Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design. Som analysverktyg har de grundläggande förmågorna använts och empirin utgörs av två reglementen, Infanterireglemente skyttekompani 1975 och markstridsreglemente 5 kompani.Undersökningen resulterar i att författaren upptäcker en tydlig skillnad i hur framför allt verkan och skydd artikuleras i de olika reglementena. I diskussionen visar det sig att detta kan bero på ett antal faktorer. Även utformningen av reglementet diskuteras och resultatet blir då, att för att finna vägledning i markstridsreglemente 5 kompani krävs tidigare erfarenhet av förbandstypen. Denna erfarenhet kan också påverka tolkningen av instruktionen. / Since the Cold War has not only the outside world and the perception of the opponent changed but also regulations design. In the current situation there is a Company level regulation for all fighting companies, when it previously was regulations for each of the specific types of companies. This paper discusses the impact that has on the clarity of the regulations.The work aims to investigate the transparency of notions of infantry formation tactics at company level today than during the middle of the Cold War in two guiding instructions. This is to discuss the articulation of tactics and its implications on the officer training in the armed forces. The method used is qualitative text analysis with a comparative design. To make the analysis the fundamental capabilities are used and empirical data consists of two regulations, Infanterireglemente skyttekompani 1975 and markstridsreglemente 5 kompani.The survey results in the author discovering a clear difference in how the capabilities effect and protection are articulated in the various the regulations. In the discussion, it appears that this may be due to a number of factors. The design of the regulations is also discussed and the result is that in order to find guidance in markstridsreglemente 5 kompani the reader needs previous experience of the specific company type. This experience can also affect the interpretation of the instruction.

During the last decades, air defense has been the core mission of the Swedish Air Force. This has come at the expense of offensive strike capability. However, this may be about to change. In the coming defense bill it is proposed that the Swedish Air Force will acquire cruise missiles during the 2020´s. With the aim of ensuring that this new capability will generate the maximal operational effect for the Air Force, this essay has examined how the current Swedish air doctrine,TR LuftOp 2017, views offensive strike operations today and how this possibly may change with the new capabilities offered by cruise missiles.  This has been done through a qualitative text research method where John A. Warden´s and Robert A. Pape´s theories of offensive air power have been used as the theoretical framework. The result shows that the Swedish air doctrine today closely resembles Robert A. Papes theory, with the exception of some signs of Warden´s thoughts. However, most signs suggest, and it is this essays conclusion, that the acquisition of cruise missiles probably will result in the Swedish air doctrine adopting more of Warden´s theory at the expense of Pape´s theory.