Jag har hävdat att religiösa och sekulära ideal smälter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat från det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till västerländska föreställningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionärernas föreställningsvärld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundläggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lämnat över ledande positioner i fält till tanzaner, är missionärernas tankevärld fortfarande tydligt präglad av den diskurs som formade den tidiga missionen.   Jag har analyserat missionärernas identitet och självbild, samt dennes bild av sina tanzanska medarbetare. Dessa bygger på konstruktionen av det Annorlunda som motsats till självbilden. Den europeiska självbilden tenderar att konstrueras som det neutrala centrum varifrån den Andra definieras. Bilden av en rationell, aktiv, ansvarsfull och kompetent västerlänning kontrasteras av en irrationell, passiv, ansvarslös och inkompetent Andra. Inbyggt i konstruktionen ligger idén om västerlänningens överlägsenhet. Missionärens upplevelse av att vara kallad av Gud att leda den Andra till kristendom, präglas även av det civiliserande uppdraget som vilar på idén om det moderna subjektet och visionen om en förändrad individ. För att förändra samhället måste individen omskapas från grunden. Missionärerna talar om en Afrikans världsbild, som står i motsats till en Biblisk.   Den Afrikanska världsbilden målas upp som bakåtsträvande och destruktiv och används som förklaring för fattigdomen i Afrika. Kärnan i missionärens uppdrag är att genom frälsningen förändra den Andras grundläggande uppfattning om verkligheten. Den bibliska världsbild som man strävar efter att implementera i den Andra är tydligt präglad av kapitalismens grunder och kalvinistiska ideal som arbetsmoral och självdisciplin.   Visionen om att förändra den Andra vilar på en socialdarwinistisk tankegrund om att alla samhällen utvecklas mot en gemensam utopi. Då västerlänningen ser sig själv stå på det högsta trappsteget i utvecklingsskalan ger det henne tillräckligt mycket kunskap om den Andra att kunna bestämma vad som är bäst för henne. Detta berättigar en ojämlik maktrelation, och skapar även i missionären tanken om att det är hennes skyldighet att visa den Andra den rätta vägen och att genom undervisning och vägledning skapa en ny människa

Begreppet dynamisk pedagogik myntades på 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som växte fram ur barnteaterrörelsen Vår Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom självinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan Lipschütz gått bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Enkätstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgångspunkten för att ta reda på hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lärarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhållningssätt lever kvar och är värt att bära med sig ut i arbetslivet som lärare. Att förhållningssättet bevarats beror på att de kursansvariga inom lärarprogrammet tagit del av Dan Lipschütz personliga sätt att vara under sina egna Kordautbildningar. Förhållningssätet, är ett förstående och tillmötesgående sätt att förmedla vikten av att utvärdera sin ledarroll och det egna jaget genom gestaltande. Metod och form har historiskt kommit att placeras inom det personlighetsutvecklande perspektivet inom dramapedagogiken. Dynamisk pedagogik har likt den svenska skolan sedan decentraliseringen färgats av demokratiska värderingar.

Syftet med denna studie var att undersöka skiftavlämning i tre kontrollrum på kärnkraftverket OKG utifrån attityder, tillit och procedurer. OKG beskriver sin säkerhetskultur som att all personal kan känna sig bekväma med att ifrågasätta och där hög tillit skall verka för att skapa ett öppet klimat. Tidigare forskning har visat att relationen mellan säkerhetsklimat och inställningen till avlämning är beroende av tillit (Kath et al., 2010). Studiens mål är att resultatet skall ge förslag till förbättringar eller förändringar till dagens arbetssätt kring skiftavlämning. Studien är genomförd som en fallstudie av explorativ samt jämförande karaktär och har en innesluten multipel enhets design. Datainsamlingen utfördes genom observationer samt semistrukturerade intervjuer. Studien avgränsades till att enbart omfatta skiftavlämning klockan 14.45–15.00. Deltagarna bestod av OKG anställda som jobbade i kontrollrummet med driften och utgjordes av; skiftchef (SC), reaktoroperatör (RO), turbinoperatör (TO) samt stationstekniker (ST) . Tre skiftlag intervjuades, ett per block där en individ från varje befattning deltog. Intervjuerna genomfördes på de skiftlag som gick på ett arbetspass. Tre skiftavlämningar samt sex genomgångar (en före och en efter per skift) observerades per block. Resultatet visade på att skiftavlämningens rutiner och tillvägagångssätt är bra utifrån hur information bör avlämnas. Dock visar denna studie på att det finns skillnader i skiftarbetares personliga värderingar och att det leder till irritation samt olika sätt att arbeta. Studien visar att fokus bör ligga på att skapa en så gemensam värderingsram som möjligt inom samtliga block.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har också för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stämmer överens. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkätstudie bland medarbetarna på den största avdelningen på företaget. Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding på olika sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam värdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsättningar på arbetsplatsen. De arbetar även med personalvård och de strävar efter att leda organisationen på ett sätt som engagerar och utvecklar medarbetarna för att de ska känna sig delaktiga. Ytterligare ett sätt som företaget arbetar med är individuell lönesättning och ett bonussystem som ska medverka till att ge konkurrenskraftiga och marknadsmässiga löner. Enkätstudien visar att i huvudsak anser medarbetarna att organisationen är en attraktiv arbetsgivare. Detta då flertalet anser att organisationen har ett bra arbetsklimat, de trivs med sina kollegor och de uppskattar personalförmånerna. De flesta medarbetarna anser även att företaget ger bra förutsättningar för att skapa balans mellan privatliv och arbetsliv. De är även nöjda med sina arbetsuppgifter och anser att det finns utvecklingsmöjligheter för dem. Det framkommer i resultatet att de flesta är nöjda med sin närmsta chef och känner delaktighet vid förändringsarbeten. I studien visar det sig att både ledningen och medarbetarna är överens om att företaget har ett bra arbetsklimat och att det finns bra utvecklingsmöjligheter. Det som skiljer i uppfattning är att de flesta medarbetarna anser att det inte finns möjligheter att prova andra tjänster inom organisationen. Dessutom är flertalet medarbetare inte är nöjda med sin lön och tycker sig inte kunna påverka den. Ytterligare en skillnad i uppfattning är att ledningen anser att det finns ett glapp i kommunikation mellan ledningen och medarbetarna. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att både ledningen och medarbetarna delar uppfattningen att organisationen är en attraktiv arbetsgivare.

No description available.

Seeking just procedures to respond to and to handle climate change is the main goal of this thesis. Climate justice is a concept that relates to people’s behavior towards climate; it relates to people’s uses of carbon resources. Philosophers and researchers propose different principles to share the burden of carbon emissions and adapt with climate change. I critically respond to Singer’s views on climate justice. I use conceptual method that engages in interpreting different principles related to climate justice. Singer, in his work One World, offers two principles for sharing the burdens and benefits of climate change. One is the Polluter Pay Principle (PPP) and another is the Equal Share Per Capita Principle (ESPCP). I explain both principles and look at some difficulties for these principles in practical uses. I think Capacity to Pay Principle (CPP) is fairer than Singers’ principles. I suggest that as we know that there is a positive correlation between carbon emissions and development so that CPP would be more appropriate than PPP or ESPCP in distribution of burden and benefit to establish equality across the nations. The logic behind the claim that CPP is a fair principle for climate justice is that the past and present emissions of the developed world have greatly benefited the developed nations. As a matter of fairness, they should shoulder the burden of climate change. Finally, I discuss pluralistic approach for climate justice, where distributive procedure and procedural procedure take place. Distributive justice focuses on an even distribution of the burdens and benefits of climate change, and procedural justice focuses on resolving disagreements to take climate policy. Procedural justice take part in taking rational and just decisions by resolving disagreements among the nations and considering all parties’ concerns. Such decisions generate distributive process. So climate justice consists of both distributive and procedural justice. The study makes the policy makers aware and suggests the legislative bodies to respond to climate change on the basis of our moral thinking and the procedural procedure justifies decisions or policies that take part to mitigate and adapt to climate change. In climate justice we should emphasis on both even distribution of burden and benefit of climate change and just decision to generate distribution.

Denna uppsats behandlar Nietzsches proklamation: Gud är död! och tolkningen av dessa ord av Heidegger och Lévinas. Den slutsats som tas är att med Gud avser Nietzsche att Gud som "dör" är inget annat än en objektiverad och begreppsliggjord Gud av det moderna västerländska subjektet, en tom metafysisk konstruktion. Vidare försöker uppsatsen visa hur Gud levandegörs igen med termer som kan accepteras inom vetenskapsfilosofin och det görs genom tänkare som Derrida och Marion verksamma inom postmodernismen. Detta görs genom att påvisa människans sätt att leva är relevant i förhållandet till tron och att människan inte har "Alfa-Omegaperspektiv". Människan måste erkänna att andra perspektiv kan uttrycka sanningar ur sitt perpektiv och vara universiella sanningskandidater.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera varför människor väljer att gå med i ett samfund.Undersökningen är gjord i Kalmar stad och empirin bygger på kvalitativa intervjuer frånrepresentanter inom de olika samfunden. Målsättningen är att skapa en förståelse för de olikasamfundens organisationer och studera huruvida människor ser sig som sekulariserade ellerej. Det har också varit vår avsikt att studera medlemmarna och deras aktivitet i de olikasamfunden, samt avgöra huruvida sekulariseringen påverkat deras intresse för samfunden.Våra förhoppningar är att studien bidrar till att diskussioner kan uppkomma ur resultatet.Resultatet i vår undersökning visar på en ökad andlighet hos människor i Kalmar stad.Ökningen kan ses som en motsägelse till sekulariseringen och tyder på att samhället idag ärmer öppet mot religiösa samfund. Man kan se tydliga resultat på att samfunden har gjort småbetydelsefulla förändringar för att kunna nå ut till dagens samhällsmedborgare, utan att haförändrat sina grundpelare i någon större utsträckning. Man kan se att respekten församfunden i Kalmar stad har ökat.