No description available.

The religious studies have changed through the years. The debate around religious knowledge extitence has been discussed. This study is based on a qualitative text analysis and the aim is to investigate how the presentation of religious studies in upper high school has been based on lgy65 up to lgy11. Based onthe methodological approach, the focus is on ensuring how the content is presented and how these canbe put in relation to the societal context that is currently legitimate. The theoretical point for this study isbased on curriculum theory with emphasis on three curriculum codes. The curriculum codes are: Moral, democratic and scientific-rational codes. The results show that presentation in the religious studies has changed under the revised curriculums. Emphasis on Christianity and non-Christian religions is illustrated in lgy65 and lgy70, while in the later revised curriculum it has opened up for other world religions. Christianity still remains a central part of the curriculum, but world religions and worldviews may take a larger place in lpf94 and lgy11.

No description available.

The purpose of the study is to see how congregations and pastorates within the Church ofSweden in Värmland adapt their activities to be able to carry out a Christmas celebration andstill meet the requirements of the social distancing. The study also intends to see howpreparations and implementation differ between Easter and the Christmas celebrations duringa pandemic. The purpose of this study is based on the assumption that the church does notcancel a holiday, they are instead adapting the celebration to meet the social distancingrequirements. The study seeks to answer how and what the churches do to adjust the holidaycelebrations to meet these requirements. The three questions this study seeks to answer isfirst, what adjustments are made by congregations and pastorates to be able to carry out aChristmas celebration. Secondly, how preparations and implementation of the Christmascelebration differentiate from the Easter celebration in April 2020 and third, is it possible thatthe current pandemic affects the way of how the Christmas celebrations work and creates newrituals which could be viable for the future celebrations. In order to achieve the purpose ofthe study and to be able to answer the study's three research questions, qualitative interviewsand observation have been the study's methods. These have been used to provide the studywith a large amount of data that gives the study wider and deeper answers. The results showthat it is possible to carry out a Christmas celebration in the current situation we are in, evenif it has not turned out as planned from the beginning. The difference between the Easter andChristmas celebrations is substantial, but with the Easter celebrations as an experience,people had begun to understand how to work and think in order to be able to carry out aChristmas celebration.

The present thesis aims at identifying the historical and traditional potential within two elements of Romanian folklore, namely colind and descântec. Analysis of the text and narrative of these phenomena shows their high potential in preserving cults, celebrations, myths and practices that pre-date the arrival of Christianity within Romanian lands. This analysis in turn relies extensively on parallels with three Eddic Poems: Völuspá, Hávamál and Skírnismál.By exploring notions of performance and orality the paper displays the unaltered character of the Romanian materials in question in contrast to Old Norse material. This in turn reinforces the analysis of cults, mythology and practices identified in colinde and descântece, contributing to the viability of the epistemological inquiries undertaken.Influences are explored-with preponderance Christian influence-in order to strengthen the analysis of their history and tradition. By exploring the ways in which Christianity could exert its influence on the Romanian material, the number of possible objections towards the authenticity of the history and tradition are reduced to a minimum. Comparisons with Eddic Poems will confirm the analysis of Christian influence in colind and descântec.

Den här uppsatsen handlar om ett rättsfall mellan den buddhistiska föreningen i Brunflo, Jämtland, och Skatteverket. Rättsfallet handlar om huruvida den theravadabuddhistiska kollekten bör beskattas eller ej. Den buddhistiska föreningen framhåller att gåvopraktiken är ett slags religiöst offer och praktik som bör vara skattebefriad. Skatteverket, å sin sida, betraktar gåvan som en kost- och boendeförmån som därmed ska beskattas. Studien undersöker varför denna meningsmotsättning har uppstått mellan föreningen och Skatteverket och avser vidare att bidra till den teoretiska diskussionen om religionsfrihetens gränser i Sverige. Studien erbjuder även en religionshistorisk bakgrund till gåvan inom den theravadabuddhistiska traditionen, samt en analys av de rättsliga handlingar som har inkommit till domstolen som ska döma fallet. Rättsfallet analyseras bland annat som en konflikt mellan två traditioner med olika kunskapsläror i enlighet med Alasdair MacIntyres teori om epistemologiska kriser. Det framgår även att religionsutövningen är en viktig del av diaspora-thailändares identitetsskapande och integrationsprocess. Studiens slutsats anger att gåvan har ett komplext värde och att religionsfriheten i Sverige visst har sina gränser.

No description available.

I den här uppsatsen undersöker vi hur tantra kom att överföras till Väst under sekelskiftet runt 1900-talet och här bli en framför allt sexuell praktik. Den ockulta miljön var en starkt bidragande orsak likväl som de esoteriska ordnar som etablerades under denna period. Vi koncentrerar oss först på Helena Blavatsky och det Teosofiska Samfundet och hur Blavatsky genom sin kontakt med ett esoteriskt hemligt brödraskap i Tibet för ut det som de kallar den sanna läran, dvs teosofi. Denna kom att genom orientalismens lins påverka tantrans överföring till väst. Sexmagi visar sig ha en stor inverkan på sexualiseringen av tantra i Väst genom att den plockas upp av personer som sammanblandar den med bland annat ockultism och öster- och västerländska esoteriska traditioner. Aleister Crowley är nyckelperson i denna uppsats och vi ser hur utvecklingen av sexmagi influeras med tantriska traditioner vilket sammantaget ger efterverkningar ända fram till våra dagar på västs syn på tantra.

Studien syftar till att undersöka hur skam gestaltas som en markör för makt och hur skammens dynamiska former påverkar gruppens och individens identitet i Gardells romantrilogi Torka Aldrig Tårar Utan Handskar (2012, 2013) som skildrar aidsepidemin i Sverige under 80-talet. Verket läses med hjälp av Jean-Paul Sartres teori ur Varat och Intet (1984) om skam som en reaktion på att inse sig själv betraktad av ett subjekt. Subjektet ges och tar makt att med Blicken bestämma objektet, på ett sätt som eventuellt leder till skam hos objektet. Luna Dolezals resonemang (2012, 2017) om hur objektiverandet påminner objektet om dess biologiska ursprung och därmed om den egna dödligheten används också i analysen av verket. Skam som ett resultat av en maktkamp om subjektspositionen där objektet sedan medger Blicken utgörs av exemplet när karaktären Rasmus på sin studentdag blir förnedrad av ett killgäng och skäms mot sin vilja. När han sedan flyttar till Stockholm vägrar han och andra i queera subgrupper att medge sättet på vilket majoritetssamhället har betraktat dem och fått dem att skämmas. När aidsepidemin bryter ut dras subgruppen homosexuella män återigen ut i majoritetssamhällets Blick och målas upp i media som spridare av viruset, snarare än drabbade. Att fortsätta att vägra medge Blicken visar sig till en början svårt. Ett exempel belyser hur en av karaktärerna antar majoritetssamhällets subjektsposition i den slutna gruppen och kanaliserar sin rädsla för viruset genom denna, kanske för att själv slippa påminnas om sin egen dödlighet.

Denna studie handlar om att diskutera och beskriva hur TV-spel kan användas som didaktiskt verktyg. Studien kommer diskutera och analysera vad spel kan medföra för att höja en elevs kunskapa i religionskunskap. Studiens metod kommer vara en kvalitativ litteraturanalys av spelet God of War från 2018. Under studiens analys kommer tre teman att väljas ut från spelet. Dessa tre teman kommer vara utvalda delar av spelet God of War och ska analyseras med förhoppningen att undersöka spelets didaktiska värde i religionskunskap. Sedan i jämförelse med andra teoretiska källor och andra digitala spel, undersöka vad som krävs för att ett TV-spel ska kunna användas i undervisningen och vilka kvalitéer som uppkommer. Metoden är en kvalitativ litteraturanalys där jag behandlar spelet God of War som en litteratur där jag läser av spelet. Jag baserar min analys utifrån Religionskunskap 1, 2 & Specialisering, sedan med hjälp av Marc Prenskys teori om Digital Game-Based Learning, sedan avslutningsvist diskutera utifrån andra studier som berör spel som didaktiskt verktyg. Denna studie visar att spelet God of War och andra TV-spel kan användas som ett didaktiskt verktyg förutsatt att man beaktar tidsmarginalen, spelens material och anpassar sig efter skolverkets riktlinjer.