Darbo tikslas. Įvertinti Kauno miesto stacionarinių įstaigų reabilitacijos komandų specialistų pasitenkinimą darbu. Uždaviniai: Įvertinti reabilitacijos komandų specialistų pasitenkinimą darbu ir nustatyti su juo susijusius veiksnius, nustatyti reabilitacijos komandų specialistų profesinio tobulėjimo galimybes bei reabilitacijos specialistų komandos darbo ypatumus ir darbe iškylančias problemas Tyrimo metodika. Tyrimas buvo atliktas 2007 m. visuose Kauno m. reabilitacijos stacionaruose. Anoniminės apklausos būdu buvo apklausti 144 reabilitacijos komandų specialistai. Duomenų analizei apskaičiuoti imties požymių vidurkiai, standartinės paklaidos bei 95 proc. pasikliautinieji intervalai, Studento (t) kriterijus, dispersinė analizė (ANOVA), Spirmeno ranginės koreliacijos koeficientas. Rezultatai. 85,7 proc. apklaustųjų buvo patenkinti savo darbu. Pasitenkinimo darbu balų vidurkis - 4,2 (iš 5 galimų). 19,3 proc. respondentų norėtų keisti darbovietę ir tai susiję su jaunu respondentų amžiumi. Vyresnio amžiaus respondentai labiau patenkinti karjeros galimybėmis, pripažinimu, įstaigos politika bei darbu bendrai. Pasitenkinimas darbu susijęs su galimybėmis realizuoti savo sugebėjimus bei tobulėti, su atmosfera komandoje bei santykiais su tiesioginiu vadovu ir bendradarbiais. Respondentų požiūriu didžiausios reikšmės pasitenkinimui darbu turėjo – galimybė padėti žmonėms (78,5 proc. respondentų), santykiai su bendradarbiais (64,6 proc.), ir pati darbo esmė (59,7 proc.). Labiausiai... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study. Evaluate job satisfaction among specialists of rehabilitation teams in Kaunas city in-patient institutions. Objectives. Evaluate job satisfaction among specialists of rehabilitation teams and establish the factors associated with it; establish the possibilities of professional training among specialists of rehabilitation teams; and peculiarities as well as problems emerging at rehabilitation teams’ work. Methods. The research was carried out at all six in-patient rehabilitation institutions of Kaunas in 2007. Anonymous questionnaire survey was carried out with 144 specialists of rehabilitation teams. Sample means, 95% confidence intervals, Spearman rank correlation, Student (t) test, analysis of variance (ANOVA) were applied for the statistical analysis of the data. Results. 85.7% of specialists of rehabilitation teams were satisfied with their job. The average score of job satisfaction was 4.2 (from 5). 19.3% of respondents would like to change their job place, and it was related with the young age of the respondents. Older respondents were more satisfied with the possibilities of career, recognition, institution’s policy and job in general if compared to the younger ones. Job satisfaction was associated with the possibilities to realize the skills and improve them, with team’s atmosphere and relationship with the direct chief and colleagues. Respondents indicated that the greatest significance to job satisfaction had possibility to help people (78.5%)... [to full text]

Background: Chronic pain is a condition that approximately 18% of the Swedish population suffers from. This condition affects many aspects of a person´s life and causes psychological, physiological and social suffering. Multimodal treatment is considered the most effective treatment for patients with chronic pain. Patient participation and motivation are very important to treatment. Aim: The aim of this study was to explore patients´ experience of a multimodal chronic pain treatment program regarding their experience of patient participation and interaction with the rehabilitation team. Method: An exploratory qualitative interview study with inductive approach. The data was collected through interviews with nine former outpatients at a pain clinic who underwent the multimodal rehabilitation program for patients with chronic pain. Data was analysed by using manifest content analysis. Results: The participants experienced that they had received a very good treatment from the team as a whole. They also had experienced participation during the rehabilitation program. The experience was built on some requirements being fulfilled, which directly or indirectly contributed to the feeling and experience of receiving help. Human, professional, external and inner conditions contributed to a positive experience regarding patient participation in the program and the good treatment and interaction with the rehabilitation team as a whole. Conclusions: There seem to be a connection between the participants´ experience of good treatment and the help they experience they have received. Apparently, for patients, there is no clear border between rehabilitation and feeling of receiving a good treatment. Participation in the program seems to be based on receiving a good treatment. / Bakgrund: Långvarig smärta är ett tillstånd som cirka 18 % av befolkningen i Sverige är drabbat av. Detta tillstånd påverkar många aspekter i patientens liv och medför stort lidande såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Multimodal rehabilitering har visat sig vara den mest effektiva behandlingen för patienter med långvarig smärta. Delaktighet och motivation är grundstenar i behandlingen. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka patienters upplevelse av multimodal smärtrehabilitering avseende bemötande och känsla av delaktighet i behandlingen. Metod: En explorativ intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Datainsamling skedde genom intervjuer med nio människor som genomgått multimodal rehabilitering. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna har upplevt genomgående ett mycket gott bemötande och en känsla av delaktighet i behandlingen på smärtrehabiliteringen. Upplevelsen bygger på att vissa förutsättningar uppfylls som direkt och indirekt bidrar till upplevelse av att man får hjälp. Mellanmänskliga, professionella, yttre och inre förutsättningar bidrar till en positiv upplevelse avseende bemötande och känsla av delaktighet. Slutsats: Det tycks finnas en tydlig koppling mellan upplevelse av ett gott bemötande och upplevelsen att ha fått hjälpt. Det tycks inte finnas, i deltagarnas livsvärld, en tydlig skiljelinje mellan rehabilitering och upplevelse av bemötande. Delaktighet tycks bygga på att man upplever ett gott bemötande.