I denna uppsats har fem svenska cistercienskloster undersökts med avseende på deras samspel med det omgivande samhället. Undersökningens huvudsakliga källor utgörs av bevarade medeltida brev från 1100- och 1200-talen. Undersökningen har visat att de fem klostren interagerade med sina omgivningar på flera sätt. Enligt breven skedde det främst på så sätt att personer utanför klostrens murar genom sina testamenten donerat egendomar eller pengar till munkarna och nunnorna, ofta med önskan om att få bli begravda där. Även rikets kungar, lokala biskopar samt påvar har varit i kontakt med  klosteranläggningarna; givit dem beskydd, donerat egendomar, tillhandahållit information och givit förmaningar. Donationer till klostren kunde leda till att vissa av Cisterciensorden regler blev åsidosatta. Enstaka skillnader mellan munk- och nunnekloster med avseende på vad som beskrivs i källmaterialet har framkommit. Undersökningens resultat har diskuterats också i förhållande till den information som återfinns i litteratur om Cisterciensorden och dess klosters samspel med omgivningen.

The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said. The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured. Similar researches have been presented earlier but this rapport handles a completely new book and a reedited book. The first book is written by Lars-Göran Alm and is called “Religionskunskap A” this book has been published before and is commonly used in schools all around Sweden. The other book is written by Olov Jansson and Linda Karlsson and is called “Religionskunskap A, en mosaik” and had its first release in 2009. The result shows that the book written by Alm represents a more oriental description and the text structure leaves the reader sometimes confused and wanting more. Alm chooses to bring up subjects like Islamism and circumcision of girls but both books mentioned a willingness of Shia Muslims to commit suicidal bombings. Alm left out more spiritual aspects like religious holidays and Sufism. The other book written by Jansson and Karlsson had some tendencies to an oriental description of Islam but not in the same extent as Alm. Jansson and Karlsson also gave a clearer representation of a Swedish context, which made the religion more present and not as distant as Alm. Both books used pictures to complement the text and in most cases in Alms book the pictures were images of places and persons in other continents and countries then Europe and Sweden.

Abstract: Uppsatsens syfte är att analysera John Marsdens sju böcker om ett fiktivt krig i Australien utifrån frågeställningarna: Vilket av böckernas två teman dominerar, är det kriget eller vuxenblivandet och hur konstruerar Marsden Ellie och de övriga ungdomarna? Som metod har Maria Nikolajevas teorier för textanalys tillämpats. Analysen visar att Marsden flätar samman sina båda teman och att krigstemat är förutsättningen för temat att bli vuxen. Ellie och de andra ungdomarna har flera olika egenskaper och utvecklas på olika sätt i böckerna, men de har också en given roll i som följer dem genom hela boksviten.

No description available.

The aim with this essay is to compare strong girls in classic and modern literature and see how the differences in expectations on these girls are reflected in literature. This study is done with the aid of historical, feminist and new criticism.

Little Women and Good Wives is a classic children’s novel published in the late nineteenth century by American writer Louise May Alcott. The book concerns the lives, loves and marriages of four sisters growing up during the American Civil War. Alcott portrays four sisters in the book. They are Meg, Jo, Beth and Amy. In this essay, Jo’s characteristics will be compared and contrasted with those of her three sisters. The purpose of this comparison is to demonstrate how Jo shows her non-femininity and to what extent she diverges from the contemporary expectations of women. Furthermore, based on the close reading of the novel and historical research, this essay will discuss whether Jo’s choice of writing, her main meanings of entering the man’s world is realistic.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig något mellan killar och tjejer. Vi besvarar våra frågeställningar genom att dela ut enkäter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi får fram i vår undersökning är bland annat att tjejer är mer intresserade av religion än killarna, eleverna vill diskutera och påverka sin egen undervisning samt vill läsa om annat än de fem världsreligionerna.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda rädslans betydelse för dynamiken i kriminella manliga ungdomsnätverk i en nordisk kontext. Jag har med utgångspunkt i R.W. Connells maskulinitetsteori och Michael S. Kimmels tankar om maskuliniteter kopplade till rädsla, skam och homofobi läst forskning om dessa ungdomsnätverk och frågat mig om detta perspektiv kan tillföra något till bilden av dessa nätverk. Den forskning som konsulterats har kommit från olika håll: kriminologiska och psykologiska artiklar och avhandlingar, polismyndigheters rapporter, studier från Brottsförebyggande rådet och journalistiska texter. Resultatet har blivit en analys av dessa texter där dynamiken inom och utom dessa grupper, där strävan mot en godkänd maskulinitet och den rädsla som finns implicit i denna strävan synliggörs. Texterna visar sig i de flesta fall sakna genusperspektiv trots försök att studera sociala faktorer bakom nätverksbildning. Synliggörande av genus som social kategori berikar tolkningen av texterna, och min undersökning visar att både maskuliniteter och rädsla är parametrar i identitetsbygget. Jag menar att ett synliggörande av detta kan berika och nyansera den bild som finns av kriminella nätverk. Även förebyggande åtgärder påverkas naturligtvis när uppfattningar om problemet nyanseras.