I denna rapport kommer det att undersöka vid vilken tjocklek tilläggsisoleringen måste vara för att uppfylla Boverkets byggreglers(BBR) krav om energihushållning för en specifik byggnadsdel. Byggnadsdelarna kommer att vara hämtade ur Energimyndighetens rapport om tilläggsisolering. Valda byggnadsdelar är ytterväggar av träregeltyp med fasader av träpanel samt ventilerad luftspalt, isoleringen består av antingen spån eller av mineralull. Vindsbjälklagen anses som uteluftsventilerade med ett oskyddat isoleringsskikt ut mot den fria luften i kallvinden, de har ett regelavstånd på s1200mm och isoleringsmaterialet är antingen spån eller mineralull. Tilläggsisoleringen kommer att bestå av mineralull i skivor för ytterväggskonstruktionerna och som lösull för vindsbjälklagen. De beräkningsverktyg som kommer att användas för att kontrollera effekterna av tilläggsisoleringen i fukthänseende är generella fuktberäkningar enligt normalvärdesmetoden utvalda och genom ångmotstånd beräknade värden för ånghalten i skikten mellan olika byggnadsmaterial. För beräkningen av U-värdet kommer beräkningar med värmegenomgångsmotstånd att användas samt att approximationerna till det totala motståndet kommer att beräknas med både lambda- och U-värdesmetoden. Resultatet visar att U-värdet sjunker när isoleringens tjocklek ökar. Samtidigt höjs temperaturen i den ursprungliga konstruktionen vilket medför att den relativa fukthalten minskar. Vid tilläggsisolering av väggkonstruktionerna uppfylls BBRs krav vid 120 mm isolering med mineralull. För vindsbjälklag uppfylls kraven vid 150 mm oberoende på grundutförande. I fallen med vindsbjälklagen ser man även att förbättringen i U-värdet är så liten vid 250 till 300 mm och 300 till 350 mm beroende på konstruktion att det inte kan redovisas med två decimalers noggrannhet. Samtidigt som isolerings mängden ökar minskar den relativa ånghalten. / This report will examine at which the thickness of the additional insulation must be to meet the Swedish building regulations (BBR) requirements on energy management for a specific building element. Construction parts will be taken from the Energy Agency’s report on the additional insulation. The selected parts are the building's exterior walls constructed of wood stud type with facades of wood paneling and ventilated air space beneath, the insulation consists of either woodchips or mineral-wool. The attic is considered as an outdoor-ventilated space with an unprotected insulation layer towards the free air in the attic. Attic has a beam distance of s1200 mm and insulation material is either woodchips or mineral wool. Additional insulation will consist of mineral-wool panels for exterior wall constructions and loos mineral-wool grains for the attic. The computational tools that will be used to check the effects of adding insulation in regard to the moisture, general moisture calculations thru the normal values method selected and by steam resistance calculated values for the vapor content in the layers between different building materials. For the calculation of the U value, calculations of the heat transfer resistance will be used and the approximations to the total resistance will be calculated using both lambda and U-value method to get as close to the real answer as possible. The results show that U-value drops when the insulation thickness increases. At the same time, the temperature in the initial design increases, which means that the relative humidity decreases. The additional insulation of wall structures met BBR's requirements at 120 mm insulation with mineral-wool. The attic floor met the requirements at 150 mm independently of the basic design. In the cases of the attics the improvements in the U-values are so small at 250 to 300 mm and 300 to 350 mm that depending on the design the change in U-values can not be shown in regards to the requirements of two decimal U-values. While the isolation amount increases, the relative vapor content decreases.

Krypgrunder i någon form har använts som grundkonstruktion i Sverige under långtid. Förr var det torpargrunder som med tiden blev isolerade krypgrunder och plintgrunder. Gemensamt för krypgrundskonstruktioner som är ventilerade med utomhusluft är att under sommarhalvåret blir det förhöjda relativa ånghalter. Syftet med fallstudien är att studera en uteluftsventilerad konstruktion med välisolerat bjälklag och markisolering. Konstruktionen är nedgrävd och ventilationen i grunden sker via en tunn spalt under marknivå. Luftspaltens temperatur och relativa ånghalt är av intresse för att avgöra om det finns risken för mögel i konstruktionen. En simulering av värmeflödet mellan byggnad och mark genomförs i COMSOLMultiphysics 5.5 för att avgöra temperaturfördelningen i konstruktionen. Temperaturfördelningen ligger som grund för fastställandet av relativ ånghalt i konstruktionens luftspalt. Simuleringen använder klimatdata för ett typår i Gävle. Simuleringen visar att det är höga temperaturer i luftspalten året runt. Detta ger enrelativ ånghalt som månadsmedel på 37–77% under ett år. Den höga temperaturen iluftspalten bidrar till att hålla konstruktionen torr då kritisk relativ ånghalt, 75–80%, inte överstigs under en längre period. Resultat är förvånansvärt positivt med en låg risk för mögeltillväxt i konstruktionen.Det finns många antaganden framförallt vilket luftflöde som återfinns i luftspalten.För att validera resultaten i arbetet så bör mätningar genomföras på de två prototyphus som existerar. / Crawl spaces in some form have been used as foundations in Sweden for a long time.In the past, it was uninsulated crawl spaces that eventually evolved into insulatedcrawl spaces and open plinth foundations. An increased relative humidity during thesummer is a common problem for crawl spaces that are ventilated with outdoor air. The purpose of the case study is to study an outdoor ventilated structure with wellinsulated floor and ground insulation. The construction is below ground level andthe ventilation takes place via a thin air gap below ground level. The temperatureand relative humidity in the air gap are of interest to determine if there is a risk ofmould growth in the design. A simulation of the heat flow between the building and the ground is carried out inCOMSOL Multiphysics 5.5 to determine the temperature distribution in the design.The temperature distribution is the basis for the determination of relative vaporcontent in the air gap of the structure.The simulation uses climate data for a typicalyear in Gävle. The simulation shows a high temperature in the air gap which gives a relative vaporcontent as a monthly average of 37–77% during a year. The high temperature in theair gap contributes to keeping the structure dry when critical relative humidity, 75–80%, is not exceeded for a longer period of time. The results are surprisingly positive with a low risk of mold growth in the construction.There are many assumptions, in particular, which airflow is found in the airgap. In order to validate the results in the work, measurements should be made onthe two prototype houses that exist.