closer to the front of the glacier, indicating wetter basal condition in that area. This area did also have more moulins and sinks which could lead water from the surface down to the base of the ice. / De båda istäckena Grönland och Antarktis uppskattas kunna bidra till den globala havsytehöjningen med ungefär 70 meter om de bägge istäckena skulle smälta helt och hållet. Hur mycket det faktiska bidraget skulle bli, är på grund av komplex isdynamik fortfarande oklart. Det är av yttersta vikt att öka kunskapen om den rumsliga fördelningen av frusna och icke-frusna bottnar under ett istäcke, för att öka förståelsen om isrörelse. Det finns i nuläget inga modeller som helt och fullt kan beskriva och förklara istäckens rörelse och de återkopplingsmekanismer som är involverade, vilket gör detta ämne viktigt för framtida förutsägelser och modellering av inverkan av ett allt varmare klimat.Radar kan användas för att särskilja den olika reflektivitet som uppvisas mellan frusna och icke-frusna bottnar, detta är dock begränsat på grund av dämpning och spridning av radarvågor genom isen. För att kunna kartera den rumsliga fördelningen av subglacialt vatten, behövs bland annat dämpningen i isen tas med i beräkningarna.Kartering av vatten under en mindre del av istäcket på Grönland har utförts i detta arbete, och för att erhålla ett bättre värde på dämpningen i isen användes tre olika metoder. En CMP-analys, en dämpningsmodell baserad på temperatur data och en dämpningsbedömning baserad på common-offset radardata, och medelvärdet på dämpningen från dessa tre metoder användes för fastställandet av reflektivitet i det undersökta området. Beräkningar av hydraulisk potential utfördes också, vilket analyserades och jämfördes med resultatet från karteringen av reflektivitet.Högre reflektivitet observerades närmre fronten av glaciären, vilket är en indikation på att vatten finns vid botten i det området. I detta område fanns också fler brunnar som skulle kunna leda ner vatten från ytan till botten av glaciären.

The aim of the project behind this report is to gain an understanding for the design criteria of launch pad flame deflectors used for launching rockets. This report presents an overview of the underlying phenomena, and then tackles the issue of estimating noise levels that come about during lift-off. Semi-empirical methods are used to accomplish this, and the same basic processes as those presented in a 1971 NASA report are used. The underlying assumptions and approximations used in this report are analysed, and a number of modifications are suggested. The results of these modifications are presented in comparison to the original model as well as data taken from the Ares I-X launch. It is found that the suggested methodology tends to overpredict where the SP-8072 method underpredicts, and that additional considerations regarding launch pad structure and water attenuation will need to be included for a more detailed understanding. Furthermore, the topic of acoustic reflectivity is investigated. It is demonstrated that this aspect is heavily dependent on the dimensions of the flame duct immediately downstream of the nozzle, and that further development is warranted. / Målet med detta projekt är att öka förståelsen för flamdeflektorer och vad som avgör utformningen av dessa. Rapporten presenterar en översikt av de fenomen och mekanismer som alstrar ljud, och fokuserar sedan på att beskriva hur dessa ljudnivåer uppskattas. Semi-empiriska metoder används, och de processer som presenteras i en NASA-rapport från 1971 tillämpas. De antaganden och approximationer som används i denna analyseras, och en rad ändringar föreslås. Resultaten från dessa ändringar presenteras tillsammans med den oförändrade modellen tillsammans med uppmätt data från uppskjutningen av Ares I-X. Den föreslagna modellen visar sig överuppskatta där den oförändrade tenderar att underuppskatta. Ytterligare aspekter gällande uppskjutningsplattformens geometri samt den dämpande effekten vatten har behöver iakttas för en mer detaljerad modell. Akustisk reflektivitet och dess ljudbidrag undersöks. Det visas att denna aspekt beror starkt på dimensionerna för avgaskanalen direkt nedströms från dysan. Det finns därmed anledning för vidareutveckling av denna modell.

<p>För att kalibrera väderradarna i Sverige finns en miniräknare med program som styr kalibreringen. Deluppgiften ”Program för kalibrering” innebär att överföra dessa program till en PC. Då ingen dokumentation finns om hur kommunikationen sker mellan radar och miniräknare, är första steget att analysera och jämföra programkoden från miniräknaren med informationen från en linjelyssnare. Därefter skrivs programmen i det grafiska programmeringsspråket Agilent Vee. Programmen läser av radarns svar på signaler med olika dämpning från en signalgenerator, beräknar en radarkonstant, skapar en kalibreringstabell, samt programmerar kalibreringstabellen i radarns signalprocessor. Datorns mätvärden och beräkningar jämförs med miniräknarens, och det kan konstateras att programmen överensstämmer med varandra.</p><p>Deluppgiften ”Automatiserad kontroll av dämpsteg” innebär att med en spektrumanalysator läsa av effekten på en signal med varierande dämpning från en signalgenerator. Detta görs för att kontrollera dämpstegen, då man på Saab Aerotech upptäckt problem med signalgeneratorn. Ett program skrivs för att automatiskt styra både signalgenerator och spektrumanalysator. Den avlästa effekten vid varje dämpsteg sparas och en graf med dessa värden genereras automatiskt av programmet. I grafen återfås en linjär kurva, vilket är det förväntade utseendet vid fungerande dämpsteg. För en ytterligare kontroll läses effekten av vid varje enskild dämpare. Även dessa värden ligger inom accepterade gränser, vilket innebär att problemet ligger på annat håll i signalgeneratorn, än i dämpstegen.</p> / <p>A calculator is used to calibrate all the weather radars in Sweden. One part of this thesis is to transfer the programs on this calculator to a PC. There is no documentation on how the calculator communicates with the radar, so the first step is to analyze and compare the code from the program with the information shown on a protocol analyzer. When the communication is known, a program is written in the language Agilent Vee. One program reads the response from the radar of a signal with different attenuation. Others calculates the radar constant, generates a calibration table and programs the table to the signal processor in the radar. By comparing the result from the programs on the PC and the corresponding results from the calculator it is verified that the programs run correctly.</p><p>Saab Aerotech have found that the signal generator in not working correctly. The other part of this thesis is to automatically control the signal generator and a spectrum analyzer. The spectrum analyzer reads the power of a signal with different attenuation from the signal generator and presents the values in a graph. The curve of the graph is linear which means that there is no problem with the attenuation.</p>

För att kalibrera väderradarna i Sverige finns en miniräknare med program som styr kalibreringen. Deluppgiften ”Program för kalibrering” innebär att överföra dessa program till en PC. Då ingen dokumentation finns om hur kommunikationen sker mellan radar och miniräknare, är första steget att analysera och jämföra programkoden från miniräknaren med informationen från en linjelyssnare. Därefter skrivs programmen i det grafiska programmeringsspråket Agilent Vee. Programmen läser av radarns svar på signaler med olika dämpning från en signalgenerator, beräknar en radarkonstant, skapar en kalibreringstabell, samt programmerar kalibreringstabellen i radarns signalprocessor. Datorns mätvärden och beräkningar jämförs med miniräknarens, och det kan konstateras att programmen överensstämmer med varandra. Deluppgiften ”Automatiserad kontroll av dämpsteg” innebär att med en spektrumanalysator läsa av effekten på en signal med varierande dämpning från en signalgenerator. Detta görs för att kontrollera dämpstegen, då man på Saab Aerotech upptäckt problem med signalgeneratorn. Ett program skrivs för att automatiskt styra både signalgenerator och spektrumanalysator. Den avlästa effekten vid varje dämpsteg sparas och en graf med dessa värden genereras automatiskt av programmet. I grafen återfås en linjär kurva, vilket är det förväntade utseendet vid fungerande dämpsteg. För en ytterligare kontroll läses effekten av vid varje enskild dämpare. Även dessa värden ligger inom accepterade gränser, vilket innebär att problemet ligger på annat håll i signalgeneratorn, än i dämpstegen. / A calculator is used to calibrate all the weather radars in Sweden. One part of this thesis is to transfer the programs on this calculator to a PC. There is no documentation on how the calculator communicates with the radar, so the first step is to analyze and compare the code from the program with the information shown on a protocol analyzer. When the communication is known, a program is written in the language Agilent Vee. One program reads the response from the radar of a signal with different attenuation. Others calculates the radar constant, generates a calibration table and programs the table to the signal processor in the radar. By comparing the result from the programs on the PC and the corresponding results from the calculator it is verified that the programs run correctly. Saab Aerotech have found that the signal generator in not working correctly. The other part of this thesis is to automatically control the signal generator and a spectrum analyzer. The spectrum analyzer reads the power of a signal with different attenuation from the signal generator and presents the values in a graph. The curve of the graph is linear which means that there is no problem with the attenuation.