Väderskyddande av lägenhetsvolymer är en viktig process vid industriell tillverkning av lägenhetsvolymer från lagring, transport till byggarbetsplats. Detta examensarbete behandlar väderskyddande av lägenhetsvolymer samt området omvänd logistik som handlar om flödet av produkter och material där fokus riktas mot återanvändning. Arbetets syfte är att lyfta kriterier inom omvänd logistik för att utveckla en beslutsmodell som används för att välja den mest lämpliga väderskyddslösningen. Examensarbetet bidrar även med ökad kunskap inom området omvänd logistik och hur det kan tillämpas i den industriella byggbranschen. Arbetet med att utveckla en beslutsmodell påbörjades genom att använda teori från omvänd logistik för att skapa beslutskriterier som ansågs viktiga vid beslutsfattande gällande väderskydd, kopplat till främst arbetsmiljö, ekonomiska samt miljömässiga aspekter. Beslutskriterierna som togs fram är viktiga faktorer som beaktas när val av lösning görs. Genom en fallstudie hos en industriell husbyggare analyserades den väderskyddsprocess som i nuläget används för att skydda företagets lägenhetsvolymer. En rad olika alternativa lösningar analyserades för att sedan sållas ut till ett fåtal som sedan jämförs med hjälp av den framtagna beslutsmodellen. Beslutsmodellens teoretiska kriterier vilka utvecklats från omvänd logistik analyserades för att se hur de ansågs fungera i den verkliga organisationen. Det framkom att det teoretiska området omvänd logistiks huvudområde har ett antal drivkrafter som främst kopplas mot tillverkningsindustrin som går att överföra till kriterier för beslut av hur lägenhetsvolymer skall väderskyddas. Vidare kunde författaren efter processkartläggning, intervjuer samt övriga iakttagelser se att det fanns en rad olika oklarheter rörande exempelvis kostnader, miljö samt arbetsmiljö som bör undersökas vidare. Flertalet av beslutskriterierna ansågs väl anpassade mot beslutet i fallstudien. Det som framkom som ett problem var att flera av de utvalda kriterierna med koppling till ekonomi, miljö och arbetsmiljö baserades på antaganden på grund av bristfällig information vid beslut. Därav skulle ytterligare fördjupningar behövas för ett noggrannare beslut. Även en rad anmärkningar utöver beslutskriterierna noterades och lyftes vidare i diskussionen. De berör viktiga punkter att beakta vid valet av  väderskyddslösning som författaren iakttagit under arbetets gång. Författaren kom fram till att beslutsmodellen fungerade väl vid beslut om väderskydd samt att de framtagna kriterierna ansågs relevanta. Beslutskriterierna i den slutgiltiga beslutsmodellen ses i bilaga 5. Potentiella förbättringsområden relateras främst till fördjupade undersökningar kring de ingående kriterierna för att leverera ett mer precist beslut. Författaren påpekar även att fler intervjuer med fler yrkesgrupper samt observationer skulle utveckla modellen till ytterligare anpassning. Även djupare analyser rekommenderas då flertalet av kriterierna saknade tillräckliga fakta för att leverera ett mer precist beslut. Genom beslutsmodellen samt presentationen av anmärkningar rekommenderas företaget att behålla nuvarande emballeringssystem medan man undersöker vidare om alternativet presenningshuv går att implementera.

Elektroniskt avfall ökar årligen, samtidigt som mobiltelefoner är en självklarhet för människor att äga har mobiltelefoner blivit den snabbast växande kategorin inom elektroniskt avfall. Flertalet aktörer för försäljning av renoverade mobiltelefoner har tillträtt marknaden och begreppet recommerce används ofta av dessa aktörer för att beskriva processen för försäljning av renoverade mobiltelefoner. Studien är tvådelad i sitt syfte där begreppet recommerce utforskats utifrån tidigare forskning inom cirkulär ekonomi, hållbara försörjningskedjor och omvänd logistik för att förstå vilka aspekter inom dessa begrepp som kan appliceras för att skapa en bredare uppfattning av recommerce. Empiriskt underlag för recommerce har baserats kring information från flertalet aktörer vilka arbetar med försäljning av renoverade mobiltelefoner och dess beskrivning av recommerce. Empirin har analyserats med hjälp av studiens teoretiska referensram för att ge en utförlig förklaring över recommerce. Studiens resultat påvisar att aspekter inom omvänd logistik såsom reuse är centrala för hur recommerce för renoverad mobiltelefoni fungerar, vidare argumenteras det för att recommerce bidrar till minskat resursutnyttjande och genom detta ett mindre klimatavtryck vilket vidare bidrar till förbättrat hållbarhetsarbete inom flödeskedjan för renoverade mobiltelefoner. En enkätundersökning genomfördes för att få förståelse över konsumenters beteende kring konsumtion av mobiltelefoner samt deras attityder och kännedom kring försäljning av renoverad mobiltelefoni. Respondenternas svar har analyserats i förhållande till tidigare forskning inom konsumtionsbeteende för mobiltelefoner där analysen av enkätundersökningen argumenterar för att konsumenters konsumtion av mobiltelefoner anses vara överdriven, konsumenters tendenser för avlägsnande av gamla mobiltelefoner är ohållbar samt att konsumenter uppvisar en låg medvetenhet kring mobiltelefonens klimatpåverkan. Emellertid visar studien att köpviljan för renoverade mobiltelefoner är hög, men att kännedomen kring recommerce-företag är låg och att fördelarna med recommerce bör lyftas av högre instanser än företagen för att skapa incitament för människor att i högre utsträckning köpa mobiltelefoner från recommerce-företag.

E-commerce has increased gradually and continues to increase in both the global and Swedish markets. Shopping online has never been easier, where time savings along with a lower price makes it tempting to order products online. But the ever-increasing orders should not only be delivered to the consumer, in many cases they will also be returned. These returns create both financial difficulties for companies and ecological difficulties for the environment. To reduce this, the consumers who make these returns must be analyzed in depth, which is why the purpose of this study will be to understand the consumer's return behavior in relation to their attitude. To do this, eight qualitative interviews were conducted with consumers of different ages, which had made returns from e-commerce orders. A common way of analyzing consumer behavior is through classical attitude theory where the attitude is divided into three components which are, cognition, affect, and behavior. When the consumers' responses then are analyzed with the attitude theory, their return behavior differs, while the attitude is primarily still negative towards returns. This seems to be based a lot on the various factors that consumers bring from the cognitive component of the attitude. Finally, it leads to suggestions that future research should focus more on change in the actual consumer. / E-handel har ökat successivt och fortsätter att öka på den globala och svenska marknaden. Att handla på nätet har aldrig varit enklare, där bekvämlighet och tidsbesparingar tillsammans med ett lägre pris gör det lockande att beställa hem produkter. Men de ständigt ökade beställningarna ska inte bara levereras till konsumenten, de ska i många fall även tillbaka därifrån. Dessa returer skapar både ekonomiska svårigheter för företag och ekologiska svårigheter för miljön. För att minska detta måste konsumenterna som gör dessa returer analyseras på djupet varför syftet för rapporten är att förstå konsumenternas returbeteende i relation till deras attityder. För att göra detta har åtta intervjuer av kvalitativ sort genomförts med konsumenter i olika åldrar, som har gjort returer från e-handelsbeställningar. Ett vanligt sätt att analysera konsumenters beteende på, är genom klassisk attitydteori där attityden delas in i tre komponenter vilka är, kognition, affekt och beteende. När konsumenternas svar sedan analyseras med attitydteorin går det se att deras returbeteende skiljer sig åt, medan attityden till stor del fortfarande är negativ till returer. Vilket verkar grunda sig mycket i de olika faktorerna som konsumenterna har med sig från den kognitiva komponenten i attityden. Det leder slutligen till förslag på framtida forskning, där fokus borde läggas på förändring hos konsumenten.

This bachelor thesis explores the implementation of reverse logistics (OL) as a means to enhance sustainable practices within the e-commerce sector, with a specific focus on clothing e-commerce. The study begins by defining reverse logistics as the process of planning, implementing and controlling the efficient flow of raw materials, in-process inventory, finished goods, and related information from the point of origin to the point of consumption to meet customer requirements. To effectively utilise the reverse logistics companies utilize various strategies to encourage consumers to return their used or unwanted products in hope to reclaim the original value of the item(s). The successful implementation of reverse logistics necessitates a focus on transporting products from point B to point A. Given that most organisations rely on intermodal transport for deliveries, reverse logistics plays a pivotal role in maintaining an efficient supply chain. By conducting a literature review using databases such as Google Scholar, DIVA portal and Scopus this study used previous studies done in the same subject. Previous articles were studied to find the most common factors that hinder an efficient or improved reverse logistic process for clothing and accessories e-commerce companies. The factors that were found to be the most crucial were as following:  Inventory, Handling, Product complexity, Return policy, Transport and distance. Why these findings are of interest is because by implementing strategies that targets the factors it may lead to a more efficient reverse logistics process which in turn will lead to increased customer satisfaction and revenue.

Returer är nödvändiga för att kunder ska kunna känna sig trygga med sitt köp, särskilt när det gäller modehandeln då kunderna inte kan se och prova produkten före inköpet. För att göra kunderna mer benägna att beställa kläder på nätet har det blivit en standard för modeföretag att erbjuda generösa returpolicys för sina kunder. Som resultat har andelen returer ökat vilket påverkar klimatet negativt, eftersom det innebär att fler paket skickas fram och tillbaka mellan kunderna och företaget, vilket medför stora mängder koldioxidutsläpp. För att försöka minska miljöpåverkan men fortfarande behålla kundnöjdheten har Aparna Mehta, Global Solutions Director vid UPS, tagit fram ett förslag. Konceptet heter Green Turn och uppmanar den returnerande kunden att skicka returen direkt till en annan kund, istället för tillbaka till företaget, vilket resulterar i en kortare transportsträcka. Som incitament för kunderna får den returnerande kunden lojalitetspoäng eller värdecheckar och mottagaren får varan till rabatterat pris. Syftet med denna studie är således att avgöra om svenska konsumenter är villiga att tillämpa Green Turn-konceptet, och för det andra att ta reda på om miljöintresset är drivkraften bakom detta eller om det är de ekonomiska vinsterna som lockar konsumenterna mest. Intervjuer med logistikföretaget Easycom och Aparna Mehta genomfördes för att få större förståelse för vad konceptet skulle innebära, medan enkät utfördes för att få en inledande uppfattning av konsumenters attityd och villighet att acceptera konceptet. Därefter har en fokusgruppsintervju anordnats få en djupare förståelse för vad som får konsumenter att tillämpa processen, samt för att identifiera faktorer inom Green Turn som respondenterna ser som potentiella hinder, för att kunna svara på forskningsfrågorna. Resultatet visar att svenska konsumenter är övervägande positiva gällande Green Turn-konceptet, och att miljöintresset är den främsta faktorn bakom detta. Dock uppfattades kvalitetskontrollen som en orsak till oro för respondenterna och således kommer denna studie till slutsatsen att konceptet bör anpassas för att bättre lämpas till den svenska marknaden / Consumer returns are necessary in order for customers to feel secure with their purchase, this is especially true when it comes to fashion e-commerce since customers cannot see and try the product before the time of purchase. To make customers more inclined to order clothing items online it has become a standard for fashion companies to offer lenient return policies to their customers. As a result the scale of returns have increased, which has a negative impact on the climate, since it means that more packages are being sent back and forth between the customers and the company, causing a high rate of ​CO2 ​emissions. To try and reduce the environmental impact, but still keep customer satisfaction, a different return process has been proposed by the Global Solutions Director at UPS, Aparna Mehta. The concept is called Green Turn and calls for the returning customer to send the return directly to another customer instead of the company, resulting in a shorter haul. As incentives for customers to be inclined to do so, the returner would earn loyalty points or vouchers, and the receiver would get the item at a discount. The purpose of this study is therefore to determine if Swedish consumers willingness to try and apply the Green Turn concept and secondly to find out if the environmental interest is the driving factor behind this or if it is the economic gains that attract consumers the most. Interviews with a logistics company and Aparna Mehta were conducted in order to understand more of what the concept would entail while a survey was conducted to get an initial sense of consumers attitude and willingness to adopt the concept. Thereafter, a focus group interview was held do get a deeper understanding of what might lead to consumers adopting the process, and to identify potential obstacles, in order to answer the research questions. The result reveals that Swedish consumers are predominantly positive in regards to the concept, and that the environmental interest is the leading factor behind this, however quality control was a cause of concern by the respondents and therefore this study comes to the conclusion that the concept should adapt different measures to better correspond to a Swedish market.

Detta examensarbete har genomförts på Schenker Logistics AB där målsättningen har varit att analysera den nuvarande returprocessen och därefter presentera eventuella förbättringsförslag. Den information som ligger till grund för resultatet av detta arbete har införskaffats via observationer och intervjuer med de personer som arbetar i returprocessen. Analysen som utfördes resulterade i att ett flertal brister kunde identifieras i returprocessen. Alla dessa brister bidrog till att komplikationer uppstod vid returhanteringen av gods på Schenker Logistics AB. Några exempel på brister som identifierades är att gods som var i godkänt fysiskt skick, returnerades till Schenker Logistics AB utan angiven orsak till returleveransen. Dessutom dokumenterades inte skadeorsaker hos någon part i försörjningskedjan, vilket bidrog till att Schenker Logistics AB var ovetande om skadans uppkomst samt vem/vad som bidrog till att skadan uppstod. Ytterligare brister som kunde identifieras i returprocessen är att fraktsedlar med ett specifikt nummer ofta försvann, fraktsedlar som är synnerligen viktiga för att Schenker Logistics AB ska kunna hantera returgodset. Vidare identifierades brister i form av omotiverat antal hanteringsställen av returgodset både internt på Schenker Logistics AB men även externt. Detta utgör en risk till att returgodset kommer i kontakt med vanligt gods, men även att det kan uppstå fysiska skador på både returgodset och det vanliga godset. Utöver dessa brister finns det några fler som omnämns och förklaras mer i rapporten. De förbättringsförslag som presenteras i denna rapport innefattar förändringar som kan leda till att returprocessen på Schenker Logistics AB, men även i hela försörjningskedjan, blir mer kontrollerad och hållbar jämfört mot dagens situation. Förutom en halvering av antalet scenarier som uppstår på Schenker Logistics vid mottagandet av returgods, kan dessa förändringar även bidra till kostnadsbesparingar i form av hanteringskostnader och administrativa kostnader hos både Schenker Logistics AB och deras kund Shell. / This examination report has been carried out at Schenker Logistics AB where the objective has been to analyze the current return process and then to present possible improvements. In order to analyze the return process there was a necessity to obtain information of the present situation. The information has been acquired through observations and interviews with persons that work in the return process. The information that was obtained made it possible to analyze the return process. The analysis that was carried out resulted in identification of several shortcomings in the return process. Every of these shortcomings contributed to complications with handling of returns at Schenker Logistics AB. An example of a shortcoming that was identified is that undamaged goods were returned to Schenker Logistics AB without specified reason for the return delivery. Moreover, there was lack of documentation of damaged goods, which contributed that Schenker Logistics AB was unaware of what causes the damages. Additional shortcoming that could be identified in the return process is that waybills with a specific number often disappeared; waybills which are highly important to Schenker Logistics AB in order to handle the returned goods. Furthermore, several unjustified transportations of the return goods took place both internally at Schenker Logistics AB but also externally. This was a risk as the return goods could come in contact with ordinary goods; but also that it could contribute to physical damages on both the return goods and the ordinary goods. In addition to these shortcomings some more is mentioned and explained further in this report. The proposed improvements presented in this report include changes which can highly improve the return process at Schenker Logistics AB, but also in the entire supply-chain. The return process would most likely, after an implementation of the improvements, become more controlled and sustainable compared to today's situation. These improvement proposals can reduce the number of scenarios by half, scenarios that arise at Schenker Logistics AB when receiving the return goods. These changes can also contribute to saving in costs, in form of handling costs and administrative costs, at both Schenker Logistics AB and their customer Shell.

<p>Detta examensarbete har genomförts på Schenker Logistics AB där målsättningen har varit att analysera den nuvarande returprocessen och därefter presentera eventuella förbättringsförslag.</p><p>Den information som ligger till grund för resultatet av detta arbete har införskaffats via observationer och intervjuer med de personer som arbetar i returprocessen.</p><p>Analysen som utfördes resulterade i att ett flertal brister kunde identifieras i returprocessen. Alla dessa brister bidrog till att komplikationer uppstod vid returhanteringen av gods på Schenker Logistics AB. Några exempel på brister som identifierades är att gods som var i godkänt fysiskt skick, returnerades till Schenker Logistics AB utan angiven orsak till returleveransen. Dessutom dokumenterades inte skadeorsaker hos någon part i försörjningskedjan, vilket bidrog till att Schenker Logistics AB var ovetande om skadans uppkomst samt vem/vad som bidrog till att skadan uppstod. Ytterligare brister som kunde identifieras i returprocessen är att fraktsedlar med ett specifikt nummer ofta försvann, fraktsedlar som är synnerligen viktiga för att Schenker Logistics AB ska kunna hantera returgodset. Vidare identifierades brister i form av omotiverat antal hanteringsställen av returgodset både internt på Schenker Logistics AB men även externt. Detta utgör en risk till att returgodset kommer i kontakt med vanligt gods, men även att det kan uppstå fysiska skador på både returgodset och det vanliga godset. Utöver dessa brister finns det några fler som omnämns och förklaras mer i rapporten.</p><p>De förbättringsförslag som presenteras i denna rapport innefattar förändringar som kan leda till att returprocessen på Schenker Logistics AB, men även i hela försörjningskedjan, blir mer kontrollerad och hållbar jämfört mot dagens situation. Förutom en halvering av antalet scenarier som uppstår på Schenker Logistics vid mottagandet av returgods, kan dessa förändringar även bidra till kostnadsbesparingar i form av hanteringskostnader och administrativa kostnader hos både Schenker Logistics AB och deras kund Shell.</p> / <p>This examination report has been carried out at Schenker Logistics AB where the objective has been to analyze the current return process and then to present possible improvements.</p><p>In order to analyze the return process there was a necessity to obtain information of the present situation. The information has been acquired through observations and interviews with persons that work in the return process. The information that was obtained made it possible to analyze the return process.</p><p>The analysis that was carried out resulted in identification of several shortcomings in the return process. Every of these shortcomings contributed to complications with handling of returns at Schenker Logistics AB. An example of a shortcoming that was identified is that undamaged goods were returned to Schenker Logistics AB without specified reason for the return delivery. Moreover, there was lack of documentation of damaged goods, which contributed that Schenker Logistics AB was unaware of what causes the damages. Additional shortcoming that could be identified in the return process is that waybills with a specific number often disappeared; waybills which are highly important to Schenker Logistics AB in order to handle the returned goods. Furthermore, several unjustified transportations of the return goods took place both internally at Schenker Logistics AB but also externally. This was a risk as the return goods could come in contact with ordinary goods; but also that it could contribute to physical damages on both the return goods and the ordinary goods. In addition to these shortcomings some more is mentioned and explained further in this report.</p><p>The proposed improvements presented in this report include changes which can highly improve the return process at Schenker Logistics AB, but also in the entire supply-chain. The return process would most likely, after an implementation of the improvements, become more controlled and sustainable compared to today's situation. These improvement proposals can reduce the number of scenarios by half, scenarios that arise at Schenker Logistics AB when receiving the return goods. These changes can also contribute to saving in costs, in form of handling costs and administrative costs, at both Schenker Logistics AB and their customer Shell.</p>

Den linjära Supply Chain modellen och fenomenet ‘Fast Fashion’ som idag karaktäriserar dagens textilmarknad är av ohållbar natur. För att utvärdera hur resurseffektiva de olika verksamheterna i försörjningskedjan är så skapade Carter och Ellram “avfallshierarkin” år 1998. Under 2008 uppdaterade Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd denna modell till det som idag refereras till som “avfallstrappan”. De olika stegen är utformade för att i en önskvärd ordning, minska mängden bortskaffat textilavfall. Ett steg mot en mer hållbar affärsmodell är implementeringen av en grön försörjningskedja (GSCM). De grundläggande förutsättningarna för att kunna använda avfallstrappan är att insamling och sortering av efter-konsument textilavfall (PtCTW) hanteras korrekt och effektivt. ‘ExtendedProducer Responsibility’ (EPR), innebär att företagen har ansvar för hantering av sitt PtCTW, vilket inkluderar insamlings- och sorteringsprocesser. Detta skapar en omvänd försörjningskedja, ‘reverse logistics’. Den omvända kedjan syftar till att skapa ett slutet materialflöde, vilket resulterar i noll avfall. För att kunna göra det måste nya hållbara återanvändnings- och återvinningsmetoder utvecklas. Undersökningen i denna studie syftar till att kartlägga ny teknik inom området för att få reda på huruvida användningen av dessa kan leda till minskad mängd bortskaffad PtCTW. / The linear supply chain model and the phenomena of fast fashion that today characterizes the textile industry is unsustainable. To evaluate how resource-efficient the various activities in the supply chain management are Carter and Ellram created the Waste Hierarchy in 1998. In 2008 the European Parliament and the Council of the European Union updated this model to what is today referred to as the waste-staircase (“avfallstrappan”). The different steps are designed for how to, in a desirable order, reduce the amount of textile waste disposed. A step towards a more sustainable business model is the implementation of Green Supply Chain Management (GSCM). The basic prerequisites for using the staircase is that collecting and sorting of post-consumer textile waste (PtCTW) is handled correctly and efficiently. Extended Producer Responsibility (EPR) entails companies to handle their products post consumer phase, including processes such as collection and sorting. This creates a reverse supply chain, ‘reverse logistics’. This reverse supply chain aims to create a closed material flow, resulting in zero waste. In order to do so, new sustainable reuse- and recycle methods needs to be developed. The survey made in this study aims to map new technologies within the area, in order to find out whether the use of these could result in reduced amount of disposed PtCTW.

Bakgrund: Idag har företag många krav utifrån miljömässiga aspekter där vi i Sverige påverkas i stor utsträckning av EU:s regleringar. Ett av alla områden som EU:s regleringar berör är det om avfallshantering och förebyggande av avfall. Ett sätt för företag att arbeta med sin avfallshantering och förebygga denna är med hjälp av omvänd logistik. Omvänd logistik syftar till att hämta tillbaka produkten efter användning för återvinning, återanvändning eller avfall. Utöver att den omvända logistiken i ett företag styrs av regleringar påverkas den även av centrala aktörer i ett nätverk. Forskningen för omvänd logistik är begränsad i flera områden. Bland annat har omvänd logistik inte studerats i större utsträckning utifrån institutionell teori. Denna studie ser därför möjlighet till att täcka detta gap och främja teorin och praktik i omvänd logistik på mikronivå. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga och förstå hur institutionella krafter har format fältet omvänd logistik samt hur dessa krafter har tagit sig i form på mikronivå. Metod: En komparativ fallstudie genomfördes av två retursystem av lastpallar: Svenska Retursystem (SRS) inom livsmedelsbranschen och Retursystem Byggpall (RB) inom byggbranschen. Den består av sju stycken semistrukturerade intervjuer. Den består även av forskning och regleringar inom omvänd logistik för att presentera de institutionella krafterna som format omvänd logistik och därefter retursystemen. Teori: Den teoretiska referensramen består av institutionell teori och nätverksteori. Resultat: De institutionella krafter som undersöks i denna studie samt påverkat fältet omvänd logistik är forskning och regleringar. Forskning visar på att omvänd logistik främst behandlat kostnadsbesparingar men har mer och mer betonat dess miljömässiga fördel. Regleringar inom omvänd logistik visar på att organisationer styrs av EU-direktiv som översätts till svensk lagstiftning och därefter till branschspecifika riktlinjer. Retursystemenen och deras nätverk är ett resultat av dessa institutionella krafter som visas genom de krav och praktiker de har. Lärande och beroende var två viktiga faktorer i nätverkens relationer med andra aktörer. Slutligen har det framkommit att hållbarhet är en växande trend inom omvänd logistik. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka fler aktörer inom omvänd logistik och studera dessa utifrån intressentteori. / Background: Companies have many demands based on environmental aspects. Sweden is largely influenced by EU regulations and one of the areas covered by EU regulations is waste management and waste prevention. One way for companies to work with their waste management and waste prevention is by using Reverse Logistics. Reverse Logistics aims to retrieve the product after its use for recycling, reuse or waste. In addition to the Reverse Logistics activities of a company being largely controlled by regulations, it is also affected by key players in the network. The Reverse Logistics research and literature is limited in several areas. Among other areas, Reverse Logistics has not been studied to a greater extent based on Institutional Theory. This study therefore sees the opportunity to cover this gap by examine the Reverse Logistics field in a micro perspective. Purpose: The purpose of this study was to map and understand how institutional forces have shaped the field of Reverse Logistics and how these forces have taken shape from a micro perspective. Method: A comparative case study was conducted by two return systems of pallets: Svenska Retursystem (SRS) in the food industry and Retursystem Byggpall (RB) in the construction industry. The study consists of seven semistructured interviews. It also consists of literature and regulations to present the institutional forces as they have shaped the Reverse Logistics field that later created the return systems. Theory: The theoretical frame of reference consists of Institutional Theory and Network Theory. Results: The institutional powers that was examined in this study and which have influenced the field of Reverse Logistics are literature and regulations. The literature shows that Reverse Logistics mainly have been used as a way to save costs in companies, but has more and more emphasized its environmental advantage. Reverse Logistics regulations show that organizations are governed by EU directives that are translated into Swedish legislations and later on to industry-specific guidelines. The return systems and their networks are the result of these institutional forces, as shown by the requirements and practices they have. Learning and dependence were two important factors in the network relations with other key players. Finally, it has been found that sustainability is a growing trend in Reverse Logistics. Proposals for continued research: Examine more key players in Reverse Logistics and study them based on Stakeholder Theory.

Sustainability has become a more and more important aspect within companies worldwide. Environmental aspects within companies are often connected to higher profits and increased corporate image. One field of importance, to create a more effective supply chain within companies, regards to the logistic process. An area within logistics is reverse logistics, which regards to the activities related to taking back goods, information or material from the consumer or customer to receive value from it or to dispose it. By reusing goods or material, reverse logistics together with handling solutions could form a return system. Implementation of a return system could moreover be related to circular economy, which means effective use of resources within a closed loop supply chain. By combining logistics, handling, return system and circular economy, a more effective supply chain could be achieved. The study aims to create a theoretical framework on how barriers can hinder implementation of a return system and to identify potential solutions. This is done by investigating two research questions, namely how industrial packaging is handled today and further to investigate the barriers and opportunities for a return system. The questions and the aim will be answered through a case study of the company Valmet AB where internal documentation has been examined and interviews has been conducted. In addition to this, theory has been reviewed and a life-cycle assessment has been performed to examine possible benefits of a return system. The study shows that there exist barriers and opportunities, where some of them are mentioned in the existing theory while others are scarcely investigated. In the relevance to previous research, new barriers that need further investigation have been identified, in relation to the studied industry. These are lack of internal communication, lack of time and location barriers. Moreover, the study shows that there exists environmental incentive for implementation of a return system. However, it is hard to guarantee economic profit, since there are unknown costs due to storage, personnel and refurbishing. Future research should further examine the new barriers in the context of combined theoretical dimensions. / Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt för företag i hela världen. Att arbeta med miljöaspekter inom företag är ofta kopplat till högre vinster och ett bättre rykte. En viktig del, för att skapa en effektiv försörjningskedja inom företag, är den logistiska processen. Ett område inom logistik är omvänd logistik. Omvänd logistik avser aktiviteter med att ta tillbaka varor, information eller material från konsumenten eller kunden för att skapa mervärde. Genom att återanvända varor eller material kan omvänd logistik tillsammans med lösningar inom hantering bilda ett retursystem. Implementationen av ett retursystem kan relateras till cirkulär ekonomi, vilket är en teori som innebär effektivt resursutnyttjande inom ett cirkulärt kretslopp för företag. Genom att kombinera logistik, hanteringslösningar, retursystem och cirkulär ekonomi kan en effektiv försörjningskedja uppnås. Studien syftar till att skapa ett teoretiskt ramverk om vilka barriärer som kan hindra implementeringen av ett retursystem och att identifiera potentiella lösningar. Detta görs genom att undersöka två forskningsfrågor, nämligen hur industriell paketering hanteras idag och vidare att undersöka barriärer och möjligheter för ett retursystem. Frågorna och syftet besvaras genom en fallstudie på företaget Valmet AB där intern dokumentation har granskats och intervjuer har genomförts. Utöver detta har teori granskats och en livscykelanalys har utförts för att undersöka möjliga fördelar med ett retursystem. Studien visar att det finns både barriärer och möjligheter. Några av dem nämns i den befintliga teorin medan andra nämns fåordigt. Jämfört med tidigare forskning har några nya barriärer identifierats som behöver undersökas ytterligare, i relation till den undersökta industrin. Dessa är brist på intern kommunikation, brist på tid och platsbarriärer. Vidare visar studien att det finns starka miljöincitament för implementeringen av ett retursystem. Det är dock svårt att garantera ekonomisk vinst, eftersom det finns okända kostnader sett till lagring, personal och reparation. Framtida forskning bör fortsatt undersöka de nya barriärerna genom att kombinera olika teorier.