The closed loop supply chain concept has been argued to be one vital sustainability solution to prevent waste and aid humanitarian concerns. At the same time, over a third of the food resources for human consumption is being converted to food waste, contributing to malnutrition, starvation and countless deaths. Previous studies have indicated problematic barriers and constraints preventing corporations to engage in CLSC in the perceived absence of urgency and financial motives.   The purpose of this thesis is to identify how companies within the food retail industry utilise closed loop supply chain solutions to reduce waste, and contribute with knowledge in the area of CLSC solutions applicable to the food retail industry. Our study investigates the use of CLSC in the food retail industry in Sweden, and the possible constraints and advantages of CLSC in the context of reducing food waste. A qualitative study was deemed most suitable in order to try to understand and explore the complexity of the CLSC concept in a different industry environment. Three Swedish companies active in the food retail industry participated in semi-structured interviews to expand our understanding of CLSC use and incentives applicable to reducing food waste. The findings of this thesis indicates that the firms in the Swedish food retailing industry are cognisant and aware of CLSC processes. However, in the perspective of the store managers, sustainable processes and activities that theoretically constitute core components within CLSC were simply identified as fundamental processes, incentives and activities in their daily operations towards working more sustainably to minimise food waste. Advantages of CLSC included the interplay and cooperation between corporate efforts and societal stakeholders, serving as a beacon for a brighter and more sustainable future benefiting not only firms and customers but arguably everyone. However, standards, policies and regulations were identified as a limiting factor, regarding to what extent companies can engage in certain CLSC activities. Although, it was identified that all of the case companies were eager to continue their work towards CLSC and sustainable operations, arguably indicating a long-term commitment to circular activities and endeavours.

Under de senaste årtiondena har planeten, på grund av människans överanvändning av resurser, genomgått stora klimatförändringar och global uppvärmning. Den prognostiserade ökningen av population i kombination med den urbanisering som pågått de senaste 40 åren där fler söker sig till storstäderna kommer att resultera i ett ökat bostadsbyggande. Detta i sig innebär stora utmaningar då byggsektorn idag står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. En del av byggsektorns negativa klimatpåverkan kommer från dess ohållbara avfallshantering där en stor mängd av det avfall som slängs är potentiellt återanvändbart material. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att undersöka huruvida omvänd logistik, inriktat mot återbruk, i samverkan mellan byggentreprenörer i begränsade tätbebyggda stadsområden kan reducera avfall av byggmaterial för en mer hållbar utveckling. Det teoretiska ramverk som identifierats i studien, och ligger till grund för resultatet och de slutsatser som dragits, består främst av tre teorier: hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och omvänd logistik. Hållbar utveckling med sina tre underdimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet syftar huvudsakligen till det optimala läge där jordens resurser förbrukas på ett så hållbart sätt som möjligt. Cirkulär ekonomi är en process där ett använt material används så länge som möjligt i ett cirkulärt kretslopp med möjligheten att organisera och optimera hållbara materialflöden genom att bevara resurser och minska avfall. Slutligen är omvänd logistik en gren inom logistiken som syftar till hur en produkt av något slag hanteras, efter att den sålts och använts, med en effektiv hantering som antingen skapar nytt värde eller korrekt bortskaffande. Empirin är framtagen utifrån en kvalitativ metod i form av intervjuer kompletterat med kvantitativa data från en enkät. Resultatet bekräftar det som utgör studiens problem att det slängs brukbart material varpå ett medelvärde på åtta procent av det totala avfallet enligt studien har uppskattats vara brukbart. De materialen med störst potential till återanvändning är virke, skivmaterial av olika slag, isolering, armering och stålreglar. Gällande studiens inriktning att öka återanvändandet i samverkan mellan byggentreprenörer så finns det en generellt positiv inställning till det. Det finns även en insikt i att det genom samverkan kan vara möjligt att lösa problemet med dagens ohållbara avfallshantering under förutsättningen att de utmaningar som identifierats kan lösas. De största utmaningar som identifierats i studien var främst problematik med lagerhållning, kvalitetssäkring av återanvändningsbart material och resursineffektivitet. I studien har det framkommit att för att kunna påbörja återanvändning i samverkan för alla typer av byggmaterial finns det faktorer som måste lösas vilket innebär att det inte är något som kan implementeras idag. Däremot finns det inga egentliga större hinder till att börja återanvända standardiserat byggmaterial till provisorier då kvalitetsäkringsfrågan i form av garanti inte är relevant samt att det finns ett behov av sådant material under hela byggprocessen vilket löser problematiken med lagerhållning. För att påbörja arbetet med detta skulle digitala plattformar som idag redan finns kunna användas som marknadsplats, där det läggs in en begräsning på vilka som får köpa materialet som då skulle vara närliggande projekt. Även en enkel utgångpunkt istället för en digital plattform vore att en tätare kommunikation hålls mellan projekten och att materialfrågan därmed kan hanteras på samverkansmöten som hålls en gång i veckan. Slutligen kan det utifrån detta konstateras att efter en tids implementering av den här typen av omvänd logistik, inriktat mot återanvändning i samverkan, bör mängden avfall kunna reduceras jämfört med idag. Det skapar en mer cirkulär ekonomi i de begränsade tätbebyggda stadsområdena vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar utveckling. / In the past decades the planet has, due to human overuse of resources, undergone climate change and global warming. Because of the projected increase of the population as well as the urbanization that has been going on the last 40 years, where more people seek towards metropolitan areas, it will result in an increased construction of housing. This will result in challenges considering the fact that the construction sector today represents a significant part of society's negative climate impact from a life-cycle perspective. One factor contributing to the negative climate effect given by the construction industry is its unsustainable waste management in which a significant part of the wasted materials is reusable. For this reason, the purpose of this research has been to investigate whether reverse logistics, targeted at reuse of construction materials, in collaboration between contractors in limited urban areas can reduce waste materials for sustainable development. The theoretical framework identified in this study, from which the result obtained originates and the conclusions are drawn, consists primarily of three theories: sustainable development, circular economy and reverse logistics. Sustainable development with its three dimensions: social, ecological and economic sustainability is aimed to reach the optimal stage in which resources are consumed in a sustainable way as possible. Circular economy is a process where used material is used as long as possible in a circular cycle with the ability to organize and optimize sustainable material flows, this by conserving resources and reducing waste. Lastly, reverse logistics is a branch within the common logistics that manage products of any kind after usage with an efficient management that either creates new value or a proper disposal. The results are based on a qualitative method with interviews supplemented by quantitative data from a questionnaire. The results confirm what constitutes the study's problem of today's unsustainable waste management in which still usable materials are discarded, whereupon the mean value of eight percent of the total waste is estimated to still be usable. The materials with the greatest potential for reuse are wood, board materials of various kinds, insulation, reinforcement bars and steel joists. Regarding the study's focus on increasing reuse in collaboration between contractors, a general positive attitude is seen towards it and there is an insight in the fact that solving the problem of today's unsustainable waste management will be difficult without collaboration. However, this is given by the fact that the challenges identified can be solved. The identified challenges in the study were mainly problems with quality assurance on reusable materials, inventory and resource inefficiency. In this study it has emerged that when it comes to starting reuse in collaboration consisting all types of building materials, there are factors that must be resolved before it will be possible. Something that stands in the way of implementing it today. On the other hand, there are no major obstacles towards reusing standardized building materials for temporary work since the quality assurance issue in the form of a guarantee is not relevant and that there is a need for such material during the entire building process, which solves the problem of inventory. To begin work on this, digital platforms that already exist today could be used as a marketplace, where a restriction is placed on who may buy the material. It could also be as simple as keeping a closer communication between projects. Finally it can be concluded that, after a period of time, an implementation of this type of reverse logistics, focused on reuse in collaboration, will be able to reduce the amount of waste compared to today. This will create a more circular economy in limited urban areas, whilst contributing to a more sustainable development.