Abstract Syftet med detta arbete är att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt på den muntliga delen. Arbetet består av litteraturgenomgång, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara något våra informanter använder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas på olika sätt och i varierad utsträckning, detta framkom under vår sammanställning från de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. Några exempel på tillfällen när skönlitteratur används av pedagogerna är vid terminsstart, konflikthantering, språklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp. Ämnesord: Skönlitteratur, förskoleklass, språklig utveckling, förskolepedagogik.

I den här uppsatsen jämförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det här fallet 1600-talet och häxprocesserna. Författarnas användning av miljö, karaktärer och berättarteknik för att berätta om dessa händelser analyseras utifrån en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks även bilden av häxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn på dåtiden och deras syfte med berättelserna. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson. Slutsatserna är att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berätta både om dåtiden och nutiden. De vill att läsaren ska få nya kunskaper om en historisk händelse, i det här fallet häxprocesserna. Samtidigt vill de att läsaren ska lära sig något om sig själv. Det finns mycket som är gemensamt för de tre berättelserna men det finns även mycket som skiljer dem åt. De har valt att beskriva häxprocesserna utifrån olika aspekter, med olika fokus och tyngdpunkter. Holmberg frågar sig varför ett barn deltar i häxförföljelserna och drar paralleller med nutiden. Svedelid vill berätta om utsatta gruppper och orättvisor, men också berätta om en pojke på äventyr. Bylock vill berätta om trolldom och övernaturligheter, men också om en ung flicka som söker sin identitet.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kärleken överensstämmer. De båda lägren är definitivt enade om att kärleken är den absoluta grundpelaren i kristendomen, och då de bekänner sig till samma religion borde de ha en samsyn på hur grundpelaren i den ser ut. Den allmänna åskådningen hos protestantiska kristna är att Guds kärlek helt och hållet är agape. Ett omfattande verk om hur och varför den är det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat på 1930-talet. För ungefär två år sedan utgav den nuvarande påven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn på den kristna kärleken. Till den encyklikan har jag ställt frågan ”Är Guds kärlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan?”. Genom en analys av texten har jag funnit att Guds kärlek inte är ren agape, enligt den romersk-katolska kyrkan. Således drogs slutsatsen att de båda lägrens uppfattningar om vad som konstituerar den kristna kärleken inte överensstämmer.

No description available.

No description available.

This study is about to see if there are any similarities and differences between male speakers and female speakers in mixed-gender conversations with a special focus on the use of so-called collaborative communication styles and competitive communications styles.

Den internationella studien PISA visar att pojkars genomsnittliga läsförståelse över hela världen är sämre än flickors. Trenden att pojkar presterar sämre än flickor har varit återkommande i samtliga PISA-studier på 2000-talet, och debatten om den svenska skolans nedgång var häftig i svensk media när PISA:s resultat presenterades. I vår undersökning belyser vi konsekvenserna som PISA har fått för såväl aktuell forskning som lärares praktik. Forskningsbakgrunden berör PISA:s funktion samt vad ledande forskare skriver om pojkars läsförståelse. Den empiriska delen består av intervjusvar från semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare på fältet. Sex lärare har intervjuats om deras förhållningssätt till pojkars sämre läsförståelse och hur de arbetar med att lyfta denna grupp som halkat efter. Vår undersökning visar att få av de intervjuade lärarna har nämnvärd kännedom om PISA:s resultat eller aktuell forskning om läsförståelse. Ingen av dem ger uttryck för ett genusperspektiv på arbetet med läsförståelse. Den mediedebatt som väcktes efter PISA:s resultat kring pojkars sämre läsförståelse har inte fått nämnvärda konsekvenser vare sig bland forskare eller lärare på fältet.

No description available.

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna. Sammantaget tillåts genren därmed representera konceptet ”feminism light” genom sin hjältinna.

Föreliggande text är en analys av talet om identitet och pluralism i Olaus Petri och Södertälje-Tveta församlingar. Studien utfördes under åren 2003 och 2004 och har efter det strukturerats och analyserats. Materialet från Örebro Olaus Petri har redan använts i min licentiatavhandling, Den här presenterade texten utgör ”källmaterial” för den doktorsavhandling jag kommer att lägga fram under 2008 med titeln Gemenskap och mångfald. Den som enbart är intresserad av det empiriska materialet kan läsa texten fristående från avhandlingen och på så sätt få en bild av undersökningen. Metodkapitlet tjänar funktionen att göra denna text läsbar och möjlig att förstå. Den som också är intresserad av den teologiska analysen av materialet hänvisas till avhandlingen, där det också kommer att finnas ett mer utbyggt metodkapitel. Niclas Blåder