This paper is based on five interviews with students that are or have been in language introductory classes in Sweden. The students have different religious experiences from different parts of the world and have the possibility to compare religious education in Sweden with their first countries’ religious education. All interviewed students come from countries with confessional religious education and in Sweden the religious education is non-confessional. In language introductory classes religion is one of several subjects that students take part in before entering ordinary classes. This paper concludes that the Swedish religious education and values, like tolerance and secularity, which are often taught in the classrooms could be one of several factors that contribute to changing the interviewed students images of themselves and their surroundings.

No description available.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och värdegrundsfrågor till eleverna i skolan. Skolans värdegrund ochuppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns även gott om tidigare forskninginom området, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som råder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och två intervjuer. Informanterna har bestått av två pedagoger som speciellt arbetat med etik och värdegrundsfrågor genom att placera ämnet livskunskap på schemat. Vi har i vår undersökning jämförtpedagogernas engagemang och medvetenhet i ämnet.</p><p>Genom detta har vi kunnat se skillnader i pedagogernas förhållningssätt, samtidigt har kommit fram till att det i pedagogens uppdrag kan förväntas vara en prioriterad uppgift att ha ett medvetet förhållningssätt till etik och värdegrundsfrågor, i enlighet med det som styrdokumenten förespråkar.</p>

<p>Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gärna diskuterar på religionsundervisningen samt att de hellre läser om sekter och Afrikas religioner än om de fem världsreligionerna. I den här studien läggs fokus på lärare som undervisar i kärnämneskursen religionskunskap A på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lärare från två gymnasieskolor i Kalmar, vi ställde tretton frågor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lärarna ser på kursplanen, innehållet, metoden och religionskunskap A´s relevans som kärnämne och dess framtid. De resultat som framkom var att lärarna är positiva till kursplanen och trots att den är så fri så undervisar lärarna om i stort sett samma saker, de fem världsreligionerna och etik och moral. Samtliga använder de sig av varierade undervisningsmetoder och kunskapstest. Trots våra tidigare resultat som visade att eleverna inte var så intresserade av de fem världsreligionerna så anser de tillfrågade lärarna att dessa tillhör det viktigaste att ta upp i religionskursen</p>

<p>Uppsatsen behandlar förhållandet mellan ett förändrat journalistiskt landskap och journalistens ideal och värderingar. Genom att undersöka en del av webbjournalistiken, som är den stora förändringen inom journalistiken på länge, har jag sökt en djupare förståelse för denna ömsesidiga relation. Professionsteorier och synen på redaktioner som textfabriker har varit mina teoretiska utgångspunkter (Nygren/Nerman). I fallstudien ingår webbredaktionerna E24 och Nyheter24. De är båda unga och renodlade webbredaktioner varför jag anser dem vara bra representanter för den nya journalistiken i ett medielandskap under förändring. Kvalitativa forskningsintervjuer har gjorts med tre anställda från vardera redaktionen. Frågorna till webbjournalisterna har handlat om deras syn på sin yrkesroll och förhållandet till källor, publik, medieföretaget, de traditionella journalistrollerna samt yrket som sådant. Utöver de kvalitativa intervjuerna har jag varit deltagande observatör under två dagar på Nyheter24. En metod som var olämplig på E24 på grund av risken att information rörande aktiehandel kunde läcka ut och användas på fel sätt. I stället fick jag en rundvandring på redaktionen som varade i cirka en timme. Resultaten visar att webbjournalistiken i sig inte ändrar journalisternas synsätt på massmediernas uppgift bland dem på dessa två redaktioner. Det beror snarare på vilken webbjournalistroll man har och anseendet på det medieföretag man jobbar för. Samma förhållande gäller för webbjournalistens sociala status som är på uppgång, men fortfarande anses den lägre jämfört med de traditionella journalistrollerna. Den sorts webbjournalistik som bedrivs på Nyheter24, innebär en maktförskjutning från journalisten till källorna eftersom den i stort sett endast bygger på re-writes. Vidare anser webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 att interaktivitet är positivt. På båda redaktionerna främjas detta i och med läsarkommentarsfunktioner, även om den samtidigt medför att webbjournalisterna blir mer blottade för publiken. Ytterligare en slutats som går att dra om webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 efter undersökningen, är att webbjournalisterna här har ett förminskat ”spelrum” på grund av produktionskraven som är signifikativa för webbjournalistiken.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. <strong></strong>De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform.</p><p>I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning. <em>Individens perspektiv</em>, i den meningen att de ger tröst åt sina föräldrar, att deras traditioner bevaras samt att informanterna inte vågar lämna sin tro av rädsla för separation och skuld men i samma veva så ger tron stuktur. <em>Kulturens perspektiv</em>, då de lever i syrisk- ortodox språkgemenskap. <em>Meningsperspektivet,</em> där informanterna har friheten och ansvaret över sina val och hur mycket och hur långt de skall gå i sin religiösa roll.</p>

<p>Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats.</p><p>För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen.</p><p>Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och intolerans.</p> / <p>Contemporary surveys have shown that people in Sweden often assume a negative attitude towards Islam. The purpose of this study is to investigate the conceptions and attitudes stu-dents assume towards Islam before they study religions in Swedish schools and to what extent their attitudes are changing after the religious education.</p><p>Two groups of students at Upper Secondary School were given questionnaires with state-ments and questions about Islam before and after they pursued studies about the religion.</p><p>The result of the study displays that the number of students who stated they had a positive attitude towards Islam increased from 13 to 17 percentages after they pursued knowledge about the religion and the students’ view of Islam became generally more positive after their studies. The study thus indicates that religious education at Upper Secondary School has a significant role to change students’ negative attitudes and conceptions of religions. In exten-sion, these conceptual changes will, in line with the national curriculum, create understanding and tolerance towards religions in a multi-religious society.</p>

<p>Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.</p><p>Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.</p><p>Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen.</p> / <p>Islam is one of the religions in the world and has millions of followers around the world. However, it has been argued that Islam rarely gets portrayed impartially in for example mass media and education. The objective of this essay is to understand how Swedish Muslim high school students experience the presentation of Islam in religious education. Empirical data have been collected by means of analysis of textbooks, focus group interview and one- to- one in-depth interviews. Principal findings of the study suggest that Swedish Muslim high school students consider that, in general, Islam gets portrayed fairly in religious education. However, the shortcomings pointed out by the students included in the study of religious education, in terms of how Islam is portrayed, are ethnocentricity as well as marginalisation and dissociation.</p>

Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats. För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen. Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och intolerans. / Contemporary surveys have shown that people in Sweden often assume a negative attitude towards Islam. The purpose of this study is to investigate the conceptions and attitudes stu-dents assume towards Islam before they study religions in Swedish schools and to what extent their attitudes are changing after the religious education. Two groups of students at Upper Secondary School were given questionnaires with state-ments and questions about Islam before and after they pursued studies about the religion. The result of the study displays that the number of students who stated they had a positive attitude towards Islam increased from 13 to 17 percentages after they pursued knowledge about the religion and the students’ view of Islam became generally more positive after their studies. The study thus indicates that religious education at Upper Secondary School has a significant role to change students’ negative attitudes and conceptions of religions. In exten-sion, these conceptual changes will, in line with the national curriculum, create understanding and tolerance towards religions in a multi-religious society.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform. I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning. Individens perspektiv, i den meningen att de ger tröst åt sina föräldrar, att deras traditioner bevaras samt att informanterna inte vågar lämna sin tro av rädsla för separation och skuld men i samma veva så ger tron stuktur. Kulturens perspektiv, då de lever i syrisk- ortodox språkgemenskap. Meningsperspektivet, där informanterna har friheten och ansvaret över sina val och hur mycket och hur långt de skall gå i sin religiösa roll.