Repatriering är den process då en expatriat återvänder till hemlandet efter avslutat internationellt uppdrag och har fångat såväl praktikers som akademikers intresse. Denna uppsats är en litteraturstudie kring hur problematik kring repatriering har diskuterats i fyra högt rankade tidskrifter under de senaste 20 åren. Syftet med studien är att kritiskt undersöka utvecklingen av forskningen kring repatriering för att skapa en djupare förståelse kring detta framväxande ämnesområde. I vår textanalys identifierar vi sex teman med olika perspektiv på problematiken kring repatriering som var och ett behandlas i uppsatsen. Slutsatsen är att temana kan utvecklas genom att undersöka nya kontexter och metodval och på så sätt skapa en ökad förståelse kring komplexiteten kring reptriering.

Multinationella bolag skickar anställda på utlandsuppdrag för att kunna upprätthålla konkurrenskraft på den globala marknaden och få internationell erfarenhet. Expatriering är ett väl utforskat område som företag lägger ned mycket tid på att förbereda. Däremot har det visat sig vara betydligt mer komplext för företag att planera inför den anställdes hemkomst och genomföra en tillfredsställande repatriering. Forskningen brister i att undersöka om företagen och expatriaten har likvärdiga förväntningar på vad utlandsuppdraget ska uppfylla och leda till i framtiden. Med utgångspunkt i problemen kring en väl fungerande repatriering var syftet med uppsatsen att genom intervjuer undersöka om och hur förväntningar möts inom ett multinationellt bolag. Detta gjordes utifrån ett helhetsperspektiv där expatriat, repatriat och företag inkluderas. Det framgår av den analys som gjorts att förväntningarna möts. Företaget som undersökts har rutiner för en repatriering men det har identifierats att det är viktigare att möta förväntningarna än att ha en utstakad process för repatrieringen. Vidare lyfter expatriater och repatriater fram att det vore positivt om företaget efter hemkomsten tog in fler aspekter än de förväntningar som finns relaterat till arbetet. Genom att göra det kan företaget göra sig ännu mer konkurrenskraftig och ta tillvara på mer kunskap.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.</p> / <p>The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning. / The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.