Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i kapp med en åldrande befolkning och kraven på sjuksköterskornas kompetens ökar därefter. Den palliativa vården bedrivs bäst i samråd med patienter och anhöriga och anses vara mångsidig och komplex. Sjuksköterskan beskrivs ha en avgörande roll för hur den palliativa vården bedrivs och upplevs, där kommunikation är ett av de viktigaste verktygen. Samtidigt rapporteras det om sjuksköterskors bristande kunskap inom ämnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med patienter och anhöriga inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett strukturerat sökschema i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning. Efter kvalitetsgranskning återstod 12 artiklar som analyserades med en innehållsanalys och sedan utgjorde resultatet. Resultat: Tre huvudteman framkom efter gjord innehållsanalys, Kommunikationens deltagare, Kommunikationens kontext samt Organisatoriska faktorer.Konklusion: Kommunikation upplevs av sjuksköterskor som ett komplicerat och känslomässigt krävande område där det råder kunskapsluckor. Upplevelserna påverkas av utbildning, erfarenhet, arbetsplats och vilka som deltar i kommunikationen. Sjuksköterskor behöver erbjudas mer stöd och utbildning för att känna sig trygga i sin kommunikation och därmed kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden. / Background: The need for palliative care increases in line with an aging population and the demands on nurses' skills increase accordingly. Palliative care is best conducted in consultation with patients and relatives and is considered to be versatile and complex. The nurse's role regarding how palliative care is practiced and experienced is described as crucial, where communication is one of the most important tools. However, at the same time, nurses' lack of knowledge on the subject is reported.Aim: The purpose of this literature study was to investigate nurses' experience of communicating with patients and relatives in palliative care.Method: The study is a literature review with a qualitative approach. The data collection was done using a structured search schedule in the PubMed and Cinahl databases. The articles were reviewed using the SBU's review template for qualitative research. After quality review, 12 articles remained which were then analyzed with a content analysis and formed the result.Results: Three main themes emerged from the content analysis, The communication participants, Context and type of communication and Organizational factors.Conclusion: Communication is perceived by nurses as a complicated and emotionally demanding area where there is a gap in knowledge. The experiences are affected by education, work and personal experiences, workplace and the communications participants. Nurses need more support and training to feel confident in their communicative abilities and thus be able to offer the best possible care.

本研究之目的在了解使用同儕評量為考核方式時，可能影響團體成員公平知覺等心理反應的因素。研究中以96名大學女生為實驗對象，採2x2x2實驗設計，探討“同儕評量與自評之差異”、“團體成員相對親疏關係”及“決策控制力（自評對獎金分配之影響力）”等三個因素對團體成員公平知覺之影響，並了解內外控傾向在此影響機制中扮演的角色。研究結果顯示，當團體使用同儕評量之考核方法時，“同儕評量與自評之差異”對個體的公平知覺、結果滿意、團體吸引力、再次合作意願均有非常顯著的影響。顯示個體相當關心自我評量與同儕評量之差異，當同儕評量比自評低時，個人在以上幾種心理反應都顯著的較弱。在“相對親疏關係”上，結果顯示個體進入團體中時，若感覺其他兩位成員間之親疏關係，比個體自己與其他任一人間為親密時，其公平知覺會較低。在“決策控制力”上，則發現其對公平知覺與再次合作意願有顯著影響，當自評對酬賞結果具有影響力（決策控制力高）時，個體的公平知覺會較高，也較願意再次與其他兩位成員合作。在“同儕評量與自評之差異”、“相對親疏關係”、“決策控制力”三者之交互作用方面，分析結果顯示均未達顯著。在內外控此變項上，除發現其對公平知覺有顯著影響，即愈外控者之公平知覺愈低外，另亦顯示內外控與“相對親疏關係”具有交互作用，但與“決策控制力”、“同儕評量與自評之差異”之交互作用並不顯著，表示內外控只在“相對親疏關係”對公平知覺之影響上有調節效果。本研究最後對未獲驗證之部份加以討論，並依實驗所得結果，提出可能之貢獻、限制、對未來研究的建議及工商實務上之應用。 / This study, employing 96 undergraduates and 2×2×2 experimental design, examined the effects of “discrepancies between peer rating and self rating”, “ relative relationship” and “decision control (the influence of self rating on reward) ” to group members’ perception of fairness. The role of locus of control was also explored. When using the peer rating, subjects who received relative lower peer rating showed weaker perception of fairness, less satisfied with outcome, less attracted to other two coworkers and lower recooperative willing. Subjects perceived fairer when the relative relationship is equal (the familiarity within group members is the same). With the high decision control, subjects’ perception of fairness and recooperative willing were higher. No interaction effect of these three independent variables was found. Locus of control had moderating effect on the relation between relative relationship and perception of fairness. Implications for management and future research are discussed.