No description available.

I denna kunskapsöversikt ägnar vi vårt intresse till religionskunskapslärare. Målet är att fler lärare ska använda elevberättelser i undervisningen, detta för att stärka elevernas identiteter, öka empatin och förståelse för varandra​. ​Vårt mål har varit att ta reda på vilka metoder lärare kan tillämpa för att underlätta detta. Vårt fokusområde och utgångspunkt har varit det mångkulturella klassrummet eftersom existensen av varierande berättelser till följd av olika identiteter och kulturer förekommer i allt högre grad. Vi vill även motverka den stora segregationen som vi kan se ske i samhället men även för att förstå oss på elevernas olika positioneringar i klassrummet. En återkommande faktor var just att ämnet religion anses vara ett känsligt ämne att diskutera bland elever med olika bakgrunder och berättelser. Vi kan konstatera att lärare ofta synliggjorde skillnaderna mellan religionerna istället för att framföra likheter i religionsundervisningen, detta trots att studielitteraturen idag fokuserar på likheterna mellan de tre abrahamitiska religionerna. Enligt forskning kring elevernas personliga berättelser visar det sig att elevberättelser har en stor betydelse för att man ska få en större förståelse för varandra, men även att skapa en typ av nyfikenhet som i sin tur ökar ens empatiförmåga och intresse.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Israeli society is witnessing a sharp division between religion and the state. The existing polarization between the religious and the secular is increasing in terms of both the secularization of society and the tendency towards more religiosity. This study focuses on exploring the impact of populist religious parties in Israel on the secularism of the state, as well as the secularization of society, and studies the phenomenon of the emergence of religious populism in Israel. A case study of the populist religious Shas party was conducted to gain a better understanding of the nature of religious parties and their role in Israeli political life. By highlighting Shas’ role in Israeli politics, the reasons for the growth of populist Jewish currents in Israel, and their impact on the state's secularism, can be explored and better understood. Since the establishment of Israel, Zionism has failed to create a unified society with a secular and nonreligious identity as the status quo agreement opened the door to the authority of religion in both public and private affairs. Secularism, an ideology that guarantees the neutrality of the state and exclusion of religion from public affairs, cannot be applied in Israel as the imposing religious authority is entitled according to the nation’s pre-existing, yet dated, status quo. As for the process of secularization as a process of societal change, secularization in Israel cannot progress through secularism as an ideology, as this method contradicts the dominance of religious authority according to the status quo in Israel, which finds acceptance by most Israelis. Keywords: Israel; secularism; secularization; religious pluralism; Zionism; Shas

This C-essay is a qualitative study. It is based on interviews with four female Muslims and two imams. The aim of this C-essay is to examine why these women have chosen to wear the veil and what views the imams have regarding the veil as a religious garment. As there are differences between men and women, I also wanted to examine the different views of wearing the veil. All the female informants wore veils and were practicing Muslims. They claimed it was their own choice to wear the veil but their reasons for doing so differed. There are many clear similarities between the women's and imams´ views of the veil. Many of the informants connect the veil to the Qur'an and God. All of the female informants also pointed out that they felt good about wearing a veil and also felt a sense of security. This was because the women felt that the veil served as a protection against men, a view that was not shared by the imams.

Sverige är idag ett mångreligiöst samhälle där pluralism är en självklarhet och svenskarna anses också vara världens mest sekulariserade folk (Thurfjell, 2015). Bland detta sekulariserade och individualiserade folk, minskar antalet gudstjänstbesök på huvudgudstjänsterna generellt över hela landet och allra mest i storstäderna. En av de församlingar där detta är ett undantag från trenden är Katarina församling i Stockholm och Katarinamässan (Svenska kyrkans statistikdatabas 1995-2015). Syftet med denna uppsats är att försöka få kännedom om hur sex (6) besökare av Katarinamässan, oberoende av varandra, upplever och uppfattar Katarinamässan samt hur deras uppfattningar förhåller sig till argumentationen som Fredrik Modéus framför i sin avhandling Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan – ett studium av gudstjänstgemenskapens identitet och ställning i Svenska kyrkan (Modéus, 2015). Metoden jag använt mig av är en kvalitativ undersökning och jag har genomfört intervjuer med sex (6) av varandra oberoende informanter mellan 17 och 62 år. Det empiriska materialet har jag sedan valt att analysera med utgångspunkt från Fredrik Modéus sex (6) kärnvärden (Modéus, 2015.) Resultatet av min undersökning och slutsatsen, är att det finns en samstämmighet och likriktning hos informanterna och att åtta (8) tydliga teman växte fram ur det empiriska materialet och utifrån det informanterna redogör för går delar av det empiriska materialet att identifiera i tre (3) av de sex (6) kärnvärden som Modéus redovisar.