No description available.

Abstract The purpose of this study is to examine children in Christian congregations and the work around the concept of religious freedom. In the implementation of this study, a theory by Maria Klasson Sundin is used. The theory is based on a three-part model where she explains children's freedom of religion: 1. The traditional model, 2. The freedom of thought model and 3. The life interpretation model. The study is qualitative with an observative method called “site visit”. The main material used in this study is the visits to three different congregations. Christian congregations, as well as the results that arose from the site visits but also thec onversations that took place. The issue presented in this study is about children and how they get involved in religion without any deeper understanding of the phenomenon and their rights connected to religion. The result of this study is that the greater work around the concept of religious freedom does not occur in Christian congregations. The consequence is more than one, but one of the bigger consequences is that the school seems to have a greater responsibility for the work around it. Keywords:Religion, children, congregations and religious freedom.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to explore a new way to incorporate lived religion into everyday teaching. The aim is to theoretically examine the potential of using brochures from various churches to add nuance to religious teaching in school, which often tend to become abstract. Research have shown that integrating lived religion in school requires considerable time to be beneficial for students understanding of religion. Religious education in Swedish secondary school is one of the most time-limited subjects. To cover all necessary content, lessons often become abstract, with few elements highlighting the diversity within each religion due to the efficiency of this abstract approach. The essay´s theoretical framework is based on Thérèse Halvarsson Brittons lecture design, which helps to understand the potential of these brochures in a lesson context. All brochures were collected from eight different local churches representing various Christian communities. All available brochures were gathered and analysed thorough content analysis, then integrated into the theoretical framework to understand their use in everyday teaching. The results show that some brochures have the potential to be used in a classroom context to teach lived religion and demonstrate Christian diversity. Brochures from two of the churches have more potential than the others for use in everyday teaching. However, there is also a potential to use all the brochures to illustrate the diversity within Christianity. Although there is a theoretical potential to use the material in ordinary teaching, further studies are needed to determine how well the material adepts in practice.

No description available.

Denna studies syfte har varit att utforska den erfarenhet och kunskap som religionskunskapslärare har från undervisning av autistiska elever i religionskunskap. Lärarna som intervjuades är eller har varit verksamma undervisande religionskunskapslärare på skolor där undervisningen anpassas för elever med autism. För att ta del av lärarnas erfarenheter användes halvstrukturerade intervjuer som metod. Förhoppningen med denna studie är att bidra med kunskap till andra lärare samt blivande lärare som kommer möta autistiska elever i religionskunskapsundervisningen. För att analysera studiens material har religionsdidaktiska ansatserna tolkande ansats samt religiös litteracitet använts. Resultatet jämförs även med en studie om religionskunskapslärares erfarenheter i ordinarie undervisning. En möjlig slutsats som går att dra utifrån denna studies resultat och den tidigare forskning är att erfarenhet och/eller kunskap om anpassningar och autism är något som lärare helst behöver besitta, men att det är det enskilda individuella behoven som är centralt för att tillämpa adekvata anpassningar i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. Det framgår även av resultatet att i relationen med eleverna kan lärarna få syn på elevers enskilda behov och lärarens förmåga att bygga relationer med elever förefaller vara betydande. Utifrån de beskrivningar som religionskunskapslärare framhöll som arbetssätt för att förmedla ämnesinnehållet var enskilt arbete mest framträdande. Vilket även stämde överens med tidigare forskning. En generell slutsats som därför kan dras är att enskilt arbete förefaller vara lämpligt arbetssätt i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. Dock framkommer det av denna studies resultat att enskilt arbete inte vara enkom det arbetssätt som användes i AST-anpassade klasser. Gruppdiskussioner och helklassundervisningen var också framträdande i de beskrivningar om arbetssätt som denna studies intervjuade religionskunskapslärare framhöll, dock kräver det planering och förberedelse från läraren för att tillämpa diskussioner som arbetssätt. Att i religionskunskapsundervisningen synliggöra hur religiösa människor upplever religion och religiositet för att kunna uppnå kursmålet att kunna resonera utifrån olika perspektiv framstår som central. Därför kan ytterligare en slutsats dras att variation i hur ämnesinnehållet ska förmedlas till eleverna ska religionskunskapslärare inte vara främmande för i undervisningen med autistiska elever. Av resultatet framkom att struktur och tydlighet är centralt och förefaller vara en anpassning som tillämpas övergripande i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. De delar i undervisningen där struktur var främst framträdande är över hur lektionen ska se ut, klassrumsmiljön samt uppgifter och undervisningsmaterial. Struktur tillämpades således både som anpassning för undervisningsgruppen och individuellt. Studiens tidigare forskningen indikerar även att struktur ansågs vara ett lämpligt tillvägagångsätt för att elever i behov av stöd skulle förstå vad som efterfrågades av dem och således lyckas med sina studier. Syftet med denna studie var också att jämföra likheter och skillnader med erfarna lärare som undervisar religionskunskap i ordinarie undervisning med den AST-anpassade undervisningen i religionskunskap. Den utmärkande skillnaden i undervisning med AST-anpassade klasser och klasser i ordinarie undervisningen är hur ämnesinnehållet ska förmedlas till eleverna. I den ordinarie undervisningen anpassas arbetssätten mer utifrån elevgruppen medan i den AST-anpassade undervisningen anpassas arbetssätten utifrån elevers individuella behov och förutsättningar.

Studiens syfte är tudelat. Dels undersöks vilka religionsvetenskapliga förståelser som framkommer i samtida svenska läroböcker på gymnasial nivå. Dels undersöks vilka eventuella implikationer denna förståelse kan få för elevernas förståelse av religion utifrån kritisk religionsvetenskap och didaktisk forskning. För att analysera läroböckerna används kritisk diskursanalys, huvudsakligen Norman Faircloughs trestegsmodell, för att analysera läroböckerna medan eventuella implikationer av läroböckernas framställningar av religion undersöks med hjälp av ett kritiskt religionsvetenskapligt perspektiv. Resultatet visar skillnader mellan läroböckerna samtidigt som några centrala och generella diskurser återspeglas i merparten av det undersökta materialet. Studien visar att de undersökta läroböckerna utgår från en kristocentrisk begreppsapparat och presenterar religion utifrån en luthersk förståelse. Religionsfenomenologiska och essentialistiska perspektiv framträder huvudsakligen i läroböckerna, även om kritiska ansatser också förekommer om än i mindreutsträckning. Dessutom används kategoriseringar i form av ”abrahamitiska religioner”, ”asiatiska religioner” och ”världsreligioner” på ett, för det mesta, oproblematiserat sätt. Religionsvetenskaplig teori och metod förekommer sällan explicit vilket skulle kunna resultera i en avsaknad av förståelse för hur läromedlens material producerats. Undersökningen ifrågasätter om och hur religionsvetenskapliga syften kan kombineras medreligionskunskapsundervisningens och skolans övergripande syften.

”Det är länge sedan Sverige präglades av en enhetskultur med kyrkan mitt i byn och skolan strax intill. I dagens samhälle är spridningen stor mellan olika traditioner, livsstilar och värderingar”[1].  I detta samhälle, där en mångfald av etniska och kulturella traditioner är vanliga, skall religionskunskapen hjälpa oss att skapa förståelse och acceptans för hur andra människor tänker, handlar och väljer att leva sina liv. Det framgår tydligt i kursplanen för religionskunskap att eleverna förväntas kunna använda kunskapen de får i ämnet även utanför skolan, i sina vardagliga liv. De ska utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning utifrån dessa kunskaper. Skolan skall främja livslångt lärande.   I den här uppsatsen har jag, genom att låta 47 elever i årskurs 9 svara på en enkät om deras syn på religionskunskapsundervisningen, undersökt om undervisningen lever upp till kursplanens krav gällande att utveckla elevernas förmåga att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning. Jag har även undersökt om eleverna anser sig ha nytta av kunskapen de får i skolan och om de använder sig av den i sina vardagliga liv.   Att få tydliga och tillförlitliga svar visade sig svårare än jag trott och många av frågorna i enkäten skulle behöva kompletteras med följdfrågor för att ge ett tydligare resultat. Eftersom undersökningen enbart utfördes på en skola kan den inte ses som generaliserbar för resten av landet. Den bör istället ses som början för vidare forskning där undersökningar på fler skolor kan analyseras och en jämförelse mellan skillnader och likheter göras.   Min undersökning visade att många elever använder sig av kunskapen de får i undervisningen i sina vardagliga liv utanför skolan. Trots detta är många av dem osäkra på om de kommer att ha någon användning av religionskunskapen i bearbetning av livsfrågor i framtiden. För att livslångt lärande ska kunna uppfyllas behöver eleverna ges tid och redskap för att lära sig analysera olika frågor och sedan göra ett personligt ställningstagande. På grund av undersökningens resultat ställer jag mig frågande till om skolan verkligen förser eleverna med detta. [1] Förordet i Livstolkning och värdegrund (2000) s. 5

Vilka religiösa symboler, idéer och element kommer till uttryck i filmen Pocahontas? Så lyder problemformuleringen i denna uppsats. Med hjälp av fenomenografi som forskningsmetod, som resulterat i ett strukturerat kategorisystem har jag svarat på denna problemformulering. Filmen innehåller många olika religiösa symboler, idéer och element. Många som man inte ens tänker på om man inte studerar filmen från en religionsvetenskaplig utgångspunkt. Dessa har jag valt att lyfta fram genom denna filmanalys. Nyckelord: Filmanalys, film, religionsvetenskap, mytologi, symboler och tecken.