<p>Godkännandedatum 2016-01-20</p>

No description available.

Pilgrimage plays an important role in many religious traditions. Indeed, one of the five pillars of Islam is the Hajj – the pilgrimage to Mecca that every Muslim is expected to perform at least once in their life. But this isn’t the only ritual of its kind present in Islam. Indeed, a common practice in Sufism is the Ziyara – a pilgrimage or visit to a saint or the tomb of a saint. This study aims to give a comprehensive overview of one of these pilgrimages – the Ziyara Bogal of the Tijaniyya Sufi order. Through observational methods and interviews, the present thesis will look at strategies of ritualization and charismatic authority, as well as the political implications of the pilgrimage in West African society. Extensive fieldwork was conducted in Senegal, The Gambia and in the diasporic community in Sweden both during the pilgrimage itself and several months before and after, and theories relating to the main themes (ritualization, charismatic authority) is used to analyze the material. As such, the study will map out multiple significant aspects of the ziyara and give an insight into how Islam is lived and practiced in the region.

No description available.

<p>Godkännandedatu 2018-08-31</p>

<p>Godkännandedatum 2018-08-08</p>

Denna studie ämnar att, utifrån en kvalitativ forskningsansats, undersöka tre lärares upplevelser av att undervisa religiösa elever i ämnet religionskunskap. Utifrån studiens bakgrund och tidigare forskning beskrivs Sverige som ett av världens mest sekulariserade länder, vilket bland annat visar sig genom att skolans religionsämne gått från att enbart behandla kristendomen, till att idag vara ett ämne som undervisar elever från olika trosbakgrunder tillsammans i ett ämne som på ett neutralt sätt ska lära elever om olika religioner. Sverige är idag ett mångkulturellt och mångreligiöst land, och att undervisa elever från olika bakgrunder skulle utifrån Skolverkets beskrivning av värdegrunden innebära enorma möjligheter. Inte minst då religionsundervisningen lyfter livsfrågor som är viktiga att resonera kring för att skapa förståelse kring människors olika sätt att tänka. Resultatet av studien visar att lärarna ser det som positivt att undervisa en klass med elever från olika religiösa bakgrunder med olika syn på religion eftersom det öppnar för intressanta diskussioner i klassrummet. Flera av de tillfrågade lärarna uppgav att de ser en utveckling under senare år att fler elever är öppna med sin religiösa tro, vilket troligtvis beror på att dagens klassrum består av allt fler muslimer som har en utländsk bakgrund, och som är mycket mer öppna med sin religiösa ställning. Detta har lett till att kristna idag också uppfattas som mer öppna med sin tro. Något som flera av lärarna däremot problematiserade med ett klassrum som inkluderar elever med olika religiös tro var att ämnet religionskunskap berör laddade ämnen som kan leda till många delade åsikter, utifrån religiös tillhörighet vilket kan skapa konflikter där religiösa elever försätts i en utsatt position. Ofta kan religiösa elever tvingas stå till svars för åsikter som är religiöst präglade, eftersom kamraterna ifrågasätter dem. Åsikter som däremot inte är religiöst präglade tycktes inte vara utsatta för problematisering på samma sätt. Flera av lärarna diskuterade att ämnet på flera sätt berör värdegrundsarbete. Tack vare att elever idag är mer öppna med sin religiositet präglas samtalen av flera delade åsikter utifrån elevernas varierande religiösa bakgrund. Här beskrev flera av lärarna att eleverna ofta visar stor respekt för kamrater som har en religiös tro, och kamratrelationerna gjorde enligt 1 lärarna att eleverna kunde utveckla förståelse för olika religiösa tillhörigheter. Å andra sidan gavs också exempel på då religiositet kunde bli ett medel för att förtrycka och håna. Då detta varit fallet tycks det i många fall dock vara konflikter mellan troende elever med olika religiös bakgrund. I dessa fall tycktes emellertid klassrumsklimatet i stort vara avgörande för om dessa trakasserier förekommer. Lärarna gav också exempel på att det förekommer andrafiering i klassrummet mellan elever utifrån deras olika religiösa tillhörigheter. Lärarna uppfattade till exempel att många elever bär med sig fördomar in i klassrummet kring människor som tillhör olika religiösa grenar. I många fall har eleverna fått dessa sedvrida bilder från media. Huruvida dessa fördomar bemöttes tycktes vara väldigt olika utifrån lärarnas svar. I vissa fall tycktes exempelvis läraren anse att det är svårt att bemöta dessa fördomar, medans andra svar snarare tydde på att lärarens inställning skulle kunna förstärka elevernas fördomar. Något som samtliga lärare och även religiösa elever tycks problematisera är att skolans och samhällets sätt att se på kunskap är begränsad och har en tendens att enbart utgå ifrån ett vetenskapligt perspektiv. Å andra sidan beskrev lärarna också klassrum där denna respekt tycktes vara uteblivande och klassrummet istället blev en plats för hån och trakasserier. Detta tycktes i många fall bli problematiskt för lärarna, och nyckelord som ”obehagligt” användes i beskrivandet. Resultatet tyder på att religionskunskap är ett komplext ämne som inte bara berör sakfakta utan också har ett viktigt syfte då det kommer till skolans värdegrundsarbete eftersom ämnet berör frågor som är viktiga att ta upp för att ge eleverna möjlighet att skapa förståelse för varandra, och förståelse för att många frågor inte har ett enkelt svar.

Mitt syfte med arbetet är att göra en innehållsanalys av skolans styrdokument: "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011", vari jag ser till delen innehållande skolans värdegrund och uppdrag för den obligatoriska skolan utifrån teorin om identitet, erkännande och autenticitet baserat på filosoferna Axel Honneth och Charles Taylor. Filosoferna presenteras som komplementära. Jag försöker se om och hur innebörden i begreppen identitet, erkännande och autenticitet finns närvarande i skolans värdegrund och uppdrag. Elever spenderar en stor del av sin dag i skolan. Det är därför rimligt att påstå att lärare och andra elever kommer att spela roll i identitetsformeringen för den enskilda eleven, detta genom att eleverna får erkännande, misserkännande eller en frånvaro av erkännande. Jag kommer fram till att innebörden i begreppen identitet, erkännande och autenticitet delvis finns med i läroplanen, detta genom några ord och fraser som kan argumenteras ha en koppling till erkännandebegreppet, men att ett stycke som direkt berör skapandet av identiteten bör skrivas in i läroplanen. Detta då skolplikten föreligger och identitetsformeringen är beroende av erkännande från andra.

Producing religion on film is not new and investigating the production of religion on film has also been done before. Popular culture has never been so present in our everyday life as it is today, therefore the interest in popular culture is big. This qualitative content analysis examines how Muslims are produced on film. The films used in the survey are: American Sniper, The Hurt Locker, Not without my daughter and Desert flower. Previous research on the subject shows that films generally produce a stereotypical image of Muslims. Researchers argue that instead of showing that culture and individual may be the reason for some opinions or ways the angled the films to make it seem that everything has to do with Islam. The implicit message is then that only Islam is the cause of the Muslim mindset and action. The results of my survey are the same results as previous research shows, Muslims are stereotypically produced, women wear veil and men are evil and aggressive.

Mot bakgrund av den högaktuella mediala och politiska debatten om religiösa friskolor undersöker denna studie hur debatten kring dessa gick vid införandet av friskolereformen. Genom argumentationsanalys av två lärarfackliga medlemstidningar samt proposition och efterföljande motioner undersöks hur debatten om religiösa friskolor gick perioden strax före friskolereformen, hos såväl politiker som lärare och övriga aktörer inom skolans värld. Argumentationsanalys har även utförts på artiklar som publicerats i samma tidskrifter under perioden 2016-2018, för att avläsa en eventuell skillnad i debatten. Resultatet av studien visar att debatten var livlig under perioden 1990-1992 i de två valda tidskrifterna samt även att politikernas åsikter var långt ifrån enade i frågan om friskolereform och statligt finansierade religiösa friskolor. Trots att det i Sveriges media idag råder en aktuell debatt om religiösa friskolors varande eller icke-varandra, visar mitt resultat att detta inte har lika starkt engagemang i de medlemstidningar jag undersökt under den senare undersökningsperioden. För att analysera de argument jag utläst från de lästa texterna används Maria Klasson Sundins avhandling om barnkonventionen och religionsfrihet samt Wesley Hohfelds begreppsschema i förhållande till mänskliga rättigheter.