No description available.

<p>Godkännandedatum 2018-01-21</p>

No description available.

Studien beskriver medias framställning av islam utifrån specifikt tre dagstidningar. Syftet är att undersöka medias framställning av islam, specifikt i tre svenska dagstidningar år 2001 och 2011: Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Materialet bygger på Fair Cloughs CDA modell, det vill säga den kritiska diskursanalysen när man analyserar texter. Modellen innebär att man undersöker vilka maktstrukturer som finns i texter utifrån diskurser. Detta bestäms av ett analysschema som består av två delar: makro och mikrostruktur. Genom detta sätt får man en överskådlig information om texternas underliggande värderingar och budskap. Studiens resultat visar att islam och muslimer representeras med våld och arabiskt utseende. Av den anledningen att tidningarna vill ge en negativ framställning av muslimer. Tidningarna använder medvetet främmande ord såsom till exempel Jihad för att locka till sig fler läsare. Alla tre dagstidningarna använder sig av liknande ord vid formuleringar av den inträffade händelsen den 11 september som exempelvis muslimer. I jämförelse med de två tidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter tar Aftonbladet avstånd från att kritisera muslimer och har en mer positiv inställning. Istället framför aftonbladet händelsen på naturligt sätt, det vill säga kritiserar inte muslimer. I avslutningen presenteras också en ämnesdidaktisk reflektion om de nyvunna kunskaper som framkommit i denna studien som är anpassad till religionslärare och religionundervisning. Det källkritiska tänkandet implicerat i religionsundervisningen kan bidra med att motverka islamofobi och olika fördomar om muslimer som framkommer i svenska tidningar med underliggande värderingar och budskap.

No description available.

No description available.

No description available.

This paper is analysis on a few selected Wonder Woman comics from each decade since her creation. It is about how  greek mythology is presented in the comics, how the politics and events of the world during the decades affected the comics and how she as a character is affected and how she is challenged. To get the answer I have analysed twelve selected comics from each decade, from 1940-10. I read and analysed the stories and pictures to get the answers. During the studies and analysis i found out that the view on the myths were based on the times. In the beginning the gods were portrayed more Christian-like. They were immortal entities that were more as guides to Wonder Woman than actual gods that had flaws and humanity to them like they were in the myths. That would not come until the late 1980s. But they were still portrayed as higher beings until the 1910s. That’s when they were more portrayed as flawed humans with extraordinary powers who made themselves into gods. The politics in the 1940s was the same for almost every superhero comic. They became world war two propaganda and Wonder Woman was no exception. The politcs after that was not as apparent and obvious but they were heavily influenced by the present and what happend in the world. Wonder Woman as a character was unchanged until the 1980s when they started giving her more depth and allowed her to evolve. This evolution continued and is still ongoing. The comics have changed radically from the 1940s. It has become more of a story of a modern greek hero in a fantastical superhero world. She has also evolved with that and become more a classical greek hero than a 1940s damsel with super powers. Nyckelord/ Keywords: Wonder Woman, Greek mythology, comics. Grekisk mytologi, serietidningar.

Uppsatsen undersöker i vilken omfattning anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan firar gudstjänst under påsk i fyra utvalda församlingar i Stockholms stift, och diskuterar om resultatet av en enkät genomförd 2017 tyder på intern sekularisering inom dessa församlingar. Som övergripande analytiskt redskap används teologins fyra röster, vilka presenteras av Bhatti et al i "Talking about God in Practice". Härigenom beaktas olika perspektiv på problemställningen för att utröna i vilken omfattning de olika rösterna står i samklang eller om det finns en diskrepans eller spänning mellan dem. Den teologi som manifesteras i ett visst handlingssätt, här den religiösa seden att fira gudstjänst under påsk, utgör den praktiserande teologiska rösten. Problemställningen undersöks dels genom att enkätens resultat analyseras och sätts i relation till en liknande enkät genomförd år 2011, dels genom analys av gudstjänstens funktion hos de tre övriga teologiska rösterna. Dessa tre röster visar församlingarnas uttryckta teologi avseende gudstjänstens funktion i respektive församlingsinstruktion, belyser gudstjänstens funktion från Svenska kyrkans perspektiv i stort genom analys av relevanta bestämmelser i kyrkoordningen samt genom utvalda teologer och forskare i den akademiska världen och vägledande etiska regler för präster och diakoner i Stockholms stift. Resultatet av enkäten är inte entydigt, men utvisar att kyrkans anställda och förtroendevalda i så liten utsträckning deltar i gudstjänst utanför tjänst eller uppdrag att det kan tolkas som tecken på sekularisering på församlingsnivå. Den praktiserande teologiska rösten påvisar samtidigt tecken på en motsatt parallell process, d.v.s. på desekularisering, inom församlingarna. Enligt de övriga tre teologiska rösterna är gudstjänsten som religiös sed central, även om församlingsinstruktionen för en av församlingarna antyder att gudstjänsten inte har särskilt stor betydelse. Uppsatsen konkluderar att tro, lära och liv i de undersökta församlingarna inte är helt i samklang, i och med att den praktiserande teologiska rösten tyder på att gudstjänstfirande vid påsk, spelar en alltmer marginell roll som uttryck för religiös fromhet. Denna diskrepans kan under tid påverka övriga teologiska röster och hela den teologiska konversation, varför den förtjänar att undersökas mer grundligt.

No description available.