Introduktion: Stabilitet i knäleden bedöms ofta genom funktionella hopptester tillsammans med teknisk utrustning. Ett problem med de funktionella tester som används är brist på standardisering. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av rörelsesensorer utvärdera reliabilitet och validitet av Norells ACL jumptest för att mäta dynamisk stabilitet i knäleden hos unga friska personer. Metod: Sju unga friska män fick uföra Norells ACL jumptest, Drop jump och One-leg hop for distance vid två testtillfällen. Rörelsedata från första kontakt med marken analyserades. Reliabiliteten utvärderades genom test-återtest och samtidig validitet genom att procentuell differens mellan resultaten från Norells ACL jumptest och Drop jump respektive One-leg hop for distance räknades ut. Deltagarna fick även fylla i självuppskattningsformulären KOOS och IPAQ. Resultat: Det fanns en stor spridning i deltagarnas medianvärde gällande både bakåt-framåt- och sidledsacceleration vid test-återtest. Även stor spridning uppmättes i jämförelsen av de tre testerna. Det fanns inget samband mellan ökad stabilitet och dominant ben. Inget samband mellan resultatet på hopptesterna och självskattning av KOOS och IPAQ kunde påvisas. Slutsats:Reliabilitet och samtidig validitet av Norells ACL jumptest värderas som låg i denna studie. Inget samband mellan självupplevd knästabilitet och den stabilitet som uppmätts med RS kunde påvisas. Det kunde heller inte påvisas ett samband mellan dominant ben och en ökad knästabilitet. Norells ACL jumptest verkar dock vara ett likvärdigt funktionellt test jämfört med Drop jump och One-leg hop for distance gällande mätning av dynamisk stabilitet i knä enligt denna studie.

Bakgrund: En akut akillesseneruptur (ATR) resulterar i begränsning av funktion som kan kvarstå under lång tid. I litteraturen finns ett flertal reliabla och valida utvärderingsinstrument som används vid funktionsbedömningar efter ATR. Då osäkerhet angående lämpligt val av tester inför återgång i aktivitet/idrott föreligger finns ett behov av tydliga riktlinjer i fråga om kliniskt relevanta utvärderingsinstrument. Syfte: Syftet med studien var att identifiera kliniskt relevanta fysioterapeutiska utvärderingsinstrument för bedömning av funktion hos personer med akillesseneruptur samt kartlägga dessa utifrån ett validitets och reliabilitetperspektiv. Metod: En kartläggande litteraturstudie. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PEDro mellan 2023-02-07 – 2023-02-15 utifrån inklusionskriterierna: vuxna individer med akut ATR, artiklar publicerade 2013-2023, observations- och randomiserade kontrollerade studier. Av identifierade utvärderingsinstrument valdes 15 ut, baserat på kriterierna: frekvens, klinisk användbarhet samt kategorisering enligt ramverket International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Valda utvärderingsinstrument kategoriserades enligt ICF samt granskades avseende reliabilitet och validitet om denna data fanns tillgänglig. Resultat: Totalt inkluderades 15 olika utvärderingsinstrument, såväl objektiva som subjektiva, för granskning utifrån reliabilitet och validitet. Fem av dessa visade både god reliabilitet och validitet samt klinisk användbarhet. Inga diagnosspecifika utvärderingsinstrument inom ICF-kategorierna personlighetsfaktorer och omgivningsfaktorer identifierades. Slutsats: Achilles Tendon Resting Angle (ATRA), Achilles Tendon Total Rupture Score (ATRS), Foot and Ankle Outcomes Score (FAOS), Heel-Rise Endurence och Heel-Rise Height är fem tillförlitliga utvärderingsinstrumnet att använda i klinik. Inför återgång till aktivitet/idrott är det nödvändigt att komplettera med idrottsspecifika utvärderingsinstrument samt instrument som utvärderar psykologiska faktorer. / Background: An acute achilles tendon rupture (ATR) results in limitations of function that remains for a long time. There are several reliabel and valid outcome measures used in functional evaluation after ATR presented in the litterature. Due to uncertainties regarding which appropriate outcome measures to use for return to activities/sports there is a need for clinical guidelines. Purpose: The purpose was to identify physiotherapeutic outcome measures for the evaluation of function in people with achilles tendon ruptures and to chart these from a perspecive of reliability and validity. Method: A scoping review. A litterature search were performed in the databases PubMed, Cinahl and PEDro between 2023-02-07 – 2023-02-15 based on the inclusion criteria: adults with acute ATR, articles published between 2013-2023, clinical trials and randomized controlled trials. From identified outcome measures 15 were selected based on the criteria frequency, clinical usability and categorized by the theoretical framework International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Selected outcome measures were categorized according to ICF and reviewed for republicity of results, if this data was available. Results: 15 outcome measures, both objective and subjective, were included for evaluation regarding reliability and validity. Five of these proved good reliability, validity and clinical usability. In the ICF categories, personal factors and environmental factors, no diagnose specific outcome measures were identified. Conclusion: Achilles Tendon Resting Angle (ATRA), Achilles Tendon Total Rupture Score (ATRS), Foot and Ankle Outcomes Score (FAOS), Heel-Rise Endurence och Heel-Rise Height are five reliable outcome measures to use in clinical practice. Before return to activities/sports it is necessary to add sportspecific outcome measures and evaluation of psychological factors.