Syftet med denna studie ä̈r att analysera hur jihadiströ̈relsen Islamiska Staten (IS) anvä̈nder sig av sitt rö̈rliga bildmaterial. Fö̈rutom det vill den redogö̈ra fö̈r vilka uttryck och teman som går att uppfatta i dessa filmer. Min ambition är inte att göra några detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna på retoriken och titta på bildspråket i delar av det material som publicerats av Islamiska staten. Avsikten med denna studie är inte heller att göra några ställningstaganden, utan snarare att resonera kring frågan varför? Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställningar: Hur presenterar sig Islamiska staten i sitt rörliga bildmaterial? Vad kan det finnas för syften med filmerna och vilka riktar de sig till? Vad kan man se för återkommande teman i filmerna? Resultatet av studien visar att filmerna har flera syften och riktar sig till flera målgrupper. Dels till de redan övertygade med en våldsförhärligande och romantiserad bild av kriget, dels som psykologisk krigsföring för att skrämma civilbefolkningen och motståndsrörelser. Filmerna används också i provokativt syfte – särskilt riktat mot utlandet och kanske främst mot USA. Men också som en marknadsföringsstrategi för att få medial uppmärksamhet, sprida sin ideologi och genom det övertyga och rekrytera nya individer till rörelsen. I materialet från Islamiska staten går att finna såväl brutala våldsfilmer, som filmer där jihadiströrelsen framställer sig som varma och broderliga och skrattar, håller varandras händer eller lägger armen om varandra. Filmerna är avsedda att väcka olika känslor hos olika målgrupper. De grövre filmerna med starka våldsinslag kan uppfattas som mycket stötande för någon som inte delar IS världsbild, men samma film kan verka motiverande för de personer som sympatiserar med IS sätt att tolka islam. Gemensamt för filmerna som analyserats i denna studie är att det i samtliga förekommer tunga vapen och i flera av dem grova våldsinslag.

Syftet med studien var att undersöka den kunskap och förståelse som HR-chefer besitter gällande särbegåvning kopplat till rekrytering med utgångspunkt från 12 deltagare där samtliga personer arbetar som HR-chefer i olika organisationer med olika lång arbetslivserfarenhet. Studien utfördes med en kvalitativ metod och materialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna utgjordes av 6 kvinnor och 6 män och tillhörde olika organisationer som var utspridda på 10 olika orter i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman: definitioner och förståelse, social problematik, normalitet och jantelag och rekryteringsprocessen, med tillhörande underteman. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna besitter en begränsad kunskap och förståelse av särbegåvning och att de inte har någon specifik strategi eller metod för att identifiera särbegåvade i ett rekryteringsförfarande. Resultatet visade även att deltagarna inte ansåg att särbegåvade har det svårare än andra i rekryteringsprocessen. Studien visade att särbegåvning inte är ett omtalat ämne på arbetsplatser.

No description available.