Penguin Vinteroverall består totalt av 28 st olika detaljer, varav det miljömässiga avtrycket inom produktionen mättes för 96 vikts-% av Penguin. För att en Penguin ska framställas och sedan slutligen fraktas till slutdestinationen krävdes att produkten passerade genom 3 st faser. Dessa faser har gett upphov till förbrukning av resurser i form av vatten, kemikalier och energi. Den första fasen ”Tillverkning av material från råvara” behandlade detaljer och dess produktion från materialproducenterna HUAMAO och Primaloft. Den andra fasen ”Tillverkning av produkt” innebar frakt av alla detaljer från diverse detaljproducent till fabriken 3SApparel. Där samlades alla detaljer för att sys samman. Den tredje och sista fasen ”Frakt till slutdestination” gällde endast frakten av den färdiga produkten av Penguin från fabriken i Kina till lagret i Borås. Beräkningar för alla faser börjar vid att garn (FDY) kommer in till fabriken och slutar vid att en färdig produkt av Penguin transporteras från Kina till Borås. Resultatet visade att 51 kg vatten, 0,68 kg kemikalier och 13 kWh energi krävdes för att totalt producera och transportera en färdig produkt från fabriken 3SApparel Kina till lagret i Borås. Rapporten kom även fram till att det är mycket viktigare att främja återbruk än återvinning då det finns fler miljöfördelar att hämta. / Penguin Winter Jumpsuit consists of totally 28 details, where its environmental impacts for the production could be measured for 96 % of its weight. For a Penguin to be produced and then transported to its final destination, the product needed to pass through 3 different phases. These phases have consumed resources in the form of water, chemicals and energy. The first phase “Manufacturing of material from raw material” contains details from the material producers HUAMAO and Primaloft. The second phase “Manufacturing of product” consist of transportation from the different detail producers to the factory 3SApparel. It ́s where the all the details were collected to be sewn together. The third and last phase ”Transportation to final destination” treated the transportation of a finished product of Penguin from the factory in China to the warehouse in Borås. The calculations for all the details start with that yarn (FDY) comes in to the factory and ends with a finished product of Penguin being transported from China to Borås. The result showed that 51 kg water, 0,68 kg chemicals and 13 kWh energy were required for the production and transportation of a finished product to the warehouse in Borås. The report also came to the conclusion that it ́s a much bigger priority to reuse the product, than recycling it. Reusing the product gives more environmental benefits.

Logisektorn står för en betydande del av resurskonsumtionen och den miljömässiga påverkan från turistindustrin. Idag finns ett växande antal miljömärkningar för att hjälpa logianläggningar att bli mer hållbara - en av de ledande internationella miljömärkningarna är Green Key. Logianläggningar kan ha olika motiv till att ansluta sig till en miljömärkning förutom ett internt miljöengagemang; kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar, fler gäster och ökad lönsamhet. Den här studien har undersökt skillnader kring Green Keys effekter på anläggningar smiljöprestanda beroende på typ av anläggning, samt om antalet uppfyllda poängkriterier påverkar miljöprestandan. Syftet var framförallt att ta reda på om Green Key minskar logianläggningars miljöpåverkan över tid, och om märkningen leder till ett ökat antal gäster beroende på vilken typ av gäster anläggningarna hade främst. En kvantitativ metod valdes och longitudinell data över Green Key-anslutna hotell och vandrarhems årliga vatten-, el- och energiförbrukning samlades in. Även data över antal gästnätter per år, typ av gäster och total inomhusyta sammanställdes. Statistiska tester genomfördes och de visade att det inte fanns ett samband mellan antal uppfyllda poängkriterier och miljöpåverkan. Logianläggningarnas resursförbrukning skiljde sig endast åt gällande elförbrukning, där hotell hade en signifikant högre elförbrukning/m2 än vandrarhem. Resultatet visade att det fanns en effekt av Green Key på anläggningarnas resursförbrukning över tid. Effekten slog något olika, men majoriteten av anläggningarna hade minskat förbrukningen över tid. Det fanns en signifikant skillnad i vattenförbrukning/gästnatt från startåret med Green Key i jämförelse med 2015. Det fanns ingen skillnad i ökning av antalet gäster beroende på typ av gäster, men antalet gästnätter totalt var dock fler efter en miljömärkning med Green Key än före. Det är emellertid svårt att påvisa om effekten beror på Green Key eller andra faktorer. / The accommodation sector accounts for a significant proportion of resource consumption and environmental impact of the tourism industry. Today, there are a growing number of ecolabels in the accommodation sector to help establishments become more sustainable. One of them is the international eco-label Green Key. Lodging establishments have different motives for joining an eco-label in addition to an internal commitment to the environment; cost savings, competitive advantages, more guests and increased profitability. This study investigated if there is any difference when it comes to the effects of Green Key depending on the type of facility, and if the number of ‘scoring criteria’ affect environmental performance. The purpose was mainly to find out whether Green Key reduces the environmental impact over time, and if the label leads to an increased number of guests, depending on the type of guests. A quantitative method was chosen and longitudinal data over Green Key hotel and hostel's annual water, electricity and energy consumption was collected. Data on the number of guest nights per year, type of guests and total indoor area was also collected. Statistical tests were conducted and they showed that there was no correlation between the number of ‘scoring criteria’ and environmental impact. Only hotel and hostel's electricity consumption differed - hotels had a significantly higher electricity consumption/m2 than hostels. The results showed that there was an effect of Green Key on the establishments' resource consumption over time, although the effect differed. However, the majority of the establishments had reduced their resource consumption over time. The results also showed that there was a significant difference in water consumption per guest night from the starting year with Green Key in comparison with 2015. There was no difference in the increase of guest nights, depending on the type of guests. Although, the number of guest nights in total had significantly increased after the establishments had been rewarded with Green Key. However, it is difficult to demonstrate that the effect depends on Green Key.

Den textila industrin, en egen värld, är nu under rampljuset som en av de största miljöpåverkande industrierna. Precis som i fallet med många andra industrier så måste textilbranschen intensivt arbeta med att minska sin negativa påverkan på miljön. Slutmålet måste vara att helt balansera uttagen och insättningarna så att man skapar en bransch som blir klimat- och miljöneutral. I denna rapport har en livscykelanalys gjorts på en underställströja från Helly Hansen tillverkad av 99 % polypropylene. Inom denna livscykelanalys har vi noggrant studerat och undersökt fakta för att hitta de processer som har den största påverkan på miljön. Genom att undersöka material, energi- och resursförbrukning har lösningar för andra mindre miljöpåverkande alternativ tagits fram. Helly Hansen är ett företag som aktivt arbetar med att minska sin miljöpåverkan. De är bland annat medlemmar i Bluesign och driver inom denna organisation ett intensivt arbete för miljövänligare produkter, material och processer. Dock finns det ytterligare åtgärder som kan göras för att reducera en produkts miljöpåverkan. Ett exempel är att göra en livscykelanalys för att optimera produktionen. Som läsare av denna rapport är det upp till var och en att bestämma om de lösningarna som presenteras är värda att genomföra eller om livscykeln redan är optimerad utifrån ett miljöperspektiv och nuvarande förutsättningar. he textile industry, a world of its own, has now come under the spotlight for its role as one of the most affecting industries on the environment. It is important to make a change so that the natural balance doesn’t reach its limit and turn for the worse, beyond salvation. This report is a creation and a study of a lifecycle analysis for a Helly Hansen baselayer top made out of 99 % polypropylene. The goal was to identify processes which have primal impacts on the environment and are the cause of the largest emissions. By studying the materials used, energy and resource consumption, easy solutions have been established to lower emissions that are harming our eco-system for example by increasing the greenhouse effect. By controlling the consumption of energy and resources of a product in the textile industry, the environmental impact can be reduced. Helly Hansen is a company that actively works to reduce their carbon footprint by, amongst others, being members of the Bluesign group. However there are further measures that can be taken to reduce the impact on the environment, for example by doing lifecycle analyses to optimize production. It is up to the reader of this report to decide if the solutions for optimization presented are worth the investment given current conditions and the impact on the environment. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Vattenbesparing och alternativa lösningar för att tillgodose vattenbehovet har blivit mer aktuellt de senaste åren med torka. Regnvatteninsamling för hushållsanvändning används redan på många platser runtom i världen men är begränsad i Sverige idag. Syftet är att dels undersöka en lämplig dimensionering av ett system för regnvatteninsamling för hushåll i Jälåsa och att identifiera olika drivkrafter och hinder. Metoden i denna studie har varit dels massbalans- och effektivitetsberäkningar för att se hur mycket regnvatten som kan samlas in och dels intervjuer med två teknikleverantörer och fem kommuner för att utvärdera den juridiska, sociala och ekonomiska potentialen. Resultatet visade att tankstorlek på mellan 1000 och 4000 liter är rimligt för hushållsanvändning till toalett eller toalett och tvättmaskin och ger en effektivitet (procent av vattenbehovet som täcks av regnvatten) på mellan 83,6 % och 96,0 %. Vilken storlek som är mest lämplig beror på faktorer såsom vad regnvattnet används till, takyta, antal personer i hushållet och om first-flushbortledning används. Beräkningar visar att ungefär 19-29 % av den totala dricksvattenförbrukningen skulle kunna sparas i Järlåsa, vilket motsvarar ungefär 4 400 till 6 700 kubikmeter dricksvatten per år. Resultatet visar även att torrperioder då tanken är tom blir kortare med en större tankstorlek och det finns tydliga skillnader i volym vatten i tanken mellan olika nederbördsrika år. Enligt kommuner ansågs potentialen för regnvatteninsamling vara störst för bevattning i dagsläget men att de även var positivt inställda till annan användning såsom toalettspolning och tvättmaskin. Identifierade hinder var oro kring kontamination av dricksvatten, brist på ekonomisk lönsamhet till följd av låga dricksvattenpriser i Sverige och behov av förtydligande av krav och vilka risker som finns med regnvatteninsamling. Idag är potentialen och motivationen som störst för de som har dålig tillgång på vatten och en ökad miljömässig medvetenhet skulle kunna öka implementeringen av regnvatteninsamling i Sverige. Slutsatsen är att det finns potential för regnvatteninsamling men att det fortfarande krävs viss utveckling och mer kunskap om regnvatteninsamling under svenska förhållanden. / Water saving and alternative solutions to supply drinking water have become more important due to several consecutive droughts in recent years in Sweden. Rainwater harvesting for households is already being used in many places around the world but still has limited application in Sweden. The purpose with this study is to investigate a suitable sizing of a rainwater harvesting system in Järlåsa and to identify drivers and obstacles for implementation. The methods used in this study were firstly calculations based on mass balance and efficiency estimates and secondly interviews with two technology providers and five municipalities. The results showed that a tank size between 1000 and 4000 liters would be suitable for the purpose of supplying water for flushing toilets and for washing machines and the efficiency (percentage of water demand being met by rainwater) would be between 83,6% and 96,0%. What size tank is recommended depends on factors such as what rainwater is used for, roof area, number of people in household and whether first-flush is diverted. Results show that around 19-29%, around 4 400 to 6 700 cubic meters per year, of the total potable water consumption could be saved in Järlåsa every year using rainwater harvesting. The results also show that the dry periods, when the tank was empty, become shorter with a larger tank size and that there are distinct differences in the volume rainwater in the tank between years with varying precipitation. According to municipalities the potential was highest for irrigation purposes today but there was also potential for use in household for flushing toilets and supplying washing machines. The identified obstacles were concern regarding contamination of the drinking water supply, lack of economic profitability as a consequence of low water prices and the need for clarification of requirements and risks with rainwater harvesting. Today the potential and motivation is highest for those with an insufficient water supply and an increase in the environmental awareness could possibly enhance implementation further. The conclusion is that there is potential for rainwater harvesting but that there still is a need for some development and more knowledge regarding rainwater harvesting under Swedish conditions.